Denna studie syftar till att undersöka förekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svensklärares undervisningsmaterial. Syftet är också att se i hur stor utsträckning som det estetiska förekommer i relation till det som i uppsatsen benämns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen också undersöka hur det estetiska skrivs fram och vilket värde det ges. Studien tar utgångspunkt från John Deweys reformpedagogig, Gardners åtta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Undersökningen diskuteras utifrån forskning som visar på kreativitetens och estetikens betydelse för inlärning i ljuset av forskning som talar om skolans träningslogik och uppgiftskultur. Textanalys används som metodansats där 34 texter från lektion.se analyserats. Texterna är uppladdade av svensklärare från hela Sverige och behandlar svenskämnet inom gymnasieskolan. Undersökningen visar att estetiska uttrycksformer inte är vanligt förekommande i det undersökta materialet där 3 av totalt 34 texter på något sätt uppmanar till estetiskt skapande. Resultatet visar också hur de språkliga och logisk-matematiska intelligenserna dominerar materialet som till större del utgörs av skriftliga uppgifter vilka genom analys visat sig befästa tankar om skolan som en uppgiftskultur präglad av en träningslogik.

<p>Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen. En slutsats är att lärarna är positiva till arbetet med Landet Längesen och att det råder olika åsikter hos eleverna.</p>

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen. En slutsats är att lärarna är positiva till arbetet med Landet Längesen och att det råder olika åsikter hos eleverna.

Syftet med det här arbetet har varit att utforma ett undervisningsmaterial med berättelser till årskurs 4-6 om död och sorg. Undervisningsmaterialet riktar sig till både mellanstadielärare och mellanstadieelever. Arbetet är grundat på kvalitativa intervjuer, fokusgruppssamtal och marknadsanalys. Utgångspunkter i det här arbetet har varit att man inte arbetar med död och sorg i grundskolan och att elever bör få uttrycka erfarenheter och funderingar kring död och sorg. Resultatet från intervjuerna har bekräftat att man inte arbetar med död och sorg djupgående i grundskolan. Resultatet av marknadsanalysen visade att det inte fanns något material att tillgå för den lärare som vill ha en konkret handledning i ämnet. Det här arbetet har resulterat i ett förslag på ett undervisningsmaterial. Ett material som konkret och med stöd från nya läroplanen (Lgr 11) hjälper läraren att arbeta med död och sorg.

Avsikten med vår undersökning är att undersöka lärares uppfattningar om filmmediet som undervisningsmaterial. Vi vill förstå filmmediets användningsområde samt få en inblick i lärares hantering av filmmediet i verksamheten. För att uppnå syftet har vi använt oss av e-enkäter och intervjuer. På skolorna tycks det finnas tekniska förutsättningar för att visa film och vårt resultat visar att oavsett ålder, kön och yttre förutsättningar tycks lärare regelbundet använda sig av filmmediet som undervisningsmaterial. Vi har även kommit fram till att det florerar en uppfattning om att språklärare oftare använder sig av filmmediet i sina ämnen än andra lärare. Vidare menar lärare att tiden är den mest avgörande faktorn till att de väljer bort att använda film i undervisningen. Tiden är dessutom den faktor lärarna tar hänsyn till när de väljer vad de visar för eleverna. Korta klipp används i högre grad än längre spelfilmer. Det har framkommit att lärare anser att filmmediet kan levandegöra den övriga undervisningen och sätta kunskapen i kontext.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3. Data samlades in genom intervjuer med eleverna där intervjumetoden var både kvalitativ och kvantitativ. Frågor med fasta svarsalternativ analyserades kvantitativt genom statistik och andra mer öppna frågor analyserades kvalitativt genom kategorisering i olika teman.  Delar av resultaten i undersökningen är mer framträdande. Av de 26 eleverna som medverkande i undersökningen tycker 23 av dem att matematik är roligt. Elevernas svar på hur de föredrar att arbeta skiljer sig markant med svaren på hur de tycker att de lär sig bäst. Liksom tidigare forskning visar denna undersökning att matematikboken är det arbetsmaterial som används mest i matematikundervisningen. I undersökningen beskriver eleverna att läraren har en viktig roll i klassrummet genom sin förmåga att förklara så att alla elever upplever att de förstår. Matematiklärarens roll diskuteras utifrån kompetens och förmåga att tillgodose alla elevers behov. De olika frågeområdena jämförs eller likställs med aktuell forskning.

The aim of this study is to find out how four films with a historical plot about the Second World War, created in the last ten years portray men and woman. The work has been based on a historical-cultural framework to see how popular-culture films are a good way of working in history teaching. The films that have been used in the study is: The Imitation Game, Narvik, Darkest Hour and Dunkirk. These films have been analyzed with gender theory and central concepts to answer the questions about how men and women are portrayed in the films. These concepts are “the gender system”, “the male norm” and “gender-contracts”. These concepts suggest that there has always been a separation between men and women, and masculinity and feminity, which should not be mixed according to the society. These concepts have mainly been used to emphasize that men and woman had different roles during the Second World war, based on the fact that women have always been subordinate to men. Women were seen as both weaker in body and mind, which affected the roles and jobs women were allowed to have. The result of the work shows that the films convey history where norms, expectations andstereotypes of men and women are presented based on those that were accepted in the society of that time. The result also shows that these films, and other, can with good reasons be used in history teaching where students both gain historical knowledge about the events that the films depict, provide knowledge of how norms, expectations and stereotypes for men and women have been shaped and developed throughout history and trains students to gain source-critical abilities, which is linked to the school curriculum that states what students should learn about in the history subject.

The aim of this study was to explore the subject of English in the younger school years. The research questions are focused on how much time teachers spend on teaching English, how much English input the pupils are getting, how the lessons are planned and what the pupils think of their English lessons. The methods of the study have been classroom observations and interviews with pupils in both grade one and two. National as well as European policy documents emphazis a communicative view in language learning and teaching, which a majority of the pupils in my classes did not experience as neither the teahers nor the pupils did speak English very often. The classes I observed did have 30 to 40 minutes per week sceduled to English but the avrage teaching time was often less than the time that was scedueled. The pupils biggest english input was from different songs and videos from youtube.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklandet av en produkt och är en del av ett självständigt arbete. Produkten heter kulturkuber och är ett mångkulturellt undervisningsmaterial tänkt att användas i förskolan. Kuberna består av bilder som kan kopplas till olika länder och ska kunna användas av både pedagoger och barn i både styrda aktiviteter och fritt. Produkten ska uppmuntra till möten och samtal om olika kulturer och därmed belysa mångfald och främja en positiv syn på mångkultur. Produkten har utvärderats med hjälp av intervjuer och observationer. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande har legat till grund för hur produkten ska utformas.

Syftet med studien är att få kunskap för hur matematiklärare i årskurs 4–6 arbetar med andraspråkselever i ämnet matematik. Vid metodval har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning för att besvara våra forskningsfrågor. Fyra matematiklärare medverkade i undersökningen och intervjufrågor stod i fokus för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet i undersökningen visade att undervisningsmaterialet är anpassat och att det finns flera 3 tillvägagångssätt för att stötta andraspråkselever.