<p>The aim of this study is to examine how students and teachers experience full class lectures in contrast to working individually in mathematics education. Furthermore, the study explores how different ideas of individualization influence the teaching practice.</p><p>The investigation uses qualitative interviews and the survey analysis is based on the phenomenographic method. The interviews took place in two senior level compulsory schools and both teachers and students were interviewed. The ambition has been to explore the teachers’ perspectives regarding their choice of method in the teaching of mathematics. By interviewing the students the aim has been to explore their experience of different teaching methods.</p><p> On the one hand the result shows that the teachers agree on which teaching methods stimulate and help students understand mathematics. On the other hand, the teachers differ on the subject of individualized teaching. The results also show that the students consider full class lectures increase their understanding of mathematics. However, they also state that it sometimes can be difficult to follow or understand the lectures, especially for pupils who find mathematics difficult.</p><p> </p>

The aim of this study is to examine how students and teachers experience full class lectures in contrast to working individually in mathematics education. Furthermore, the study explores how different ideas of individualization influence the teaching practice. The investigation uses qualitative interviews and the survey analysis is based on the phenomenographic method. The interviews took place in two senior level compulsory schools and both teachers and students were interviewed. The ambition has been to explore the teachers’ perspectives regarding their choice of method in the teaching of mathematics. By interviewing the students the aim has been to explore their experience of different teaching methods.  On the one hand the result shows that the teachers agree on which teaching methods stimulate and help students understand mathematics. On the other hand, the teachers differ on the subject of individualized teaching. The results also show that the students consider full class lectures increase their understanding of mathematics. However, they also state that it sometimes can be difficult to follow or understand the lectures, especially for pupils who find mathematics difficult.

Forskning visar att elever med lässvårigheter hindras inom matematiken då matematikundervisning ofta är läsorienterad. Därför syftar studien till att undersöka hur eleverna löser en uppgift i en specifik matematisk undervisningsmetod som är anpassad för svaga läsare. Undervisningsmetoden tar utgångspunkt i teorin om ”peer tutoring” genom expert- och hemgruppsarbete. Vi menar att elever inte ska behöva vara starka läsare för att kunna bemästra matematiken. I föreliggande studie kategoriserades eleverna in i grupper utifrån sina olika läsförmågor och matematiska kunskaper. Resultatet visade på att både medel till starka och svaga läsare påverkades negativt av att ha texter tillgängliga vid presentationer av matematiskt innehåll. Vidare visade resultatet på att elever som utmanas, stimuleras och känner tillhörighet engageras. Slutligen visade resultatet på att en specifik undervisningsmetod inte kan inkludera alla elever utan att undervisning bör differentieras utifrån elevernas olika behov. Studiens metod är inspirerad av grundad teori och empirin bestod av videoupptagning som analyserats genom kodning. De funna kategorierna var: “text som stöd blir ett hinder”, “eleverna visar engagemang för undervisningsmetoden”, samt “eleverna fångas inte upp av undervisningsmetoden”.

Sociovetenskapliga frågor är en undervisningsmetod som innebäratt utveckla kunskap inom naturvetenskap utifrån media, nyheteroch aktuella samhällsfrågor. Det innebär även att utifrån kunskapresonera och diskutera i grupp för att ta ställning. Något som fleraforskare anser vara viktigt för varje samhällsmedborgare. Skolanär en demokratisk arena där alla elever ska få möjlighet tilllärande. Undervisningen i naturkunskap kan därför inte enbartrikta sig till de elever som i framtiden vill ägna sig åtnaturvetenskapliga studier eller yrken. Alla elever är framtidenssamhällsmedborgare som kommer att behöva kunskap kringnaturvetenskap i förhållande till samhällsfrågor för att kunna taställning i olika val.Studien genomfördes tillsammans med mellanstadieelever, isyfte att undersöka hur yngre elever använder sina kunskaper föratt diskutera sociovetenskapliga frågor. De utvecklade framtidensbil utifrån inspirationsmaterialet Teknikspanarna och därefterdiskuterades ny teknik, miljö och samhällsbehov utifrån tvåsociovetenskapliga frågor. Resultatet visade att elevernadiskuterade och resonerade kring aspekter direkt kopplade tillfrågorna, men även andra ämnen. Vilket gav tre kategorier;Design, Teknik och Resursbehov.Vidare behövs forskning som belyser vilka elever som gynnas avarbetet med sociovetenskapliga frågor och hur läraren kaninkludera samtliga elever i undervisningen. Även hurarbetsmetoden kan anpassar efter åldersgruppen och möjlighetertill ämnesövergripande samarbeten.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare.   Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som är bättre.   Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra.   Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B. Lärare kan justera arbetssätt enligt elevers krav. Lärare och vuxna invandrare bör respekteras varandra. Lärare ber alltid elever att göra sitt bästa.

Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jämföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lärarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda på vilken eller vilka undervisningsmetoder lärarna använder för att eleverna ska nå målen samt vad lärare och elever skulle vilja ändra på om pengar inte var ett problem. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har också fått skriva ett fiktivt brev för att svara på frågan vad de skulle vilja förändra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det är stora skillnader när det gäller material och resurser. Utifrån mina observationer är den stora skillnaden också att lärarna i Tanzania har en bild av hur undervisningen ska se ut men inte tillräckligt med kunskaper för att kunna genomföra det. De svenska lärarna undervisar på det sätt som de utger sig för att göra, men begränsningen ligger här i resurser och modernare teknik. I diskussionen kommer jag fram till slutsatsen att verkligheten för lärarna i Tanzania är som de säger att undervisningen går till, men för mig det jag sett under observationerna. Verkligheten för de svenska lärarna är, enligt min mening, både som de gör och som de säger att de gör. / 2010ht4740

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fyra verksamma gymnasielärare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrån läroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen är den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sätt att undervisa på kan åstadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förståelse för begreppet individualisering och att denna förståelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullständigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielärare undervisar, de påbörjar de flesta lektioner med en genomgång av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas därefter med att eleverna får arbeta med undervisningsmaterialet på egen hand med läraren som hjälp om det skulle behövas. En av slutsatserna som formulerats är att detta undervisningsmönster inte medför en fullständigt individualiserad undervisning, vilket är ett faktum respondenterna är helt medvetna om.

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt. Analys och tolkning av detta resultat har visat att eleverna på skolan som deltagit i undersökningen endast ser kunskap som kan leda till ett yrke som nödvändig. Lust som motivation, trots att undervisningsmetoden resulterar i en positiv respons från eleverna, hamnar i skuggan då elevernas medvetenhet om bildämnets yrkesmöjligheter är ytterst begränsad.

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna.</p><p>Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.</p>

Denna studie handlar om lärares upplevelser kring sitt arbete med en dator per elev, även kallat 1:1. Många kommuner har redan klivit på det digitala tåget och forskning har pågått på området sedan 2007. Resultaten från olika studier har börjat visa sig och regeringen har slagit fast att hela den svenska skolan ska genomgå en radikal förändring där alla elever och lärare ska ha tillgång till en egen dator. Forskningsresultaten visar att den generella inställningen till 1:1 är positiv. Sollentuna kommun arbetar fullt ut med 1:1 och har uppnått bra resultat. Därför valde vi att fördjupa oss i lärarnas upplevelser kring 1:1 och kanske få veta hemligheten bakom deras arbete. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare upplever och implementerar 1:1 i undervisningen, samt i sitt övriga arbete. Studien omfattar sju lärare från sex grundskolor i årskurs 4-9 i Sollentuna kommun. De frågor vi arbetat kring är följande: ·         Vilka problem respektive möjligheter ser lärarna med användandet av 1:1 i undervisningen? ·         Upplever lärarna att deras lärarroll förändrats i och med införandet av 1:1 i undervisningen? ·         Skiljer sig inställningen till 1:1-undervisning bland olika grupper av lärare? ·         Hur påverkar lärarnas inställningar och uppfattningar arbetet med 1:1 i undervisningen? Våra intervjuer genomfördes och därefter bearbetades resultaten och analyserades. Vi kunde skönja två sidor av digitaliseringen, 1:1 hjälper samt 1:1 stjälper, som vi valde som tema för arbetet. Här är det viktigt att påpeka att det inte alltid var två läger av lärare med olika uppfattning, utan en och samma person kunde se stora fördelar men också stora nackdelar med 1:1.     Vad är då slutsatsen av detta arbete? Lärarna verkar, i det stora hela, enade om att datorer i undervisningen är här för att stanna. Trots enigheten slits individerna mellan 1:1:s  starka sidor och dess svaga sidor. För möjligheterna med 1:1 i undervisningen är många, men problemen finns där också och anses av flera som stora. Lärarrollen har förändrats markant och på vilket sätt den förändrats beror på vem du frågar.     Vi fann intressanta skillnader mellan de två grupper som arbetat länge inom lärarkåren och de som arbetat kortare. De som hade längre erfarenhet visade sig vara mer kritiska till 1:1 än de som hade kortare erfarenhet. Gruppen med kortare erfarenhet som lärare hade en mer positiv inställning till 1:1 och integrerade datorerna mer i sin undervisning än gruppen med längre erfarenhet.