Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare.   Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som är bättre.   Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra.   Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B. Lärare kan justera arbetssätt enligt elevers krav. Lärare och vuxna invandrare bör respekteras varandra. Lärare ber alltid elever att göra sitt bästa.

Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt ekonomiska möjligheter.   Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.

<p>Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt ekonomiska möjligheter.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.</p>

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.

Syftet med den här studien var att kvalitativt undersöka L3-motivation hos vuxna invandrare som läser engelska (L3) på komvux i Sverige. Motivation undersöktes i relation till samspelet mellan målgruppens behov och mål, det svenska samhället och engelskans globala status. Den metodologiska utgångspunkten togs först och främst i Dörnyeis L2-motivationssjälvbildssystem (2005) och anpassades till studiens kulturella och sociala ramar. Resultaten indikerar att det är en stor sannolikhet att L3-motivation formas och starkt påverkas av vuxna invandrares invandrarskap och bikulturella identitet som har utvecklats i samband med integration i det svenska samhället. Detta framgår av att det svenska samhället och invandrarskapet ofta uppträder som normgivande när det gäller vuxna invandrares studier i engelska. Deras L3-motivationssjälvbildssystem indikerar dessutom att vuxna invandrares syn på den ideala språkliga självbilden är i kongruens med majoritetssamhällets förväntningar och kunskapsvillkor. Resultaten behöver dock valideras i framtiden genom fler studier och större elevpopulationer. / The purpose of this study is to by a qualitative method investigate L3 motivation in adult immigrants who study English (L3) in Sweden. Motivation was investigated in relation to the interplay between the target group’s needs and goals, the Swedish society, and the global status of English. The methodological framework was based on Dörnyei’s L2 Motivational Self System (2005) and it was adapted to the cultural and social context of the study. The results indicate that there is a probability that immigrant identity (Swe. invandrarskap) and a sort of bicultural identity, which have developed in adult immigrants as side effect in the integrational process in the Swedish society, shape and strongly affect L3-motivation. This is supported by the informants’ interview data in which the Swedish society and the immigrant identity often appear as a normative referent for adult immigrants’ English studies. In addition, their L3 motivational self system indicates that adult immigrants’ perception of the ideal language self is in congruity with the majority society’s expectations on knowledge. However, the results need to be validated through more studies and larger student populations in the future.