Kulturen har sedan urminnestider funnits i olika former, beroende på hur människorhar levt och förflyttat sig över jorden. Idag när vi lever närmare varandra ännågonsin kan den ge upphov till problem, kulturerna emellan. När olika kulturer skasamsas på en och samma plats behövs det verktyg för att samhället ska bli enhomogen och trygg plats. Mångkulturella samhällen existerar överallt i världen, därolika kulturer lever sida vid sida, detta examensarbete kommer ta upp förhållandeinterkulturalism, där kulturerna lever inte bara sida vid sida utan i en relation medandra kulturer som bygger på respekt för mångfald, ömsesidigt utbyte och synergi,och dokumentärfilm i form av två undervisningsfilmer.Två undervisningsfilmer har skapats med hjälp av två olika berättarsätt, medinterkulturalism som grund.Efter en enkätundersökning gjord med respondenter på Komvux vuxenutbildningSFI, svenska för invandrare, gjordes en jämförande studie som byggde på enjämförelse mellan dessa två filmer. Jag kunde därefter konstatera attinterkulturalismens budskap bäst går fram till mottagaren genom enundervisningsfilm gjord på Bill Nichols ”The Expository mode” som grund.

Interkulturalism och dagens skola / Interculturalism and school of today

Syftet i den här studien var att undersöka hur pedagoger uppfattar interkulturalism och flerspråkighet. Dessutom belysa om vilka faktorer anser pedagogerna är viktiga i arbetet med flerspråkiga barn. För att kunna ta reda på vad pedagogerna tycker om flerspråkighet och interkulturalism ställdes fyra öppna frågor. Med hjälp av kvalitativ analys har jag intervjuat åtta pedagoger. Data som samlades in visar att pedagoger anser att arbete med flerspråkighet är viktigt för att gynna barnens språk. Resultatet visar att pedagogerna lägger stor vikt till bemötandet och miljö på förskolorna. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer med egna erfarenheter och värde. Dessutom påverkar synen på barnet miljö, planering och arbettsätt hos pedagogerna. Vidare talar resultatet för att pedagogerna upplever brist på kunskaper om interkulturalism och att de även saknar kompetensutvekling för att kunna utveckla arbetssätt i flerspråkiga barngrupper.

Invandringen till Sverige har under de senaste sex åren ökat kraftigt. Detta har lett till skolor runt om i landet nu har blivit mångkulturella, det vill säga att det finns många kulturer på samma område. Skolans resurser att möta den ökade andelen nyanlända elever är ibland inte tillräckligt. Denna studie syftar till att belysa förutsättningar för lärare att undervisa inom en mångkulturell skola samt vilka möjligheter och hinder lärarna ser i sin undervisning. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerat, ”Har lärares förutsättningar att arbeta i en mångkulturell skola förändras i och med den nya läroplanen?”, ”Hur resonerar och talar dessa lärare kring sin undervisning i en mångkulturell skola?” samt ”Vilka möjligheter och hinder ser lärarna med att bedriva undervisning inom idrott och hälsa i en mångkulturell skola? ” Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod där totalt fem aktiva idrottslärare från olika skolor intervjuades enligt en semistrukturerad intervju. Studien är baserad på två olika teorier, den kritiska mångkulturalismen samt läroplansteorin. Teorierna hjälper att besvara lärarnas tankar kring förutsättningarna att undervisa och agera i en mångkulturell skola. Resultaten av studien visade att lärarna ser undervisning i en mångkulturell skola som utmanande och till viss del även ensamt. Den visade också att lärare anser att det är viktigt att se möjligheterna i undervisningen och inte hinder. Alla människor har olika ryggsäckar både när de kommer till skolan och under hela sitt liv. Det är viktigt att lärarna ser individen och drar nytta av all kunskap. Kunskap finns i människors olikheter.

I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet. Dessa intervjuer hölls individuellt samt i grupp. Resultatet visar att lärare har en medvetenhet om vad det innebär att undervisa elever med utländsk bakgrund. Eleverna lyfter fram vikten av att lära sig svenska i skolan, och de lyfter även fram att det finns antaganden som grundar sig på att de är invandrare.

Vi har, med syfte att ta reda på hur historieundervisning är kopplat till identitetsutveckling iskolan, gjort en kunskapsöversikt på nuvarande forskning inom ämnet. Genom att undersökafältet identitetsutveckling och historieundervisning har vi identifierat två övergripande teman.Det första temat innefattar skillnaden mellan nationell och global historieundervisning, vilkaleder till en utveckling av två skilda identiteter. Forskning har visat att en nationell inriktadhistorieundervisning bidrar till att eleverna känner en stark gemensam nationstillhörighet ochförståelse för sina förfäder, men kan verka exkluderande mot minoritetsgrupper i samhället. Englobalt inriktad historieundervisning bidrar snarare till en ökad interkulturell kompetens, menkan orsaka splittring för landets befolkning gällande etnisk tillhörighet och koppling tillnationens förflutna. Det andra temat innefattar olika typer av faktorer som påverkar vilkeninriktning undervisningen kan ta. Några faktorer som forskning visar kan påverkaundervisningen är lärarens, elevens och statens ideologi och elevernas kulturella tillhörighet.Slutligen har vi konstaterat att historieundervisning har effekt på elevers identitetsutvecklingoch därför måste vi som lärare vara medvetna om hur olika inriktningar och faktorer påverkareleverna

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj. Lärarens betydelse för integreringen av de utländska eleverna är även en viktig faktor. Det teoretiska perspektivet som studien grundar sig på är det interkulturella perspektivet.

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.

No description available.