Syftet med detta arbete är att få insyn och ökad kunskap på hur pedagogerna på en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur är ett pedagogiskt hjälpmedel som sätter igång barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna på förskolan använder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, språkfrämjande hjälpmedel. Pedagogerna är väl medvetna om vilka fördelar som användandet av skönlitteratur för med sig.

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.