Studien riktar sig till undervisning i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att få mer kunskap om lärares didaktiska verktyg som används för att undervisa direktintegrerade nyanlända elever i det ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att få ökad förståelse för de möjligheter och svårigheter lärare upplever kring direkintegrerade nyanlända elever utifrån sin egen undervisning. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Resultatet visar att lärarna använder många olika didaktiska verktyg i sin undervisning. Det framkommer även att lärarna använder ungefär samma didaktiska verktyg oberoende av årskurs. Det visade sig även att lärarna upplevde många svårigheter i verksamheten med direktintegrerade nyanlända elever. De möjligheter som de beskrev var betydligt färre. Svårigheterna innefattar allt från tid och arbetsbelastning till ekonomiska frågor. Möjligheterna i studien berörde till största del frågor rörande resurser som andra pedagoger. Frågor som behörighet och fortbildning samt undervisning på elevernas första- och andraspråk diskuteras.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka det kreativa skrivandets användningsområden i klassrummet. Med detta syfte i åtanke formulerades följande frågeställningar:  ●  I vilket eller vilka syften kan kreativt skrivande vara ett verktyg i klassrummet?  ●  Vilka exempel finns på hur kreativt skrivande används som verktyg?  Metoden som använts är informationssökning, både i internationella såväl som nationella databaser. Tio forskningsartiklar och andra typer av granskat material valdes ut och har sedan legat till grund för att besvara frågeställningarna. Resultatet är indelat tematiskt efter vilka syften eller fördelar som det kreativa skrivandet visade sig kunna användas för: kognitiva fördelar, fördelar kopplade till läs - och skrivande samt fördelar kopplade till förmedlandet av fakta eller stoff. Fördelar kopplade till läs - och skrivande beskrevs i en majoritet av texterna. Ytterligare ett syfte som upptäcktes är det kopplat till synen på utbildning samt rådande kunskapssyn. Även exempel på hur kreativt skrivande kan användas som verktyg redovisas baserat på de metoder som beskrivs i det valda materialet. Forskningsläget kring kreativt skrivande kan sägas vara bristfälligt, och vi efterlyser vidare forskning framför allt på svenska skolformer.

Syftet i denna kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares resonemang om bild- och teckenstöd som didaktiska verktyg för flerspråkighetsutvecklingen i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från fem olika förskolor i tre olika kommuner. Analysen av det empiriska materialet bygger på det pragmatiska perspektivet utifrån Deweys tankar och relevant tidigare forskning. Resultatet påvisar att bildstöd som verktyg i förskolan är samtliga visuella material i en verksamhet som kan förmedla information till barnen och uppmuntra till kommunikation och samtal. Resultatet visar även att teckenstödet som verktyg är ett mer specifikt arbetssätt som kräver kunskaper både av förskollärarna och barnen men som går att kombinera med både ett verbalt språk och bilder. Miljön och förskollärarens förhållningssätt har en viktig roll för bild- och teckenstödet att synas med syftet att kunna erbjudas på barnens ögonhöjd.

Den här uppsatsen undersöker vilka didaktiska verktyg lärare i enskild gitarrundervisning på kulturskolan använder sig av. Tidigare forskning visar att elevinflytande, motivation och pedagogen som förebild är viktiga aspekter i instrumentalundervisning. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från en didaktisk relationsmodell, och det är utifrån den modellen som observation- och intervjuguide utformats. Metoden som använts för att samla in data har varit dels observationer, dels semistrukturerade intervjuer av tre gitarrlärare som arbetar på kulturskola. Resultatet visar på att det finns olika didaktiska verktyg som gitarrlärarna använder, men det dominerande är att lärarna förevisar det eleverna därefter ska spela på det egna instrumentet och att eleverna imiterar läraren. Resultatet visar också att aspekter som planering, innehåll, elev- och lärarförutsättningar, ramverk, motivation, mål och utvärdering är en del i arbetet med gitarrundervisning och relaterar till didaktiken.

För den kommande studien är vårt syfte att bidra med kunskap och förståelse kring det matematiska språket i förskolans miljö, vid tillfällen då det inte explicit har planerats någon matematisk aktivitet. De frågeställningar som vi har arbetat med i studien är: Hur kommer matematik till uttryck genom förskollärarna i de spontana aktiviteterna i förskolan? Vilken typ av matematik blir barnen utmanade med i förskolans spontana aktiviteter? Vilka matematiska begrepp används i förskolans spontana aktiviteter? Studien har genomförts med fyra observationer och två intervjuer, där studieobjekten varit förskollärare och förskollärares användning av matematiska uttryck i kommunikationen med barnen. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en tematisk metod och sammanställts i tabeller för vidare analys.  I analysen har vi tagit stöd av Bishops matematiska aktiviteter och sociokulturella perspektivet med fokus på matematiska huvudgrenar som geometri, aritmetik, sortering, rumsuppfattning, problemlösning samt mätning. Det matematiska språket i förskolan kommer till uttryck genom förskollärarens användning av olika matematiska begrepp inom de nämnda huvudgrenarna i matematik. I förskolorna blev barnen aldrig eller sällan utmanade i subtraktion, multiplikation, statistik, area, procent eller symmetri, detta kan bero på en brist i matematisk kompetens hos förskollärare, men framför allt att matematik är kontextbundet där matematiken i förskolan formas efter den kultur den frodas i. Denna studie är därför ett kunskapsbidrag till kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan. Genom att belysa den typ av matematik som kan förekomma i kommunikationen och vilken matematik som där kommer fram.

Med denna uppsats var vi intresserade av att ta reda på hur lärare ser på användningen av iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor och laborativt material i matematikundervisningen. Vi ville även veta hur ofta och på vilket sätt dessa används samt om det fanns en skillnad i användningen mellan de olika matematiska områdena. Vi valde att göra en enkätstudie där 82 lärare deltog vars svar ligger till grund för vårt arbete. Utifrån denna studie var majoriteten av lärarna positiva till alla didaktiska verktyg men att tillgängligheten och användningen varierade. Interaktiva skrivtavlor fanns tillgänglig hos mindre än hälften av respondenterna medan laborativt material fanns i närmare 100 % av lärarnas klassrum. Datorer och iPads fanns tillgängligt i 70 av respondenternas klassrum och vi fann även att det var en tydlig överrepresentation av iPads. Enkätstudien visade att alla didaktiska verktygen användes för att variera samt individualisera undervisningen. Dock fanns en stor skillnad på lärares användning av iPads, datorer och laborativt material inom matematikundervisningen. iPads och datorer användes för att uppnå ett roligt och lustfyllt lärande medan laborativt material användes för att eleverna skulle få en ökad förståelse för matematik. Med detta arbete vill vi ge en inblick i hur lågstadielärare använder iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor samt laborativt material i matematikundervisningen.

This study shows how the burning of the Quran in Malmö and Rinkeby, Stockholm has affected the religion education in upper secondary school. It also prevents how RE teachers works against islamophobia. This study is based through a qualitative method of semi-structed interviews. The five RE teachers who has been interviewed works in upper secondary school that is characterized by multiculturalism. Two of them are from the city of Malmö while the rest are from Stockholm. Four out of five RE Teachers agree about that the burning of Quran has affected their RE. The study has also highlighted how different didactic methods can be used to counter islamophobia. The study shows that the main didactic tool for counteracting islamophobia according to the RE teachers is through discussion. In order to create understanding and acceptance among the students. The study also shows that the RE teachers has a intercultural approach when they teach in class.

Samhället förändras ständigt och detta innebär således att nya utmaningar och situationer uppstår i skolan. På grund av globaliseringens höga inverkan flyttar idag människor världen runt, och olika kulturer möts som aldrig förr. Detta kan i sin tur leda till att nya utmaningar uppstår i skolan, men även specifikt för religionsundervisningen. På grund av globala samhällsförändringar, ställs allt högre krav på religionsundervisningen, då det blivit ett allt viktigare ämne för att skapa förståelse och respekt för andra medmänniskors kulturer. Syftet med denna forskningsöversikt är därför främst att identifiera och sammanställa tidigare forskning om vilka utmaningar som lärare kan möta i religionsundervisningen, i det mångkulturella klassrummet. Forskningsöversikten kommer även lyfta tidigare forskning om några didaktiska verktyg som lärare kan arbeta med, ifall utmaningar i religionsundervisningen uppstår. Utifrån inhämtning och analys av forskning har vi kunnat fastställa att utmaningar i religionsundervisningen är något som är vanligt förekommande. Utmaningar som kan uppstå grundar sig ofta i elevens olika attityder gentemot religionsundervisningen, som ofta utmärker sig genom fördomar och kritiska attityder. Utifrån forskning har vi även kunnat se att det finns en tydlig skillnad på elevens attityd gentemot religionsundervisningen, utifrån elevens kulturella bakgrund, medias påverkan, samt lärarens roll i klassrummet. Utifrån forskning om didaktiska verktyg, lyfts främst innebörden och vikten av en interkulturell pedagogik, och studiebesök, som fungerande metoder som kan tillämpas i religionsundervisning (för att kunna arbeta med utmaningarna som kan uppstå i religionsundervisningen). Utifrån forskning som vi undersökt kan vi konstatera att det är en utmaning för lärare att skapa en utvecklande och inkluderande religionsundervisning för alla. Detta arbete visar därför att det är högst relevant att fortsätta undersöka olika didaktiska verktyg som metod, för att kunna säkerställa en likvärdig religionsutbildning för alla elever oavsett kulturell bakgrund.

Syftet med detta arbete är att få insyn och ökad kunskap på hur pedagogerna på en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur är ett pedagogiskt hjälpmedel som sätter igång barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna på förskolan använder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, språkfrämjande hjälpmedel. Pedagogerna är väl medvetna om vilka fördelar som användandet av skönlitteratur för med sig.

Studiens syfte var att med hjälp av lärarutbildare diskutera goda exempel och verktyg för undervisning inom expressiv dans för verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa. Även lärarutbildares upplevelse gällande hur undervisning gestaltas för ämneslärarstudenter inom rörelseformen expressiv dans var av intresse. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av fyra lärarutbildare från två olika universitet i Sverige. Metoden som användes var kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, där den teoretiska utgångspunkten var ramfaktorteorin samt teorin om känslan av sammanhang (Antonovsky, 2008; Linde, 2012; McCuaig, Quennerstedt & Macdonald 2013; Pettersen, 2008). Utifrån respondenternas svar skapades följande teman: 1) Didaktiska verktyg 2) Utmaningar 3) Lärarens roll 4) God undervisning genom expressiv dans. Studiens respondenter upplevde att de gav en mångfald av didaktiska verktyg till sina studenter i form av innehåll, material och metod, för arbetet med expressiv dans. För arbete med expressiv dans i den egna undervisningen bör läraren upprätthålla och uppdatera sin ämnesdidaktiska kunskap. God undervisning bygger på lärarens förmåga att skapa trygg och meningsfull undervisning för elever. Läraren bör agera som katalysator för ledandet av kreativa processen. Kommunikation av undervisningens samt aktivitetens syfte är ytterligare en viktig aspekt för undervisning där elever upplever känsla av sammanhang.