No description available.

Denna studie undersöker interkulturalitet, det vill säga mötet mellan människor med olika etnicitet eller kulturella bakgrunder. Syftet med undersökningen är att undersöka lärarnas uppfattningar och åsikter om interkulturalitet och dess pedagogiska konsekvenser i skolan där lärarnas förhållningssätt till interkulturalitet i undervisningen undersöks samt åsikter kring det praktiska förhållningssättet och vad de anser om interkulturalitet i ett skolsammanhang. Metoden för denna undersökning är kvalitativt inriktad och för datainsamlingen har jag använt mig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser det vara positivt med interkulturalitet inom ett skolsammanhang även om det förekom oklarheter kring vad det var. Dock finns det även brister i det interkulturella förhållningssättet då lärarna påpekar att kollegorna inte förhåller sig till interkulturalitet i undervisningen. Lärarna säger sig försöka framhäva och se såväl egenskaper som undervisningsmöjligheter för att befrämja ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen. Vad gäller åsikterna lärarna har om ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen är de väldigt positiva även om det finns både svårigheter och nackdelar, som till exempel svag orientering inom ämnesområdet, att överkomma. Slutsatsen är att låta begreppet interkulturalitet ta plats i läroplanerna och utbilda alla lärare och skolledare för att kunna uppnå en skolvärld där alla verksamma inom skolan förhåller sig till interkulturalitet.

No description available.

Studien syftar till att synliggöra förskollärares kunskaper och erfarenheter av kommunikation och samverkan med nyanlända föräldrar. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer samt ljudinspelning som stöd. Fyra utbildade förskollärare intervjuades utifrån tre teman: kommunikation, samverkan och inflytande/delaktighet. Det empiriska materialet bearbetades, tolkades och analyserades, utifrån tidigare forskning, samt ur ett interkulturellt-, sociokulturellt- och maktperspektiv. Resultatet visade att kommunikation är ett grundläggande verktyg i samverkan med nyanlända föräldrar. Utifrån intervjuerna synliggjordes flera former av kommunikation samt exempel på möjligheter respektive utmaningar som kan uppstå i samverkan med nyanlända föräldrar. I och med att flera former av kommunikation användes av förskollärarna kunde förståelsen möjliggöras mellan parterna även om första språket var olika. De slutsatser som dragits utifrån studien är att samverkan med nyanlända föräldrar kan ske på en mängd olika sätt, inte minst genom alternativa sätt att kommunicera – det är inte hopplöst trots att vi ej talar samma språk. Kommunikationen är en central del i mötet med nyanlända föräldrar för att skapa en likvärdig samverkan. Studien visar även hur betydelsefullt det är att en förskollärare kan inta ett interkulturellt förhållningssätt genom att visa på nyfikenhet, öppenhet och vilja lära sig mer om den andre.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur olika förskoleavdelningar arbetar med mångkulturalitet i sin verksamhet samt vad som ligger till grund för valet av arbetssätt. Utifrån detta har jag ställt tre frågor som handlar om uppfattningen av begreppet mångkulturalitet, pedagogernas förhållningssätt och arbetslagets arbetssätt kopplat till kulturell mångfald. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och en barnskötare. Utifrån intervjuerna framkommer det att alla pedagoger, i olika grad, har en syn av mångkulturalitet som sträcker sig bortom etnicitet. Samtidigt finns synen på kulturell mångfald som etnicitet och/eller språk i medvetandet hos alla pedagoger. Pedagogernas förhållningssätt präglas av positivitet, intresse och en vilja att lära sig mer om olika kulturer samtidigt som de nämner vissa utmaningar, exempelvis kommunikationen med föräldrar. De uttrycker en vilja att alla barns kulturer ska vara en integrerad del i förskolans verksamhet. Det alltid finns saker som går att utveckla så att det mångkulturella arbetet förbättras och den fysiska miljön är ett sådant utvecklingsområde även om pedagogerna nämner olika sätt som den kulturella mångfalden speglas i miljön. Arbetssätten varierar mellan förskolorna, ett arbetslag fokuserar mest på barnens hemkultur och att den ska bli en del i verksamheten och andra lägger mycket fokus på språket. Leka med språk, räkna på olika språk, firande av högtider och lekar är olika arbetssätt som framkommer.

Inledning I en globaliserad värld krävs av skolan att axla de utmaningar som följer på klassrum med många olika kulturella schatteringar. En av utmaningarna är hur man väljer skönlitteratur. Nationella och internationella styrdokument och direktiv finns, men det är inte självklart hur det här arbetet i praktiken ska se ut, varken i klassrummen eller på lärarutbildningarna. Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare väljer skönlitteratur utöver läroböcker i sin undervisning i ämnet svenska utifrån ett interkulturellt perspektiv. Metod Studien bygger på den kvalitativa undersökningsmetoden och baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med lärare som genomförts, sammanställts och analyserats. Resultat Studien visar på ett aktivt arbete med skönlitteratur bland de intervjuade lärarna, där skolbiblioteken spelar en stor roll. Dock saknas det i arbetet med skönlitteratur i ämnet svenska, ett interkulturellt förhållnings- och arbetssätt. Studien visar också på en avsaknad av tydliga begreppsdefinitioner rörande begreppet mångfald, vilket visar på en okunskap inför ett interkulturellt arbetssätt.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och barnskötare, vilka har deltagit i kompetensutveckling inom Förskolelyftet, beskriver sitt arbete med interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan. Tidigare forskning inom området pekar på att pedagogerna verkar lämnade att själva tolka det uppdrag de är ålagda att utföra enligt rådande styrdokument. Ett vi och de andra- perspektiv dominerar liksom att svenskheten och det svenska språket utgör normen. Studien är kvalitativ och tar teoretiskt avstamp i kritisk pragmatism med Cherryholmes som företrädare. Datainsamlingen har utförts med fokusgruppsintervjuer som metod, med tre grupper i två kommuner i södra Sverige. Samtliga har också deltagit i en kompetensutvecklingsinsats inom Förskolelyftet. Resultatet visar att viljan att förstå andra och sig själv i arbetet för allas möjlighet till deltagande på lika villkor är stark. Medvetenhet om fördomar och generaliseringar har ökat och också hur viktig utbildning och kompetensutveckling är för alla. Processen som satts igång beskrivs pågå mest i det egna huvudet och även om detta lyfts fram som förutsättning för förändring, finns det en ambivalens i sättet att tala om alla individers hemkultur, eftersom detta begrepp i vissa fall står för något som representerar en grupp och alltså återgår till att handla om de andra.

Studien utfördes med syfte att undersöka fritidspedagogers och rektorers förhållningssätt till kulturell mångfald och dess betydelse för fritidshemmets verksamhet. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna: Hur ser den praktiska verksamheten ut på de olika skolorna? Vilka svårigheter och möjligheter förekommer i ett mångkulturellt fritidshem? Hur kan fritidshemmet bli ett komplement till skolan i en mångkulturell skola? Genom vårt val av kvalitativ intervju som metod har vi träffat 10st informanter på tre olika skolor, varav åtta stycken är verksamma pedagoger i fritidshemmet och två stycken är rektorer på dessa skolor. Samtliga informanter är verksamma i samma mångkulturella skolområde. Vårt resultat från dessa intervjuer visar att mångkulturella fritidshem är en berikande och givande miljö att arbeta i. Det finns dock många svårigheter kring kommunikation och förståelse mellan olika partermen minst lika många möjligheter som bland annat innebär en stor interkulturell utveckling hos barnen. Resultatet visar också att rektorers förhållningssätt till det mångkulturella arbetet har en stor betydelse och påverkan för hur fritidspedagogerna ser på sitt uppdrag och hur de utvecklar sin verksamhet.

Denna studie utgår ifrån ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv där barnfilmen Home (2015) analyseras med hjälp av analysmetoden kvalitativ textanalys samt med hjälp av Lorentz (2006, s 121-131) modell för utvecklande mot en interkulturell kompetens. Studiens syfte är att undersöka hur interkulturella möten gestaltas i filmen, samt undersöka hur filmen skulle kunna användas för undervisning i förskolans verksamhet för att gynna en utveckling av en interkulturell kompetens hos barnen. Studien resulterade i 19 stycken filmsekvenser som sedan analyserades. Av dessa 19 sekvenser redovisas 6 utvalda sekvenser. Genom analysen framgår det att de interkulturella mötena i filmen gestaltas på flera olika sätt och filmen delger en viss progression mot en interkulturell kompetens hos karaktärerna i filmen. Filmen som helhet gestaltas dock av en västerländsk etnocentrism vilket i sin tur gör att filmens användning för interkulturell undervisning kräver noga reflektion från pedagogen för att arbetet ska kunna motverka främlingsfientlighet och rasism och istället främja ett interkulturellt lärande. Slutsatsen dras att pedagogens roll och pedagogens interkulturella kompetens är avhängigt filmen Homes (2015) potential för att användas för interkulturell undervisning i förskolan.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur interkulturellt arbete ser ut i förskolan, och hur förskolläraren uppfattar detta fenomen. För att undersöka detta har vi valt att göra en kvalitativ intervjustudie med en fenomenografisk ansats. Vi har intervjuat fem förskollärare på fem olika förskolor inom en medelstor ort i Sverige. Intervjuerna spelades in och transkriberades samt analyserades enligt fenomenografisk analys. I studien har vi fått fram olika variationer kring hur förskolläraren uppfattar det interkulturella arbetet. Efteråt sammanställde vi resultatet och jämförde detta med tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att förskollärare uppfattar det interkulturella arbetet som en del av det demokratiska arbetet och värdegrundsarbetet samt att barnens trygghet är viktigt. Det framkom också att det interkulturella arbetet är en viktig del i barns identitetsskapande och även att samverkan med hemmen kan vara både en utmaning och en tillgång. Förskollärare uppvisar en osäkerhet kring vad det interkulturella arbetet innebär och hur det ska gå till. Trots osäkerheten så visade det sig att förskollärarna arbetar till en stor del interkulturellt i verksamheten.