Denna studie ämnar synliggöra hur representation och framställning av mångkulturalitet tar sig uttryck i ett antal läroböcker, avsedda att användas i undervisning i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 1–3. Studien består av en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av läroböckerna Briljant svenska textbok 1 (2009), Briljant svenska textbok 2 (2010) samt Briljant svenska textbok 3 (2011). Kvantitativt studeras förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Kvalitativt studeras hur dessa karaktärer framställs i text och bild samt hur de bereds utrymme i läroböckernas teman. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en socialkonstruktionistisk syn på språk som en social konstruktion, där språk och verklighet inte kan studeras åtskilda från varandra (Carlsson, 2011, s. 207). Genom tillämpning av de teoretiska utgångspunkterna normkritik och interkulturalitet ämnar uppsatsen besvara tre frågeställningar: Hur ser representationen av olika etniciteter och kulturer ut i text och bild i de tre läroböckerna? På vilket sätt framställs olika kulturer samt personer av olika etnicitet i text och bild i de tre läroböckerna? Hur kommer olika kulturer till uttryck i läroböckernas teman? För att diskutera, problematisera samt synliggöra hur mångkulturalitet kommer till uttryck i läroböckerna är exempelvis vithetsnormen, normer, stereotyper, etnicitet och kultur centrala begrepp i denna studie (se Ahmed, 2011; Eek-Karlsson, 2012; Eek-Karlssson & Elmeroth, 2012; Lahdenperä, 2017).    Resultatet i denna studie påvisar att det råder en diskrepans mellan vilka individer och grupper som blir synliga i läroböckerna samt på vilket sätt de bereds utrymme. Det finns en viss mångkulturalitet representerad genom förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Samtidigt synliggörs en skillnad i hur karaktärer av olika etnicitet framställs, där negativa stereotyper oftare riktas mot personer av annat etniskt ursprung än svenskt. Vidare syns en homogenitet i vilka teman som bereds mest utrymme i läroboksinnehållet, där exempelvis ”det svenska” sättet att fira traditioner överrepresenteras. Nyckelord: Mångkulturalitet, interkulturalitet, normkritik, vithetsnormen, stereotyp, etnicitet, lärobokhållsanalys

Denna kvalitativa studie har som syfte att belysa förskollärares arbete med kulturell och språklig mångfald. Med semistrukturerade intervjuer som metod urskiljs olika definitioner av kultur samt olika sätt att bemöta och arbeta med kulturell och språklig mångfald. Med stöd av det interkulturella perspektivet som teori belyses hur förskollärares resonemang präglas av ett interkulturellt och ett monokulturellt förhållningssätt. Studien synliggör även hur förskollärares kontext påverkar arbetet med mångfald. I arbetet med kulturell och språklig mångfald möter förskollärare en del organisatoriska hinder som exempelvis brist på tid, brist på kunskaper kring ett interkulturellt förhållningssätt samt otydliga och delvis motstridiga formuleringar i läroplanen.

<p>Syftet med det här examensarbetet har varit att synliggöra blivande pedagogers föreställningar om hur mångkulturellt arbete kan komma att se ut för dem när de kommer ut i förskolan men även att reflektera över hur utbildningen har förberett dem. I litteraturgenomgången har Förskolans mål som relaterar till mångkultur och kritik mot lärarutbildningen behandlats. Därefter har olika begrepp så som kultur, mångkultur, mångkulturell, interkulturell och interkulturalitet bearbetas för att skapa en klarare bild över vad dessa innebär och utifrån det utforma en teoretisk referensram.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och materialet bestod av fyra intervjuer av lärarstuderande med inriktning mot förskolan. Semi-strukturerade frågor har använts i syfte att synliggöra en mångfald av uppfattningar hos informanterna.</p><p>Undersökningen visade att de blivande pedagogernas upplevelser tyder på att Lärarutbildningen mot förskolan är förberedande till att möta en kulturell mångfald men även att ämnesområdet behöver behandlas mera. Två av de blivande förskollärarna riktar kritik mot två kurser samtidigt som de är positivt inställda till en annan. De blivande pedagogerna visar att de är optimistiska inför den kommande yrkesrollen men de menar att det kommer bli en stor utmaning. Dessutom framgår det att det finns ett <em>vi </em>och <em>dem </em>tänkande i de blivande förskollärarnas föreställningar vilket innebär att även i situationer där de har goda intentioner kan deras förhållningssätt bidra till att <em>svenskhet</em> som norm vidmakthålls.</p>

<p>In this composition we will treat issues about intercultural approach and managing diversity in Swedish municipal/public school. This survey includes several theories and conceptions as ethnicity, culture, multiplicity/managing diversity and intercultural approach/multiculturalism.</p><p>We studied two different schools and their awareness concerning intercultural approach and managing diversity . The study is concentrating on two schools in two different communities. One of the schools had a greater ethnic multiplicity than the other school, and therefore, we thought, it seemed easier for them to accept an intercultural approach and managing diversity. But that was not the whole truth. We discovered, through some governmental printed documents on laws and directed contributions focused on multiplicity/managing diversity in Swedish municipal/public schools, that the first mentioned school had received a governmental contribution aimed to make it possible to develop the multiplicity work even further had an access to governmental contributions aimed to make it possible to develop the multiplicity work. Our conclusion, based on this limited survey, is that an intercultural approach is not given in Swedish municipal/public school.</p>

Syftet med det här examensarbetet har varit att synliggöra blivande pedagogers föreställningar om hur mångkulturellt arbete kan komma att se ut för dem när de kommer ut i förskolan men även att reflektera över hur utbildningen har förberett dem. I litteraturgenomgången har Förskolans mål som relaterar till mångkultur och kritik mot lärarutbildningen behandlats. Därefter har olika begrepp så som kultur, mångkultur, mångkulturell, interkulturell och interkulturalitet bearbetas för att skapa en klarare bild över vad dessa innebär och utifrån det utforma en teoretisk referensram. Studien har en kvalitativ ansats och materialet bestod av fyra intervjuer av lärarstuderande med inriktning mot förskolan. Semi-strukturerade frågor har använts i syfte att synliggöra en mångfald av uppfattningar hos informanterna. Undersökningen visade att de blivande pedagogernas upplevelser tyder på att Lärarutbildningen mot förskolan är förberedande till att möta en kulturell mångfald men även att ämnesområdet behöver behandlas mera. Två av de blivande förskollärarna riktar kritik mot två kurser samtidigt som de är positivt inställda till en annan. De blivande pedagogerna visar att de är optimistiska inför den kommande yrkesrollen men de menar att det kommer bli en stor utmaning. Dessutom framgår det att det finns ett vi och dem tänkande i de blivande förskollärarnas föreställningar vilket innebär att även i situationer där de har goda intentioner kan deras förhållningssätt bidra till att svenskhet som norm vidmakthålls.

Sverige är ett mångkulturellt land och hur vi bemöter olika kulturer i skolans värld är av stor betydelse för hela samhället. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur sex sfi-lärare arbetar för att främja inlärningsklimatet i det mångkulturella klassrummet. Syftet var också att undersöka hur dessa lärare ser på ämnet svenska som andraspråk som allmänt tenderar att värderas som ett lågstatusämne. För att få svar på dessa frågor utfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare på sfi. Deras tankar kring ämnet och kring sin undervisning har sedan ställts i relation till befintlig forskning inom interkulturell pedagogik. Resultatet visar att informanterna till stor del tillämpar ett interkulturellt förhållningssätt även om deras metoder i vissa avseenden skiljer sig åt. Resultatet visar också att informanterna generellt anser att ämnet svenska som andraspråk har en lägre status än andra ämnen även om de själva anser detta vara obefogat. Slutsatsen är att den interkulturella kompetens som informanterna besitter till stor del har förvärvats genom erfarenhet.

In this composition we will treat issues about intercultural approach and managing diversity in Swedish municipal/public school. This survey includes several theories and conceptions as ethnicity, culture, multiplicity/managing diversity and intercultural approach/multiculturalism. We studied two different schools and their awareness concerning intercultural approach and managing diversity . The study is concentrating on two schools in two different communities. One of the schools had a greater ethnic multiplicity than the other school, and therefore, we thought, it seemed easier for them to accept an intercultural approach and managing diversity. But that was not the whole truth. We discovered, through some governmental printed documents on laws and directed contributions focused on multiplicity/managing diversity in Swedish municipal/public schools, that the first mentioned school had received a governmental contribution aimed to make it possible to develop the multiplicity work even further had an access to governmental contributions aimed to make it possible to develop the multiplicity work. Our conclusion, based on this limited survey, is that an intercultural approach is not given in Swedish municipal/public school.

Syftet med studien är att belysa hur ett mångkulturellt klassrum påverkar lärares förhållningssätt till eleverna och vilka strategier de då använder i sin undervisning. I studien har lärare på en mångkulturell skola studerats. Deras olika förhållningssätt och strategier har undersökts för att utröna hur arbetet med elever från olika bakgrunder konkret kan te sig.Studien har en kritisk hermeneutisk metodansats där kvalitativa intervjuer har använts för datainsamling. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika lärare vid en mångkulturell skola. Empirin har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess, där empirins helhet och delar har ställts i förhållande till varandra. Metodansatsen valdes för att möjliggöra att lärarnas egna utsagor och erfarenheter skulle kunna ställas i fokus.Lärarnas beskrivningar av sina förhållningssätt och strategier redovisas utifrån sju olika teman. Studiens resultat påvisar att lärarna inte enbart intar ett förhållningssätt eller använder sig utav några få generaliserbara strategier. Istället framgår det från lärarnas utsagor att de främst väljer att fokuserar på att hitta elevernas utvecklingszoner för att i undervisningen kunna utgå från elevernas förkunskaper. I det arbetet utgör kulturen och språket två viktiga verktyg för att föra eleverna framåt i deras kunskapsutveckling.

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys granska ett antal läroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att därigenom utforska i vilken mån ett interkulturellt synsätt kommer till uttryck i dessa läroböcker. Slutsatserna som dras utifrån studien visar att ett interkulturellt synsätt betonar ett dynamiskt möte, där mötet leder till en djupare förståelse av sig själv och andra. För att mötet skall vara framgångsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av läroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga världen, är konstruktionen av ”de andra”, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ”oss”. Den dolda värdering som konstruerar västvärlden till ”oss” och den övriga världen till ”dem”, är värderingar som inte medverkar till ett interkulturellt synsätt. De texter i läroböckerna som understödjer konstruktionen av ”de andra”, motverkar ett interkulturellt synsätt. Här skall också nämnas att ett icke omnämnande av andra kulturer än den vita västerländska och därutöver ett omnämnande av dessa i relation till problem och rasism, inte heller kan ses som medverkande till ett interkulturellt synsätt. Dock finns därutöver några texter i läroböckerna som nyanserat beskriver det mänskliga ”oss” och inte betonar ”vi och de andra”, och dessa kan sägas medverka till ett interkulturellt synsätt.

The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers’ views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct verbal communication while with toddlers it is based on an adult’s interpretation of a child’s often non-verbal expressions. Thus, I believe that young children’s opportunities to influence to a greater extent than older children are dependent on having teachers with a conscious child’s perspective. Based on the above-stated purpose I have found it particularly interesting to explore a specific teachers’ approach, that takes advantage of the youngest children’s competencies, but also to identify dilemmas related to this. For that reason, the research questions have partially been formulated in order to discover whether conflicts exist between a young child’s right to influence and their need for care. The study begins with a general historical survey followed by presentations of curriculum history with a focus on children's influence, selected developmental theories and definitions of concepts essential for this study. Developmental theories have been selected for their relevance to the study and focus on Daniel Stern's intersubjectivity theory, its conceptual determination and usefulness in studies such as this. Furthermore, the results of the survey’s qualitative empirical observational studies and interviews based on phenomenological grounds are presented. Its main results argue that young children have the opportunity to influence when teachers allow the child´s perspective to dominate over the adult perspective. In doing this, teachers often show an intuitive awareness of young children's competencies and therefore take a flexible and playful approach in their work. Conflicts between younger children's right to influence and their need for care can be largely avoided using this outlook on democratic work in preschool. Moreover, cultural differences between a teacher´s and toddler’s expressions can be overcome by an intercultural approach where both parties are seen as equal.