Kurs- och läroplaner styr svensk skolas syfte, mål och innehåll. Vår nuvarande läroplan Lgr11 är en lärares främsta styrdokument och jag har velat undersöka vad som står i denna skrivelse avseende kultur med utgångspunkt i moderna språk med fokus på tyska. Den nationella och internationella diskursen kring kultur och språk har ändrats under åren och alltmer kommit att handla om interkulturell kompetens. Frågan är då vad som står i styrdokumenten avseende interkulturell kompetens och hur den ska uppnås. Syftet är att se hur styrdokumenten kan tolkas utifrån denna frågeställning. Jag har gjort en kvalitativ textanalys av den övergripande läroplanen, kursplanen för moderna språk samt kommentarerna till kursplanen. Analysen av texterna är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har funnit att i de undersökta texterna syns en tydlig strävan efter att elever uppnår interkulturell kompetens. Det finns en vision om att elever blir interkulturellt kompetenta medborgare i en global värld. Med utgångspunkt i elevers egna erfarenheter och villkor ska den kulturella kompetensen leda till ökad förståelse och medmänsklighet både nationellt i vårt mångkulturella samhälle och internationellt. Genom att våga göra sin röst hörd på målspråket och genom interkulturell medvetenhet som utgår från demokrati och solidaritet kan eleven interagera och mötas i samhälls- och kulturlivet internationellt.

Följande studie syftar till att undersöka inkludering av livsåskådningar, religioner och traditioner i SO-undervisningen på lågstadiet. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med fem verksamma lärare i SO i årskurs 1–3 ligger till grund för resultatet. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som behandlade inkludering, interkulturalitet samt interkulturell religionsdidaktik.Studiens resultat visar att det föreligger ett flertal avgörande faktorer vid lärarens val av de livsåskådningar, religioner och traditioner som ges utrymme i undervisningen. Det framgår av resultatet att läroplanen, elevgruppen samt elevernas intresse och erfarenheter tillsammans är avgörande för vilka livsåskådningar, religioner och traditioner lärare ger utrymme för i SO-undervisningen. Studien visar även att de möjligheter och didaktiska utmaningar som inkludering av olika livsåskådningar, religioner och traditioner medför, varierar beroende på den elevgrupp som undervisas. En del av de möjligheter som framhålls är att undervisningen tenderar att bli mer nyanserad när inkludering sker. Dessutom menar lärarna att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att variationer av livsåskådningar, religioner traditioner existerar. Lärarna menar även att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att alla inom en livsåskådning, religion eller tradition inte uppfattar eller utövar den på samma sätt. De didaktiska utmaningar som lärarna framhåller är bland annat en rädsla för stereotypisering av religioner eftersom läroböckerna tenderar att endast beröra ett synsätt av religionen.

Syftet med studien är att undersöka och bilda kunskap om hur förskollärare beskriver sin uppfattning av ett interkulturellt förhållningssätt, samt hur förskollärare beskriver att det tillämpas i olika möten i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metodansats. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att bilda kunskap om hur förskollärare beskriver sin uppfattning av ett interkulturellt förhållningssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen. Genom socialkonstruktionismen synliggörs hur förskollärarna beskriver sin uppfattning av ett interkulturellt förhållningssätt, där synen och inställningen till mångfalden kan framhävas och förstås som en social och kulturell konstruktion.  Resultatet visar att förskollärarna fann utmaningar med att beskriva vad som utmärker ett interkulturellt förhållningssätt där det likställdes med ett mångkulturellt förhållningssätt. Vidare framkommer det motsägelser i resultatet där förskollärarna å ena sidan visar goda avsikter i att lyfta och synliggöra kulturella skillnader å andra sidan finner det svårt att lyfta dessa skillnader utan att peka ut någon som annorlunda. Det interkulturella arbetet ses som svårt men värdegrundsarbetet är välförankrat hos förskollärarna som uttrycker att nyfikenhet och öppenhet gentemot kulturella olikheter är en förutsättning för att kunna arbeta med mångfalden. Resultatet visar på att det finns behov av kompetensutveckling inom området.

Syftet med den här uppsatsen är att identifiera hur lärare i grundskolan, arbetar med demokratiuppdraget i en mångkulturell kontext. Studien ämnar ta reda på hur lärare upplever sitt demokratiuppdrag med tanke på fostran av elever med annan kulturell bakgrund än den svenska. Metoden som använts är kvalitativa, semistrukturerade intervjuermed fenomenologiskt fokus. De tio lärare som har intervjuats till den här studien arbetar alla med mångkulturella elever. Lärarna beskriver olika stödstrukturer och arbetsformer som de använder i arbetet med demokrati rent allmänt.Svårigheter som beskrivs istudien är elever med avvikande värden än de svenska,kulturkrockar samt skillnad i beteenden mellan svenska elever och elever med andraetniciteter. Berikande är att få ta del av andra kulturer.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur föräldrar till nyanlända barn uppfattar sinsituation i samarbete och i mötet med förskolans personal, under förskolans introduktion ur ettinterkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Det är fyra föräldrar som har deltagit i vår studieoch dem är alla nyanlända från Syrien. Vi har även intervjuat personal frånFörskoleförvaltningen i samma kommun som studien genomfördes. Resultatet från studienvisar att de flesta föräldrar är nöjda med både introduktionen och samarbetet med förskolanspersonal, det finns de föräldrar som dock som inte har känt sig delaktiga från början på grundav svårigheter med kommunikationen. Studien avlutas med en övergripande diskussion ochförslag på vidare forskning.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att skapa en pedagogisk planering, riktad mot årskurserna 1-3, med utgångspunkt i det stoff som det historiska Uppåkra erbjuder. Arbetet har initierats på uppdrag av Uppåkra Arkeologiska Center (UAC), och planeringen är tänkt att kunna erbjudas av UAC till de skolklasser som intresserar sig för Uppåkra, och som vill arbeta vidare med området i klassrummet. I samtal med våra kontaktpersoner på UAC valde vi att rikta in oss på de arabiska silvermynt som arkeologerna funnit i samband med utgrävningarna vid Uppåkra. Vi kände att denna nisch gav oss bra möjligheter för att inkorporera och arbeta med de pedagogiska inriktningar Viktigt för oss var att inkludera den interkulturella pedagogiken i planeringen, samt att utnyttja den geografiskt lokala historien för att nå ut till den mer globala historien. Vår strävan var att via planeringen kunna främja ett adekvat och aktuellt historiemedvetande, genom att via interkulturell pedagogik peka på historiska kulturmöten och tidiga former av globalisering.Efter att ha utformat en pedagogisk planering kring den centrala inriktningen – arabiska silvermynt – insåg vi snabbt att resultatet behövde kompletteras med ytterligare lektionspass. Således valde vi att expandera den pedagogiska planeringen, för att inkludera en två relaterade och grundläggande aspekter. Därmed tillkom två lektionspass, som behandlar hur arkeologi fungerar och vad det har för betydelse för historien, samt en övergripande introduktion av det historiska Uppåkra.

Språk är en viktig del av varje persons identitet. I Sverige talas idag cirka 200 olika språk utöver svenska. Tidigare forskning visar dock att förskolor inte alltid arbetar med flerspråkighet på ett sätt där barnen har möjlighet att välja vilket språk de vill uttrycka sig på. Syftet med denna studie är att undersöka hur det flerspråkiga arbetet ser ut i de förskolor där jag har intervjuat pedagoger. Detta belyses genom intervjuer med sex pedagoger som beskriver deras syn på flerspråkigt arbete, hur det praktiska arbetet ser ut på deras förskolor och utmaningar med ett flerspråkigt arbete. För att förstå arbetets olika synsätt och praktik tillämpas ett interkulturellt perspektiv samt begreppen inkludering och normer. Studiens resultat visar att det finns olika synsätt på det flerspråkiga arbetet och det praktiska arbetet därmed skiljer sig allt från ett arbete som inte förkommer på förskolor till ett arbete som beskrivs som en del av den vardagliga verksamheten. Det framkommer även olika utmaningar med det flerspåkiga arbetet.

This study aims to explore course literature in civic didactics and analyze which aspects of intercultural pedagogical competence are defined in the course material as well as how it could be implemented in civic education. The analysis deconstructs the term 'intercultural pedagogical competence' into two critical understandings: interculturalism and multiculturalism. The study demonstrates both the similarities and critical disparities between interculturalism and multiculturalism, in an attempt to further the understanding of intercultural pedagogical competence. To examine the study objective, the method conducted was qualitative text analysis. The material consisted of six separate publications related to civic didactics chosen from the syllabi of two Swedish university programs for upper-secondary school teachers. Based on a review of the course literature, the results suggest that various aspects related to intercultural pedagogical competence were included in the literature, while not in all of the publications examined. Furthermore, it is suggested by the course literature that intercultural pedagogical competence can be implemented in civic education through critical thinking, democratic education, or by associating the educational content to the students' own experiences.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera en flerspråkig förskolas didaktik, för att bidra med kunskap om de didaktiska frågorna i förhållande till uppdraget att arbeta interkulturellt. De frågor jag ställt är: • Vad är pedagogernas uppfattning om den egna förskolans innehåll och arbetssätt? • Hur framträder den didaktiska vad-frågan i en flerspråkig förskolas olika kontexter? • Hur framträder den didaktiska hur-frågan i en flerspråkig förskolas olika kontexter? • Kan man utläsa variationen i barnens bakgrunder i de didaktiska valen och i så fall hur? Studien är en fallstudie gjord på en flerspråkig förskola, där en majoritet av barnen har ett annat modersmål än svenska. Det är i huvudsak en observationsstudie som bygger på observationer med videokamera samt fältanteckningar. Studien innehåller även intervjuer med pedagoger och rektorer för förskolan. Studiens resultat visar att pedagogerna säger sig vilja arbeta med barnens alla språk i kommunikationen. Vad och hur-frågorna varierar utifrån förskolans olika kontexter. I de pedagogiskt planerade storgruppsaktiviteterna, samling och sagoläsning, är språk i fokus och det tenderar att vara både vad och hur. Pedagogerna använder i dessa kontexter mycket språkstöd i kommunikationen, barnens olika modersmål, bilder, föremål och teckenstöd. I samlingarna domineras innehållet i kommunikationen av det barn och pedagoger gemensamt upplevt. I förskolans övriga kontexter, smågruppsaktiviteter, omsorgssituationer och fri lek varierar såväl vad som hur.

Min studie tar avstamp i det spänningsfält som innebär att i det moderna samhället skall förskolan som institution erbjuda en likvärdig verksamhet för alla barn oavsett språkliga och kulturella skillnader. Syftet med min studie är att genom interkulturellt perspektiv undersöka förskolechefens och förskollärarnas sätt att bemöta asylsökande barn och vårdnadshavare samt hur förskollärarna arbetar med integration och kultur i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har gjords med en förskolechef och två förskollärare. Studiens empiriska material har sedan analyserats med hjälp av det interkulturella perspektivet och tidigare forskning inom ämnet. Studiens resultat visar att bemötande av asylsökande barn och deras föräldrar är ett komplex uppdrag. Bra mottagande beror på personalens förhållningssätt, arbets- och livserfarenheter och organisationen av verksamheten. Trots att det är ett svårt uppdrag som skiljer sig på många olika sätt från de andra uppdrag så är det ingenting som är omöjligt att genomföra. Studiens resultat pekar även på att trots att det i synnerhet är en segregerad organisatorisk form, får barnen möjlighet till kulturellt utbyte och språkutveckling genom ett genuint samarbete med en integrerad förskola vilket skapar goda förutsättningar för integrering. / Building bridgesA qualitative study on working with asylum-seeking children in preschool