Syftet med examensarbetet var att belysa attityder till modersmålsundervisning och mångkulturalitet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med tio elever som läser modersmålsundervisning i antingen finska eller somaliska samt e-postbaserade inkäter med fyra undervisande lärare med olika andel mångkulturella elever i klassen. I resultatet framkom att eleverna överlag är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att de inte märker av något samarbete mellan modersmålsläraren och deras övriga lärare. Inställningen till ämnet var i stort densamma oberoende av vilket språk undervisningen avsåg. De somaliska eleverna uttryckte dock att de kände mer attityder gentemot deras modersmål och modersmålsundervisning än de finska eleverna. Hos lärarna kunde vi inte se någon större skillnad i deras inställning till modersmålsundervisning och mångkulturalitet beroende på hur stor andel mångkulturella elever de hade i sin klass. Överlag uttrycktes en positiv inställning till mångkulturalitet även om kunskaperna kring arbetet med mångkulturella elever i stort var bristfällig. En integrering av modersmålsundervisningen i övrig undervisning vilket beskrivs i styrdokumenten är inget som verkar förekomma, enligt vår undersökning.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse. Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sig arbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet än svensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella. Varje barn i förskolan är unik och har sin egen hemkultur och denna mångfald kan berika och vara positiv i en barngrupp. Men några förskollärare uttryckte en brist på etnisk mångfald vilket kan upplevas som ett hinder. Flera av respondenterna menar att förskolans mångkulturella uppdrag blir en större utmaning på de förskolor som inte har så många barn med annan etnicitet än svensk. I resultatet visar förskolechefen en vision om en jämnare fördelning av barn med annan etnicitet på kommunens förskolor. En vision som kan innebära att förskolor förmedlar en bild av vårt mångkulturella samhälle.

Studiens syfte är att undersöka hur 8 lärare anser sig arbeta, i grundskolans årskurs 1-3, för att stärka utvecklingen hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Intentionen är vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lärare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgångspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnå vårt syfte har 8 lärare intervjuats, 4 arbetar på en stark svensksegregerad skola och återstående 4 arbetar på en mångkulturell skola. Samtliga lärare i studien undervisar och är verksamma på lågstadiet, där vi hos alla har undersökt vilka metoder och åtgärder dessa lärare beskriver att de använder sig av då elever uppvisar läs- och skrivsvårigheter. Vi har även valt att undersöka samt att vi undersökt vilken syn, bemötande och vilka åtgärder lärarna har för elever med läs- och skrivsvårigheter med olika kulturella tillhörigheter. Resultatet av vår undersökning visar klara skillnader i hur de olika lärarna och skolorna väljer att arbeta för att stärka elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilken grund i val av metoder och åtgärder lärarna utgår ifrån. Den svensksegregerade skolan visar på större bredd i vad de grundar sina val av metod och åtgärder i samtidigt som den mångkulturella skolan visar på större bredd inom olika former av metoder och åtgärder för dessa elever. Bemötandet och åtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter med olika kulturella tillhörigheter visar sig även ha klara skillnader mellan skolorna, där den mångkulturella skolan visar på bredare uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter med olika kulturella tillhörigheter samt metoder och åtgärder för dessa elever.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärares syn på lärande i mångkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att få en tydligare bild gällande vilka hinder respektive möjligheter förskollärareupplever i detta arbete. Med hjälp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollärare och en med en förskolechef - har vi fått en klarare bild över hur förskollärare ser på arbete med lärande i en mångkulturell förskola. Resultatet av studien visar att flertalet förskollärare arbetar med lärande hos barn med annan kulturell bakgrund på ett likartat sätt. De lägger dock en stor tyngd på språket och barns språkutveckling. Likformigheten anges bero på brist på tid och resurser. Men vår tolkning är även att det finns en stor osäkerhet hos förskollärarna gällande hur arbete i en mångkulturell förskola kan bedrivas. Det kan handla om att förskollärarna saknar ett professionellt språk, och därför har svårt att sätta ord på sitt arbete. Det skulle också kunna bero på att de förskolor som deltog i vår undersökning i själva verket är svenska förskolor i vilka det går barn med annan kulturell bakgrund. När det gäller de hinder som kan finnas i arbetet på en mångkulturell förskola är språket och de skilda normer som kan förekomma något som samtliga intervjupersoner beskriver som svårt. Detta visar sig tydligt i kontakten med föräldrarna. Något som merparten av våra intervjupersoner tar upp som möjligheter i arbetet i den mångkulturella förskolan är framförallt det faktum att de får ta del av och lära sig om flera andra kulturer. De menar att arbetet ger så mycket tillbaka, att varje dag är olik den andra och att man somförskollärare får lära sig nya saker hela tiden. De berättar även att en av fördelarna är att man som förskollärare i en mångkulturell förskola måste utmana sig själv, både som pedagog men även som människa.

Denna studie har ämnat ta reda på hur pedagoger verksamma i förskoleklassen tänker kring flerspråkighet i förhållande till miljö och språkutvecklande arbetssätt samt hur de tar tillvara på den mångkulturalitet som finns i förskoleklassen. Vidare berör den pedagogernas attityder till ämnet.    Studien har genomförts i form av tre intervjuer med två förskollärare och en fritidspedagog i förskoleklasser på tre olika skolor i södra Sverige. Studien är genomförd efter en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i hermeneutiken. Frågeställningarna i intervjuerna har bland annat handlat om med vilka verktyg pedagogerna arbetar med i språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, hur pedagogerna tar tillvara på den mångkulturalitet som finns och hur de ser på miljöns betydelse i förhållande till flerspråkiga barns språkutveckling.   Enligt forskningen är pedagogernas attityder till flerspråkighet av stor vikt för hur de kommer att utvecklas både i sitt modersmål och i andraspråket. Det är lärorikt att lära sig två språk men en utveckling i modersmålet är viktig för att kunna tillägna sig ett andra språk.    I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna inte arbetar annorlunda med de flerspråkiga barnen än med de som endast har ett språk. Ett framträdande material är Bornholmsmodellen som alla pedagogerna arbetade efter. En annan aspekt som framkommit är att de är förhållandevis positiva till flerspråkighet samtidigt som kunskapen om vilka språk som finns i deras klass skiljer sig. Gemensamt för alla pedagogerna är att de på något sätt arbetar med bilder och böcker i förskoleklassen, men de arbetar med det på olika sätt och olika mycket. Pedagogerna tar till vara på mångkulturen i klasserna genom att arbeta med både högtider, traditioner, sånger och ramsor med mera.    Denna studie ger inget generellt resultat eftersom det endast är tre pedagoger som är med vilket enbart belyser en liten del av Sverige. Uppsatsen har gett en fördjupad kunskap men det finns flera aspekter att forska vidare på. En fördjupad studie kring flerspråkighet och språkutveckling i förskoleklass under ett längre tidsperspektiv hade kunnat ge en mer vidgad bild vilket hade möjliggjort en generalisering.

Denna fallstudie syftar till att framhäva synsätt och eventuella erfarenheter om modersmålsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnå styrdokumentens mål och riktlinjer. Empirin har insamlats från två lärare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmålslärare och en projektledare på Skolkontoret i en kommun. Informanternas förhållningssätt till modersmålet och modersmålsstödet är positivt. Modersmålet är av värde både för barnens språkutveckling på båda språken och stärker identiteten. Ett gott modersmålsstöd i förskoleklassverksamheten är därför av betydelse för barns förståelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flerspråkig personal eller modersmålslärare försvårar arbetet, vilket i stor del påverkas av ekonomin. Detta medför att flerspråkiga barns vidareutveckling av modersmålet inte är tillräckligt i dagsläget, och för de barn som har ringa språkfärdigheter i det svenska språket uppstår kommunikationssvårigheter. Formuleringar och tolkningar av styrdokumentens föreskrifter skulle även kunna påverka hur modersmålsstödet sköts, och skulle kunna förtydligas något. För att förbättra modersmålsstödet och mottagandet av nyanlända barn bör modersmålslärare eller flerspråkig personal i förskoleklass tillsättas eller utökas. Det anses vara nödvändigt för att kunna uppnå styrdokumentens riktlinjer och mål. Det framkommer dock att en mottagningsenhet kommer att startas i kommunen för nyanlända barn och ungdomar i kommunen, som skall hjälpa dem i anslutningen till skolan.

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantänker kring mångfald och mångkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som är iprincip etnisk monokulturell vad gäller personal och elevsammansättning. Tyngdpunkten liggerpå hur pedagogerna ser på sina möjligheter att arbeta med dessa frågor dessutom görs avförfattaren en jämförelse med den forskning som finns inom detta område.

Avsikten med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med att skapa en meningsfull undervisning utifrån ett interkulturellt perspektiv i religionskunskap. Vårt intresse för det interkulturella perspektivet grundar sig i en strävan att förstå hur vi som människor kan få en större förståelse för varandra. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som riktar sig till ämneslärare i religionskunskap. Vi har intervjuat sex olika religionskunskapslärare från fyra olika skolor i södra Sverige, samt en skola i Mellansverige. Vi upptäckte under arbetets gång att lärarna inte var helt bekanta med det interkulturella arbetssättet. Trots detta arbetade samtliga utifrån ett förhållningssätt som stämmer väl överens med det interkulturella perspektivet. Detta genom att elevernas kulturella bakgrund och erfarenheter nyttjas. Resultatet visar även att vidare forskning kring interkulturellt arbetssätt i religionsundervisningen kan vara till stor nytta för lärares profession men även för elevernas utveckling.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur skolpersonal arbetar för att fostra demokratiska medborgare i mångkulturella F-3-skolor. Kvalitativa intervjuer med två grundskolelärare och fyra skolkuratorer kommer ligga till grund för empirin. Resultatet från intervjuerna har tolkats ur Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I resultatet framkommer det att i fostran av demokratiska medborgare ser respondenterna främst möjligheter med att fostra demokratiska medborgare i en mångkulturell barngrupp. I resultatet framkommer det även att kulturkrockar kan ske och vid stora kulturkrockar finns det inga riktlinjer från ledning över hur dessa ska hanteras utan lärare får utgå från eget sunt förnuft. I slutsatsen går det att utlösa att det sunda förnuftet inte alltid räcker till och att riktlinjer och stöd från ledning är nödvändigt.

Denna studie undersöker fyra olika bildlärares upplevelser av interkulturalitet i skolan. Studien undersöker deras upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer som hölls över Zoom. Lärarna hittades genom ett forum där de fick volontera för att bli intervjuade. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och tolkades sedan med hjälp av en hermeneutisk ansats och diskuteras i förhållande till Skolverkets officiella dokument samt forskning kring interkulturalitet i den svenska skolan. Intervjuerna visade att lärarna vill arbeta aktivt med interkulturalitet i bildämnet och försöker inkludera alla elevers erfarenheter. Lärarna rapporterar att detta dock ofta inte går, då de anser att de inte har kunskap eller tid nog att genomföra arbetet.