Denna studie undersöker fyra olika bildlärares upplevelser av interkulturalitet i skolan. Studien undersöker deras upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer som hölls över Zoom. Lärarna hittades genom ett forum där de fick volontera för att bli intervjuade. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och tolkades sedan med hjälp av en hermeneutisk ansats och diskuteras i förhållande till Skolverkets officiella dokument samt forskning kring interkulturalitet i den svenska skolan. Intervjuerna visade att lärarna vill arbeta aktivt med interkulturalitet i bildämnet och försöker inkludera alla elevers erfarenheter. Lärarna rapporterar att detta dock ofta inte går, då de anser att de inte har kunskap eller tid nog att genomföra arbetet.

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Föräldraverksamhet på mångkulturella fritidshem. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Det övergripande syftet med vår studie är att kartlägga hur föräldrasamverkan fungerar och ser ut på mångkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. Vår studie har utgått från följande frågeställningar.- Vad vet föräldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar föräldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder?Då det är väldigt knappt med tidigare forskning kring detta område har vi fått förlita oss på de få böcker vi haft, samt böcker angående föräldrasamverkan inom skolan i allmänhet. Vår studie är baserad på två olika skolors fritidshem som båda är mångkulturella, det vill säga att det finns många barn med olika etnisk bakgrund i skolan och på fritidshemmet. Våra metoder består av intervjuer och enkätfrågor. Pedagogernas intervjusvar stämmer väl överens i vissa delar, medan det skiljer sig signifikant i andra. I enkätsvaren från föräldrarna framgår såväl positiva som negativa synpunkter på samverkan. Slutresultatet visar att möjligheterna för utveckling finns där för alla parter, men det kräver också en vilja till interaktion och ansträngning om man vill få en mer samspelt samverkan till stånd. / Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Parental interaction in multicultural after school activities. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.The main course of our study has been to map out how parental interaction works in multicultural after school activities, and which possibilities and obstacles there are.

Kultur är något som är närvarande i alla människors vardagliga liv, även i förskolan. Dock finns svårigheter i hur pedagoger ska förhålla sig i bemötandet av kulturer som inte är den egna. Interkulturalitet blir därför ett begrepp som blir allt mer centralt i förskolan. Syftet med denna kvalitativa studie var att ge en överblick över hur interkulturalitet i förskolan beskrivs i forskning. Studien bygger på en systematisk litteraturstudie med tolv artiklar som genererats genom två databassökningar. Resultatet av denna studie resulterade i sju teman; Pedagogers medvetenhet och förhållningssätt, Samverkan med vårdnadshavare, Pedagogers inställning och makt, Svårigheter i kontakt med vårdnadshavare, Barnslärande i en interkulturell verksamhet, Pedagogers lärande i en interkulturell verksamhetoch Utveckling i samverkan med vårdnadshavare. Resultatet visar att pedagogers roll och förhållningssätt till interkulturalitet påverkar vilka förutsättningar barn i förskolan får för att kunna förstå och se värdet i ett mångkulturellt samhälle. Resultatet visar även att kulturer behöver få ta plats inom förskolans verksamhet för att uppmuntra förståelse för mångkulturalitet och motverka att fördomar och förutfattade meningar tar fäste i verksamheten.

Studiens syfte var att undersöka möjligheter och svårigheter som lärare upplever i den mångkulturella skolmiljön och applicera deras redogörelser på två teorier av Erving Goffman. Den ena teorin handlar om stigma – enligt vilken stigmatiserade individer riskerar leva upp till rollen som stigmatiserad och utanför, när omgivningen stämplar dessa identiteter på dem. Den andra teorin som användes var samme Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, enligt vilken mänsklig interaktion kan liknas vid en teaterpjäs med en främre och bakre region, där vi håller upp fasad respektive är oss själva. Metoden har varit semistrukturerad intervju, där fyra respondenter med lärarutbildning deltog. Då materialet kodats, har gemensamma drag kunnat märkas i respondenternas svar. Respondenterna upplever att möjligheterna bland annat återfinns i den ökade kulturella kompetensen eleverna emellan, samt den personliga tillfredsställelsen i att bidra till den samhälleliga integrationen. Nackdelarna som respondenterna berättat om handlar bland annat om språk-, kultur-, och ordningsproblematik. Vår studie visar flera exempel där respondenternas utsagor kring sina elever, kan kopplas till Goffmans två teorier.

This Bachelor's thesis seeks to illuminate the onesided cultural leanings in literary translations in libraries. Through semi-structured interviews it seeks to explore the view of librarians on the possibilities and obstructions in providing library users with literature of a wide cultural spectrum. In particular, this paper focuses on the dominance of Anglo-Saxon literature in comparison to literature from other geographical and cultural areas. The paper relies on the field, symbolic capital, consecration and habitus theories created by French sociologist Pierre Bourdieu in its attempt to bring light on the workings of translations, marketing and user-requests and their influence on library collections. By comparing the answers from the interviews with these theories it finds that libraries generally try to adapt their collection and modify their purchases of new media to fit their user's requests and needs. It also finds that the users themselves are generally influenced by the media. In other words, while the libraries may try to keep a broad cultural and lingual collection of literature the users do not request non-Anglo-Saxon literature in particular. Therefore it draws the conclusion that more studies are needed on the workings of user requests and on the range of literary translations provided by publishers as well as their exposure in the media.

Denna studie ämnar synliggöra hur representation och framställning av mångkulturalitet tar sig uttryck i ett antal läroböcker, avsedda att användas i undervisning i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 1–3. Studien består av en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av läroböckerna Briljant svenska textbok 1 (2009), Briljant svenska textbok 2 (2010) samt Briljant svenska textbok 3 (2011). Kvantitativt studeras förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Kvalitativt studeras hur dessa karaktärer framställs i text och bild samt hur de bereds utrymme i läroböckernas teman. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en socialkonstruktionistisk syn på språk som en social konstruktion, där språk och verklighet inte kan studeras åtskilda från varandra (Carlsson, 2011, s. 207). Genom tillämpning av de teoretiska utgångspunkterna normkritik och interkulturalitet ämnar uppsatsen besvara tre frågeställningar: Hur ser representationen av olika etniciteter och kulturer ut i text och bild i de tre läroböckerna? På vilket sätt framställs olika kulturer samt personer av olika etnicitet i text och bild i de tre läroböckerna? Hur kommer olika kulturer till uttryck i läroböckernas teman? För att diskutera, problematisera samt synliggöra hur mångkulturalitet kommer till uttryck i läroböckerna är exempelvis vithetsnormen, normer, stereotyper, etnicitet och kultur centrala begrepp i denna studie (se Ahmed, 2011; Eek-Karlsson, 2012; Eek-Karlssson & Elmeroth, 2012; Lahdenperä, 2017).    Resultatet i denna studie påvisar att det råder en diskrepans mellan vilka individer och grupper som blir synliga i läroböckerna samt på vilket sätt de bereds utrymme. Det finns en viss mångkulturalitet representerad genom förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Samtidigt synliggörs en skillnad i hur karaktärer av olika etnicitet framställs, där negativa stereotyper oftare riktas mot personer av annat etniskt ursprung än svenskt. Vidare syns en homogenitet i vilka teman som bereds mest utrymme i läroboksinnehållet, där exempelvis ”det svenska” sättet att fira traditioner överrepresenteras. Nyckelord: Mångkulturalitet, interkulturalitet, normkritik, vithetsnormen, stereotyp, etnicitet, lärobokhållsanalys

Denna kvalitativa studie har som syfte att belysa förskollärares arbete med kulturell och språklig mångfald. Med semistrukturerade intervjuer som metod urskiljs olika definitioner av kultur samt olika sätt att bemöta och arbeta med kulturell och språklig mångfald. Med stöd av det interkulturella perspektivet som teori belyses hur förskollärares resonemang präglas av ett interkulturellt och ett monokulturellt förhållningssätt. Studien synliggör även hur förskollärares kontext påverkar arbetet med mångfald. I arbetet med kulturell och språklig mångfald möter förskollärare en del organisatoriska hinder som exempelvis brist på tid, brist på kunskaper kring ett interkulturellt förhållningssätt samt otydliga och delvis motstridiga formuleringar i läroplanen.

I de samhällsorienterade ämnena i skolan arbetar elever med människors levnadsvillkor, alla människors lika värde och vikten av mångkulturalitet. Oavsett var i Sverige ska alla lärare arbeta mot samma mål i läroplanen. Det är inget nytt i dessa mångkulturella tider att skolorna ser olika ut beroende på vart du befinner dig i Sverige exempelvis i en mindre stad jämförelsevis mot en mindre by. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK) samt från pragmatiken. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som påverkar vad lärarna undervisar i de samhällsorienterade ämnena och om eleverna själva får möjlighet att påverka undervisningen. Denna studies underlag kommer från intervjuer med fyra olika lärare. Dessa intervjuer utfördes på deras arbetsplatser eller via mejl. Resultatet visade att majoriteten såg möjligheter med inkludering i de samhällsorienterade ämnena. De möjligheter som lärarna såg som möjligheter var om klasserna är flerspråkiga på grund av att det blir automatiskt ett mer inkluderande klimat.

Syftet med vår studie var att öka förståelsen för vad en god samverkan kan vara och hur förskollärare kan arbeta gällande samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Intresset till denna studie grundade sig i de erfarenheter vi samlat på oss under vår verksamhetsförlagda utbildning där vi uppmärksammat en problematik men även en stor flexibilitet i förskollärarnas arbete gällande samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. För att nå vårt syfte användes kvalitativa intervjuer som metod. Detta gav oss en uppfattning om hur verksamma förskollärare upplevde och arbetade för att skapa en god samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. I analysen har vi tagit stöd i sociokulturell teori samt interkulturellt perspektiv med fokus på begreppen redskap, mediering, kommunikation, förhållningssätt samt språklig- och kulturell mångfald. Analysarbetet har lett till att vi fått större insikt och förståelse för hur förskollärare resonerar och kan arbeta för en god samverkan med vårdnadshavare som har annat modersmål än svenska. Resultatet i vår studie visar att samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kan ses som ett komplext arbete där flera faktorer har en påverkan för hur en god samverkan kan skapas. Det handlar om faktorer som kommunikation, förskollärarens kompetens samt samhällets påverkan på både förskollärare och vårdnadshavare, men det handlar även om vilka förutsättningar som förskollärarna ges och hur de tar sig an dem. Denna studie är därför ett kunskapsbidrag till kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan.

Within the educational system you will experience students from different cultures, thus the question was asked: what are the expectations on you as a teacher when working with the students’ process of a positive identity view? The essay has examined how elementary school and the sami school work with identity in school and in history class. The investigation has been executed through Critical Doscourse Analysis (CDA) on the source material Syllabi and course plan for history subject for elementary school and sami school fråm 1994 and 2011, and syllabus for sami school from 1996. The results presented reveals a change in how the words identity and the sami people are assoicated with and how these concepts should be treated in the syllabi and the cours plans for history from 1994 and 2011. In the syllabi and course plan in history from 1994 identity is strongly associated with culture and cultural heritage and the sami perspective should be included as a part of the swedish and nordic perspective. The sami school has provided the teachers with a guidance in the history subject including how to teach in order to mediate a sami perspective. In the syllabus and course plan for history from 2011, the sami perspective is exkluded and instead the sami people are placed in a context of learning about “the others”. Identity is no longer strongly associated with culture in this syllabus, but instead the focus is directed towards language and historical narratives connected with identity development.