Spelling suggestions: "subject:"mångkulturellt."" "subject:"interkulturalitet.""
51 |
Medier och identitet : i gymnasisters mångkulturella vardagÅrheim, Annette January 2005 (has links)
<p>This partial study, being part of a future doctorial thesis, looks at the potential of education in the subject of literature to integrate the dual tasks of providing knowledge and of establishing democratic values. Two aspects of this competence for democracy are in focus here, both attributed with special importance by guiding documents, first of all to instil within the students a basic positive attitude towards a multicultural society and secondly to develop their ability for critical review of their own media culture as a source of knowledge. The aim is to explore the complexities of mediated experience in the social practices of everyday life from a multicultural perspective.</p><p>The empirical material of this case study consists mainly of interviews and discussions on the themes of multiculturalism and media with six teenagers from one class at the social studies programme during their freshman year. This study presents teens of Swedish as well as foreign and dual ethnicity. Theory and concepts central to the analysis of my material are gathered from a wide variety of fields such as philosophy, sociology, media studies, history and literature. I have taken a starting point from discourse theory and its criticism of ideology with regards to the relationship between language and reality. The threat of an increasing ontological uncertainty in late modern society is often given a sense of the apocalyptic, however several theorists points to this as a necessity for the development of knowledge in the age of globalization. Discovering the presumed naturality of ones own culture and identity is the prerequisite for a nuanced view of the Other, a process in this study named narrative imagination, a concept from the philosopher Martha C. Nussbaum.</p>
|
52 |
Betydelsen av interkulturell kompetens : En undersökning om lärarens reflektion kring elever med ett annat kulturellt påbrå inom skolor i Hong Kong / The meaning of intercultural competence : A study about teacher’s reflection of students with other cultural background in schools in Hong KongWong, Cindy January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar. I uppsatsen diskuteras om lärarnas reflektioner genom teorier om interkulturell kompetens och tidigare forskning om bland annat lärare i Hong Kong. / The aim of this thesis is to investigate seven teachers’ reflections about students with other cultural backgrounds in Hong Kong, which importance does intercultural competence have and what effect does the Hong Kong school system make. Therefore, I went to Hong Kong and spent two weeks there to search the answer to my questions. I visited two schools in Hong Kong and did seven interviews. Through the interview, it appeared that the teachers were less intercultural competent and thus felt difficulties and concerns about when meeting students with other cultural backgrounds. The teachers though that the cause that the students with other cultural backgrounds could not catch up with the language skills and the development on school subject, which they mean, could be because of their cultural backgrounds and parents. In this thesis were I discuss about teachers reflection through theory about intercultural competence, earlier research’s and studies about for example teachers in Hong Kong
|
53 |
En studie om upplevelser och erfaranheter vid en svensk skola utomlandsYalcin, Hidayet January 2014 (has links)
Fler och fler barn flyttar utomlands på grund av föräldrars arbete. Många av de flyttar med sina föräldrar i tidigt ålder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosåren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar på svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter på den svenska skolan bortom Sveriges gränser. Under denna undersökning befann jag mig på plats vid en skandinavisk skola i Europa. Den metod som användes under studien var halvstrukturerad intervjuguide med den fenomenografiska ansatsen. Sammanlagt intervjuades fem elever med olika skolbakgrunder. Utgångspunkten för resultat och analys har utgått från att dela in materialet i olika kategorier för att beskriva fenomenet som ter sig på olika sätt för varje individ. Dessa beskrivnings kategoriner innehåller underordnade kategorier som presenteras under kapitlett resultat och analys. De skilda överordnade beskrivningskategorierna är elevers upplevda motiv till att läsa vid skandinavisk skolan, elevers erfarenheter vid att läsa vid en skandinavisk skola, elevers erfarenheter samt attityder till livet som utlandssvenk och integration. Diskussionen innehåller material från empirin som framställs med tidigare forskning.
|
54 |
Förskollärares uppfattningarom mångkultur i förskolan : En undersökning om hur pedagoger lyfterarbetet med barns olika kulturer,traditioner och språk.Eriksson, Anita January 2014 (has links)
No description available.
|
55 |
"Då delar jag upp barnen utifrån om de är muslim eller finsk" : En kvalitativ intervjustudie om religiösa inslag i en finsk förskola / "I would separate the children into different groups based on whether they were Muslim or Finnish" : A Qualitative Interview Study about Religious Elements in a Finnish PreschoolTulinen, Susanna January 2018 (has links)
The purpose of this study is to illustrate how teachers in a preschool in Finland interpret their way of working on the directives on Finnish religious and cultural heritage, whilst multiculturalism in preschools is increasing. Through semi-structured qualitative interviews, six teachers have elaborated on how they interpret the directives and their way of working with this. The result shows that uncertainty characterizes the teachers and that this is based on ignorance of cultures other than the traditional Finnish culture. The teachers tend to have a colonial approach with a broad othering, where a clear “us and them”-culture is visible. The teachers attitude towards other cultures contribute to the great cleavage. My interpretation of what this results in is, apart from exclusion, a deteriorated activity for children of other cultures, as they do not receive as much planned activities in the same extent as the children with a traditional Finnish background. / Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i en förskola i Finland beskriver sitt sätt att arbeta med de direktiv om Finlands kristna kulturarv som finns i förskolans styrdokument, samtidigt som mångkulturaliteten i barngruppen ökar. Genom kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har sex pedagoger berättat om hur de tolkar direktiven och sitt sätt att arbeta med detta. Resultatet visar att en osäkerhet präglar pedagogerna och att denna osäkerhet bottnar i en okunskap kring andra kulturer än den traditionellt kristna. Pedagogerna visar på ett kolonialt synsätt med en bred andrafiering, där en tydlig ”vi och de”-kultur kan urskiljas. Pedagogernas attityder gentemot andra kulturer bidrar till dikotomiseringen. Min tolkning om vad detta resulterar i är, förutom exkludering, en försämrad verksamhet för barn av annan kultur, då de inte får en planerad pedagogisk förskolevardag i samma uträckning som de barnen med en traditionellt finsk bakgrund.
|
56 |
Flerspråkiga barn i förskolan / Multilingual Children in PreschoolSahlquist, Hanna January 2011 (has links)
Syftet med detta arbete är att ta reda på hur man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, och hur man ser på modersmålsundervisning. Syftet är även att ta reda på hur de flerspråkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad läroplanen säger om mångkulturalitet och flerspråkighet. Genom öppna intervjuer får jag reda på hur pedagogerna själva anser att förskolan arbetar med de flerspråkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser på modersmål. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna själva sagt stämmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och även att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det är alltså sex pedagoger som deltagit i studien. Det jag kom fram till efter att ha intervjuat och observerat är att pedagogerna i förskolan i alla fall jag observerade arbetade så som de sa i intervjuerna. Man arbetar mycket med bilder, och även mycket med kroppen som hjälpmedel. Slutsatser som kan dras är att det är väldigt komplext att arbeta i en mångkulturell förskola, energi och tålamod är ett måste, liksom att vara konkret och tydlig.
|
57 |
"Det är väldigt flummigt" : Pedagogers möte med förskolans läroplan.Xanthoulidou, Theodora January 2017 (has links)
The aim of the study is to illuminate and clarify how educators with foreign backgrounds, pedagogical education and/or educational experience interpret the curriculum and how the curriculum is implemented at multicultural preschools. To visualize this, I ask the following questions: How do the educators experience the Swedish curriculum? What do the educators regard as multiculturalism based on the curriculum? What are the educators views concerning democracy based on the curriculum? What significance do the educators believe the verbal language has in their work? The study is based on interviews with four informants. The interviews have thereafter been transcribed to be analyzed using previous research and theory. The theoretical perspectives of the study are social constructivism, culture, multiculturalism and interculturalism. Based on social constructivism which is the overall viewpoint of this study, the informants' experiences have been highlighted. The perspective of social constructivism implies that people are formed in social contexts that contribute to the understanding of our surrounding world. By highlighting the informants' experiences, I furthermore take in consideration the cultural aspect that involves people's typical behaviors such as norms and traditions. In order to observe and gain an understanding of people's different norms and traditions, the term interculturalism becomes relevant in the study, as it is, among other things, about communicating and responding to these differences. All informants work at preschools in multicultural areas where there is a variety of different cultures, religions and ethnicities. The main findings found in the study are that the informants' encounter with the Swedish curriculum has varied. Most informants have come in contact with the curriculum through their employment at preschools while one informant came in contact with it during university studies. All informants emphasize the importance of communication and, furthermore the importance of trying to interpret the curriculum, together with colleagues, in order to give the children the same fundamental ground at preschool. However, colleagues' varying skills in the Swedish language can complicate the communication and the interpretation of the Swedish curriculum. The results of the study show that the informants view the 2 curriculum's basic democratic values, as something positive to work with in the multicultural areas, as they work interculturally to highlight everyone's differences to something positive and find similarities in order to make interactions between different cultures.
|
58 |
Modersmålsstöd : En studie om en mångkulturell förskolas arbetssätt med modersmålsstöd utifrån ett didaktiskt perspektiv. / Native support : A study of a multicultural preschool's work with native language support based on a didactic perspective.Fredriksson, Rebecka, Hindrikson, Emma January 2017 (has links)
Syftet med studien var att utifrån ett didaktiskt perspektiv kartlägga en mångkulturell förskolas arbete med att utveckla barns modersmål. De didaktiska perspektiven är hur och vad. Hur gäller vilka metoder förskolan tillämpar i sitt arbetssätt. Med inspiration från tidigare forskning samt litteratur skapades en tabell med olika arbetssätt. Tabellen är det teoretiska verktyg som användes för att synliggöra den didaktiska frågan hur i resultatet. Den didaktiska frågan vad baseras på stödets innehåll. Med studien vill vi lyfta fram goda exempel på arbetssätt och stödets innehåll för barns modersmålsstöd som framkommer i resultatet. De fördelar och svårigheter som upplevs i arbetet med modersmålsstöd i förskolan har beskrivits. Med studien vill vi bidra med inspiration och kunskap för att andra förskolor ska kunna utveckla sitt arbetssätt med modersmålsstöd i förskolan. Studien utgick från en kvalitativ intervju med en förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola. Det framkom att förskolan som studien baseras på, aktivt arbetar med modersmålsstöd genom olika metoder. De metoder som togs upp var bland annat användandet av modersmålspedagog, språkstödjare och tecken som stöd. Även vikten av vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med barns modersmålsutveckling betonades. Resultatet lyfte fram att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett roligt och väldigt givande uppdrag men samtidigt svårt eftersom det är stor brist på flerspråkig personal.
|
59 |
Interkulturella interaktioner : ”Vi” och ”de andra” i historieundervisningenGröndahl, Wenche, Larsson, Annie January 2022 (has links)
Studiens syfte är att beskriva och kritiskt analysera historielärares tal om sin undervisning i relation till läroplanens mål om historiemedvetenhet, kulturmöten och mångfald för historia i årkurs 6. Genom att fördjupa oss i lärarnas utsagor har det varit möjligt att definiera ett antal diskurser i historielärares tal om sin undervisning i årskurs 4–6. Studien baseras på intervjuer med fem lärare som arbetar i tre olika kommuner och deras berättelser är fundamentet för analysen. För att genomföra analysen har kritisk diskursanalys använts som verktyg. Studiens centrala resultat är att lärarnas tal utgår från att det vill elevernas bästa, samtidigt som det blir uppenbart att den interkulturella pedagogiken inte sätter sin prägel på undervisningen. Utöver detta framträder postkoloniala föreställningar genom uttryck som ”vi” och ”de andra” i lärarnas tal. Därav går det att identifiera två diskurser gällande interkulturell pedagogik, diskursen om ”vi” och ”de andra” samt den homogena kontra heterogena diskursen och dess påverkan för praktiken. Detta kan potentiellt leda till en historieundervisning som reproducerar etnocentriska normer och andrafierar icke-svenska elever. Studiens kunskapsbidrag är därmed för det första av betydelse för att medvetandegöra lärare om olika förgivettagande och normer som artikuleras och vilka konsekvenser detta kan få för eleverna. För det andra bidrar studien till att belysa komplexiteten i historielärarnas uppdrag och hur politiska beslut så som läroplanens utformning utgör betydande utmaningar för den yrkesaktiva läraren, vilket igen innebär implikationer för möjligheten för interkulturell historieundervisning.
|
60 |
En studie om hur förskollärare arbetar och förhåller sig till kulturella skillnader, för att bidra till kulturell jämlikhet, inom förskolans verksamhet / A Study of how Preschool Teachers Work and Relate to Cultural Differences to Contribute to Cultural Equity, Within the Preschool’s ActivitiesBrodin, Marika, Snell, Jonna January 2022 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärare, yrkesverksamma på mångkulturella förskolor, arbetar och förhåller sig till kulturella skillnader för att bidra till kulturell jämlikhet inom förskolans verksamhet. Studien bygger på en kvalitativ studie där vi intervjuade två förskollärare från två skilda avdelningar på en förskola i en mellanstor stad. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valde vi att använda oss utav Vygotskijs sociokulturella perspektiv i vilket utgångspunkten utgår från tänkande, kommunikation samt relationer till och med andra människor. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett grundläggande interkulturellt förhållningssätt genom bland annat bemötandet av barn och vårdnadshavare men att de på grund av begränsade kunskaper och erfarenheter inte har förmågan att tillvarata detta i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även på att förskollärarna använder sig av kulturella verktyg i form av kommunikation samt interaktion när de exempelvis efterfrågar om det talas några andra språk i hemmet samt att förskollärarna kommunicerar med såväl barn som vårdnadshavare på andra språk än svenska. I studien framkommer det tydligt hur förskollärarna aktivt arbetar med att se till barns likheter i stället för barns olikheter av rädsla för att det skall uppfattas som förminskande av barn. I studien redovisas det för forskning vilken bland annat redogör för betydelsen av att lyfta fram både likheter samt olikheter som något positivt. Hur förskollärare ser på barns kulturella bakgrund samt olikheter är avgörande för om och på vilket sätt mångfalden synliggörs. I studien framkommer det hur arbetslaget försöker tillvarata barns kulturella olikheter genom att bland annat föra in fraser och ord på andra språk som anses vara relevanta för de barn som vistas på förskolan. I studien framkommer det att förskollärarna saknar verktyg för att tillvarata barns kompetenser i form av ett interkulturellt förhållningssätt är att resultatet visar hur endast ett barn i barngruppen använder sig av det engelska språket. Studiens slutsats redogör för hur ett interkulturellt arbetssätt handlar om att vara öppna för barns kulturella skillnader, språk samt barns olikheter. När förskollärare har förmågan att tillvarata barns olikheter och kulturella skillnader i meningsfulla samt sociala sammanhang möjliggörs det för ett ökat lärande samt utveckling av barns individuella utveckling, sociala kompetenser samt förståelse och respekt för varandras olikheter.
|
Page generated in 0.0837 seconds