<p>I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat.</p>

I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrån kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser på sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet påvisar att respondenterna ser sång och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de både främja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser således att deras roll i sammanhang av det här slaget är av stor vikt.Hur respondenterna ser på sin roll och syftet bakom sången och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende på om arbetet sker i en småbarnsgrupp eller storbarnsgrupp. Pedagogerna som arbetar med förskoleverksamhetens yngsta barn beskriver hur de framförallt sjunger välkända barnsånger för att skapa trygghet och lugn i gruppen. Pedagogerna som arbetar med de äldre barnen lägger däremot vikt vid att, i en musikalisk kontext, stärka det enskilda barnets självkänsla.I undersökningen deltog fyra pedagoger från två olika förskolor i samma kommun, en med stor mångkulturalitet och flerspråkighet samt en med svenskt ursprung som majoritet. Resultatet visar att respondenterna som arbetar i mångkulturella barngrupp betonar hur sång och musik kan både främja och stimulera det enskilda barnets språkutveckling medan de två resterande respondenterna inte direkt berör musikens språkutvecklande aspekter.

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ”invandrarlitteratur” som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter. Karaktärerna tenderar att antingen beskrivas som våldsutövare eller som offer för olyckliga omständigheter vid konflikter, och de hamnar ofta i typsituationer där de sällan beskrivs välja den ”rätta” vägen. Min slutsats är att även om litteraturen har utvecklats och idag erbjuder mer komplexa personporträtt av ungdomar med invandrarbakgrund tenderar ändå karaktärerna att stereotypifieras i olika situationer.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning.   Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga.   Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia. Flera av lärarna visade även en tro på att elever med annan kulturell bakgrund än europeisk kan påverkas av en eurocentrisk undervisning, i vilken utsträckning och vilken typ av påverkan som skedde fanns inget enhälligt svar. Avslutningsvis gav alla lärare flera exempel på hur lärare kan arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i sin framtida undervisning.

Syftet med denna studie är att få kunskap i hur förskollärare uppfattar begreppet mångkulturalitet, samt hur förskollärare resonerar kring betydelsen av en interkulturell medvetenhet i arbetet med flerspråkighet i den svenska förskolan. Studien är en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt åtta verksamma förskollärare från olika mångkulturella områden deltog. Då syftet är att synliggöra förskollärares varierande uppfattningar kring ämnet har en fenomenografisk metodansats använts för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att förskollärares uppfattningar av fenomenet mångkulturalitet och fenomenet interkulturell medvetenhet är varierande och att de arbetar med dessa på olika sätt i deras verksamheter. Gällande fenomenet mångkulturalitet visade resultatet att förskollärare uppfattar detta som något roligt och positivt, men också som något svårt och negativt. Förskollärarnas uppfattningar om en interkulturell medvetenhet framställs både som ett tankesätt och ett arbetssätt. Gemensamt för alla förskollärare i denna studie är att de anser att det är av stor vikt att som förskollärare inneha en interkulturell medvetenhet för att arbeta med flerspråkighet i mångkulturella områden.

Denna studie är en komparativ litteraturstudie där tre refereegranskade avhandlingar angående mångkulturalitet i skolan varit utgångspunkten. Syftet med studien är att undersöka hur frågor om skolans mångkulturalitet diskuteras i de valda avhandlingarna och sedan jämföra dessa. Avhandlingarna är sorterade och analyserade i fyra relevanta kategorier. Dessa kategorier är: (1) språket i centrum, (2) språket i skolans sociala kontext, (3) segregering - en följd av språkliga olikheter och (4) flerspråkighetens konsekvenser och möjligheter. Utifrån det analyserade materialet arbetade vi induktivt fram en teori. Teorin grundar sig i den sociokulturella traditionens syn på lärande och att denna är att föredra i en mångkulturell skola. Resultat visade att den sociokulturella synen på lärande genomsyrar samtliga avhandlingar men att det samtidigt råder ett spänningsförhållande gällande vissa val av arbetsmetoder.

SammanfattningDen här studien handlar om att skapa en djupare förståelse för vad det kan innebära att sominvandrare anlända till ett nytt land med annan kultur, normer och värderingar. I denna studieutgår vi från Sverige. Vi syftar till att studera mötet med den svenska kulturen hos sexförfattare och två bloggare med invandrarbakgrund som växt upp i Sverige och vi vill ökaförståelsen av identitetsbegreppet genom att studera deras upplevelser av sin identitet. Vi gördetta genom att ta reda på hur författarna integrerat sig i det svenska samhället och vilkaupplevelser som skildras hos dem. Den teoretiska delen i studien består av Goffmans teori omstigma, Anthony Giddens teorier om senmoderniteten och ontologisk trygghet, Stiers teorierom kulturbegreppet och identitetsaspekter, Baumans teori om individualisering och Phillipsteori om etnicitet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. Resultatet som framkom visar att våraförfattare gemensamt delar både lika och olika erfarenheter i sina upplevelser i mötet med detsvenska samhället. Resultatet tyder också på att socialisering och integrering är viktigt förinvandraren i processen i hur hon tar sig an den svenska kulturen och hur hon förhåller sig tillden. Likheterna speglar sig i att dessa individer gemensamt upplever att “invandrare” och“svenskar” kategoriseras var för sig och därmed skiljs åt som två olika grupper. Dettaresulterar i att de gemensamt genomgått en reflexiv handling utifrån att smälta in i detsvenska samhället som bidragit till att deras självidentitet förändrats. Olikheterna som skildrasär att de anpassat sig till samhället i olika hög grad. En del har anpassat sig i så pass hög månatt de inte längre kan relatera sig till sin bakgrundskultur, medan andra anammat sig densvenska kulturen och samtidigt håller fast vid bakgrundskulturen utan att värdera någon kulturhögre än den andra. Vår studie tillför kunskap till tidigare kvalitativa forskningar där detstuderats självbiografier och bloggar. Det finns i dagsläget väldigt få studier om detta ämne,därmed vårt intresse till att bidra med ytterligare kunskap.

It is not surprising that the massive Syrian and Afghanistan immigration three years ago, has changed their view towards Islam rules in their new identity creating. But what has been changed? That was my first question in this essay and the answers I got was rules concerned alcohol, prayer, mosque visits and food rules. All this rules requires someone to influence them to take a stand, which lead us to the next question, about how hegemony was exhibited as a factor in how my respondents answered the first question. The theory of hegemony was the analysis instrument of this study and gave me a hypothesis that hegemony probably had something to do with the change of rules, and it had. All these things that I mentioned as changed rules in their new land demands a personal asset and to be legitimized by someone who represents the hegemony.  In order for the hegemony to continue it has to be anonymous and lead for example friends or teachers. It is visible how my respondents talked about matters that had to do with how the changes where in their common sense, where probably hegemony has the strongest attachment, but also how they thought that they made own choices, was also the choice that the hegemony had done before them. Although I took into account the need to be a part of a group, here it showed how the Muslims was included in a group that only had premises from hegemony standard points. The answers for my result was given to me by six secondary school students by semi structured interviews.

Syftet med denna studie är att synliggöra och problematisera hur arbetslag i mångkulturella förskolegrupper i sitt tal konstruerar interkulturalitet. Studien vilar på det socialkonstruktionistiska perspektivet som innebär att kunskaper konstrueras i gemenskap. I studien används kvalitativ metod och för att kunna besvara studiens syfte och frågor tillämpas i fokusgrupper för att synliggöra deltagarnas konstruktioner kring interkulturalitet. De insamlade diskussionsmaterialet analyseras med inspiration av innehållsanalys och diskursanalys. Konstruktionerna i sin helhet visade överlappning i de centrala begreppen i studien där interkulturalitet i relation till mångfald och mångkultur är förknippade med etnisk tillhörighet, olika kultur och landets traditioner. I relation till tidigare forskning och bakgrund kunde vi se ett glapp och att det finns en komplexitet kring interkulturalitet och komplexiteten kan vara i hur begreppet konstruerades eftersom det finns generella uppfattningar av de olika begreppens betydelser. Slutsatsen visar på komplexitet med rådande normer och föreställningar som finns i verksamheten och vilket rådande kulturarv som deltagarna anser ska föras vidare när deltagarna samtalade kring de centrala begreppen i studien i relation till interkulturalitet i de mångkulturella förskolegrupperna.