No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Det här examensarbetet handlar om vikten av ett bra samarbete mellan olika personalkategorier för att det ska gå bra för skoldaghem-/heldagsskolelever när de återskolats till klass igen efter en tid på nämnda institutioner. Jag ställde mig frågan om skoldaghem och heldagsskolor i allmänhet klarar av att hjälpa sina elever att minska sina problem så att de klarar av sin skolsituation på ett bättre sätt när de återgår till vanlig klass igen. I litteraturgenomgången har jag sökt efter svar, bl.a. från tidigare forskning. Där framgår att samarbetet mellan skoldaghemmet/heldagsskolan och ”hemskolans” personal är väldigt viktigt för en lyckad återskolning och skolgången fortsättningsvis. Jag har intervjuat personal på heldagsskolor för att se hur de samarbetar med klasslärarna, framförallt vid återskolningprocessen. Jag har också via enkäter frågat klasslärare om deras erfarenheter av hur det går för elever som återskolats till vanlig klass igen och hur de ser på samarbetet med heldagsskolan.</p><p>Nyckelord: heldagsskola, segregering, skoldaghem, återskolning</p>

Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om vikten av ett bra samarbete mellan olika personalkategorier för att det ska gå bra för skoldaghem-/heldagsskolelever när de återskolats till klass igen efter en tid på nämnda institutioner. Jag ställde mig frågan om skoldaghem och heldagsskolor i allmänhet klarar av att hjälpa sina elever att minska sina problem så att de klarar av sin skolsituation på ett bättre sätt när de återgår till vanlig klass igen. I litteraturgenomgången har jag sökt efter svar, bl.a. från tidigare forskning. Där framgår att samarbetet mellan skoldaghemmet/heldagsskolan och ”hemskolans” personal är väldigt viktigt för en lyckad återskolning och skolgången fortsättningsvis. Jag har intervjuat personal på heldagsskolor för att se hur de samarbetar med klasslärarna, framförallt vid återskolningprocessen. Jag har också via enkäter frågat klasslärare om deras erfarenheter av hur det går för elever som återskolats till vanlig klass igen och hur de ser på samarbetet med heldagsskolan. Nyckelord: heldagsskola, segregering, skoldaghem, återskolning

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill även undersöka arbetssätt och undervisningsmetoder i de båda länderna. Vilken inverkan har idrottslärarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever på deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hälsa? Vilka tillvägagångssätt använder sig idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa? Hur ser en lektion i idrott och hälsa ut i praktiken då funktionsnedsatta elever är med? Metod Studien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av området och ge möjlighet att komma ner på djupet i ämnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lärare i Sverige samt två lärare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in. Urvalet av intervjupersonen skedde genom personliga kontakter och rekommendationer från kurskamrater. Resultat För en inkluderad undervisning ställs det höga krav på både lärare och elever. Lärarna i studien har inte någon speciell utbildning men förväntas klara av undervisningen i alla fall. Deras långa erfarenhet att arbeta med barn som har en funktionsnedsättning påverkar valet av arbetsmetod. De lärare som var med i studien arbetar med inkludering i den mån det är möjligt. För att få till en bra inkludering behövs en bra planering av lektionerna. Detta är något som lärarna i studien ser som en utmaning, och något som behövs för att lektionen ska fungera. Vid planering av lektionen är det viktigt att utgå från elevens behov och förutsättningar. Detta möjliggörs enligt lärarna genom samtal, och elevinflytande. En anpassad undervisning gynnar alla elever i klassen och ökar delaktigheten. Detta kan göras genom olika svårighetsgrad och en nivåanpassning av lektionsinnehållet. Slutsats Arbetssättet för barn med funktionsnedsättning ser väldigt lika ut i Nya Zeeland och i Sverige. I Sverige finns en lag som förespråkar att elever med en funktionsnedsättning inkluderas och de har en egen läroplan, men i Nya Zeeland utgår alla från allmän och gemensam läroplan. Alla lärare i studien har en vilja att arbete med elever med funktionsnedsättning och tror på att en form av individanpassning undervisning är den bästa vägen att gå.

Syftet med studien är att undersöka gentrifiering i söderort i Stockholms kommun. Den teoretiska utgångspunkten är både produktions- och konsumtionsinriktade förklaringar på gentrifiering. I arbetet utgår jag ifrån två frågeställningar. (1) I vilka stadsdelar i söderort kan man urskilja en gentrifieringsprocess? och (2) Vilka är orsakerna som leder till att vissa stadsdelar blir gentrifierade? Mitt källmaterial består i huvudsak av statistisk data från Stockholms utrednings- och statistikkontor samt intervjuer. I arbetet använder jag mig utav en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod där jag genomför en statistisk analys av söderort samt genomför intervjuer med två personer vars arbeten på olika sätt berör söderort. Det jag i arbetet kommer fram till är att tio stadsdelar i söderort visar på att de kan ha upplevt en gentrifiering. Anledningarna är utifrån min analys en kombination utav stadsdelarnas geografiska lägen samt en viss stadsledd gentrifiering i form av upprustningar och förtätningar.

The aim of this essay is to understand why segregation differs in two like-minded municipalities, is the explanation in their history or in the way each of the cities work with their segregation issues? The result showed that both aspects are contributing and have affected the segregation that is seen today. Trollhättan has a much higher level of segregation than Kungälv because of their former housing and immigration politics and the differences in the current work of the municipalities. Their different views on segregation have directly affected the outcome. We have worked with three different theories as to why segregation might occur. One claims that the physical design is what creates segregation while the other one focuses on humans characterizing certain areas as segregated. The last theory deals with neoliberal planning in order to understand how different societal actors influence segregation through different approaches to planning. We have used a qualitative method in which semistructured interviews have been in focus. Both Kungälv and Trollhättan claim that the physical design is the reason for their segregation, but in our discussion we reached the conclusion that all theories play a role in the segregation that is occuring. / Uppsatsens syfte är att förstå varför segregeringen skiljer sig åt i två kommuner med mycket gemensamt, ligger förklaringen i historien eller i kommunernas nutida arbetssätt? Resultatet blev att bägge aspekterna är bidragande och har därför påverkat den segregering som finns idag. Att Trollhättan har en mycket högre grad segregering än Kungälv beror alltså på den forna bostadsoch invandringspolitiken och skillnaderna i kommunernas nutida arbete. Deras olika synsätt på segregering har direkt påverkat utfallet. Det finns tre teorier som vi har arbetat efter, den ena teorin menar att det är den fysiska utformningen som skapar segregering och den andra teorin menar att det är människorna som stigmatiserar områden som segregerade. Den sista teorin behandlar neo-liberal planering för att förstå hur samhällets olika aktörer påverkar segregering genom olika synsätt på planering. För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit i fokus. Både Kungälvs och Trollhättans informanter menar att den fysiska utformningen är orsaken till deras kommuns segregering, men i diskussionen kommer vi fram till att alla teorier är bidragande till segregerings problematiken i respektive kommun.

This is a normative study of integration in Sweden. The focus lies on the segregation found in the larger metropolitan areas and the politics surrounding the different ways in which to tackle problems new and old. This paper centers on the recent discussions around immigration and integration in Sweden and Europe as a whole. This paper looks at the increasing segregation in Swedish suburbs and aims to explore the reasons for this. The paper will look at economic, societal and cultural reasons for this segregation. In addition it will also explore the politics of integration on a local and national level. The local level studies four city areas that features the highest percentage of inhabitants with a foreign background in Västerås. The main focus of this paper is the housing situation that more or less “cause” segregation.

No description available.

No description available.