Enligt styrdokumenten ska skolan se till att elever som behöver särskilda stödåtgärder ska få det. Formerna för detta stöd kan dock vara väldigt olika. Syftet med detta arbete var att genom intervjuer belysa hur några elever i behov av särskilt stöd uppfattade sin skolsituation med avseende på dess segregerande, integrerande eller inkluderande karaktär. Studien består av fyra intervjuer med elever i skolår 4-9. Enligt de definitioner av begreppen segregering, integrering och inkludering som används av andra forskare finns i denna studie exempel på stöd i integrerande respektive segregerande form. Det är tveksamt ifall det, i vår studie, finns något exempel på stöd som kan anses vara inkluderande i dess striktaste betydelse. Resultaten från intervjuerna visar att eleverna var nöjda med det erhållna stödet och de hade ingen uttalad önskan om förändring av detta. Det finns indikationer på att eleverna upplevde sig som bärare av problemet. Att vara ”bra” i skolan innebar för dessa elever antingen goda prestationer eller gott uppförande. I och med att de hade blivit tillfrågade tyckte eleverna i studien att de hade fått vara delaktiga i beslutsfattandet kring sitt stöd. Eleverna uttryckte att det kunde kännas skönt att gå ifrån en pratig klass, men också att de till viss del kände sig annorlunda och utanför. Detta gällde framför allt de elever som har sina viktigaste kamratrelationer inom klassen och som lämnar den för att få stöd. Dessa resultat stämmer väl med annan forskning som har gjorts kring elevers upplevelser av skolan.

De senaste åren har den etniska mångfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhälle (Roth, 2004). Detta påverkar vårt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmärksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. Länsförsäkringar Värmland är en organisation som har uppmärksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mångfald. I Värmland är andelen utrikes födda människor 8,1 procent1 och Länsförsäkringar Värmland menar att det kan krävas en förändring för att kunna möta deras potentiella och befintliga kunder som har utländsk bakgrund samt ta tillvara på den kompetens som finns hos dessa människor som även har förändrat arbetsmarknaden. Länsförsäkringar Värmland är liksom många andra svenska organisationer homogen med de vita männen i toppen och har en låg andel medarbetare med utländsk bakgrund, i enlighet med hur Holgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige. Knocke et al. (2003) menar att rekryteringsprocessen är den underliggande orsaken. Bland annat påverkar etnosocialitet, som är motsvarigheten till kvinnoforskningens begrepp homosocialitet, men vilket berör etnicitet istället för kön. Etnosocialitet medför att personer som är lika rekryteras, det vill säga att svenskar väljer andra svenskar. Detta bidrar till en homogen arbetsgrupp och ett upprätthållande av både den vertikala och horisontella segregeringen (Knocke et al. 2003). Även Kanters (1977 refererad i Holgersson, 2003) tre strukturella variabler som används för att för att studera könsordningen går att koppla till detta fenomen. Jag har gjort en kvalitativ studie i Länsförsäkringar Värmland och jag har sett att det finns ett motstånd mot mångfald som delvis utmynnar i en rädsla. Det finns därmed även ett motstånd mot det projekt som har startats och dessutom en risk för att projektet enbart genomförs i marknadsföringssyfte. Det finns flera fördelar med att ha en kunskap om de kulturskillnader som finns och att öka den etniska mångfalden. Konrad et al. (2005) menar att kreativiteten och flexibiliteten ökar och att det lockar både fler kunder och de bästa medarbetarna, vilket är viktigt idag då enbart humankapitalet kan skilja organisationer åt (Bjurklo & Kardemark, 2003). Dock finns det en fara med argumenten för ett mångfaldsarbete och Konrad et al. (2005) menar att de underliggande orsakerna till hur dagens organisationer ser ut, bland annat etnosocialitet, måste tas i beaktande oavsett argument.

Det övergripande syftet med detta arbete är att få en bild av hur elever med språkliga funktionshinder från språkklass integreras i en grundskoleklass. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar semistrukturerade intervjuer med sju stycken pedagoger vilka tagit emot elever som lämnat språkklasser. I litteraturgenomgången har vi tagit fram skolans syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd under olika historiska tidsperioder. Vi har även belyst några medicinska perspektiv på klassificeringar och graderingar av funktionshindret språkstörning vilken beskrivs i nämnda litteratur. Litteraturen som studerats i studien har framförallt behandlat elever med funktionshindret språkstörning samt faktorer som främjar och hindrar en fungerande integrering/inkludering. Resultatet av den empiriska studien visar att samtliga pedagoger i studien på olika sätt tillrättalägger miljö och metoder för hur barnet med språkliga funktionshinder får den hjälp som behövs. Förhållningssätt, värderingar och bemötande har stor betydelse i arbetet med eleverna. Det är också viktigt med god föräldrakontakt, stöd från skolledning och kollegor samt kontinuerlig kompetensutveckling och handledning. Studien visar på att det finns ett behov av fortsatt uppföljning och kartläggning då det gäller språkligt funktionshindrade elevers skolplacering och integrering i grundskoleklass. Insatser som görs för dessa elever i skolan bör utvärderas och jämföras med verksamheten i en språkklass.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk. I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av. Logopederna använder sig av på förhand standardiserade tester som till största del utförs enskilt. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn. Studien visar också att skolorna arbetar olika, den ena utifrån ett inkluderande perspektiv och den andra utifrån ett segregerande perspektiv.

AbstraktUndersökningen är en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år, beskriver sin undervisning och sina stödåtgärder för barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av särskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de här frågorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna är verksamma i grundskolans tidigare år och på varje skola har vi intervjuat en klasslärare. Med klasslärarnas barngrupper som utgångspunkt medverkar även resurser och specialpedagoger, som är kopplade till de grupperna, i undersökningen. De pedagoger vi valt som verkar på samma skola samarbetar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Med ansats i det sociokulturella perspektivet synliggörs pedagogernas beskrivningar. Samtliga pedagoger menar att alla barn är välkomna till skolan och har rätt att lära. Inom skolans ram är särskiljning en vanlig strategi i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Pedagogerna anser att många elever inte klarar av klassrumsmiljön och behöver undervisning i mindre grupper eller individuellt.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade. En annan tendens var att elevens val av undervisningsform svarade rätt så bra mot lärarens attityder till inkludering, integrering och segregering. Undersökningen visade också att anpassningar av övningar och lektioner efter elevens förutsättningar var en viktig del, inte bara i undervisningen utan även för bedömningen av eleven.

Vi ställer oss frågan hur visionen om en skola för alla ska uppnås med tanke på alla elevers olikheter. Syftet i denna studie är att studera tillfällen då lärarna eventuellt upplever inkludering svårt. Genom att studera lärares uppfattningar och deras tillvägagångssätt i mötet med alla elevers olika förutsättningar och behov och vilka tänkbara svårigheter som kan tillkomma, vill vi framhålla läraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsättningar. Vi fann i våra delstudier att det finns svårigheter att inkludera alla elever i en sammanhållen undervisning med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och då med avsikt att skapa bättre förutsättningar för eleven att nå kunskapsmålen. Att få tiden att räcka till alla elever när några elever stör eller på annat vis kräver mer uppmärksamhet anses vara svårt inom en inkluderande undervisning. Lärarna anser att tiden är en nyckelfaktor för att skapa en skola för alla.

Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet. Kapitlet Identitet och de andra – vi och dom är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger.

<p>Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet.</p><p>Kapitlet<i> Identitet och de andra – vi och dom</i> är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger.</p>

Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that’s affecting the pupils in a negative way. Having to leave the classroom can lead to that pupils feel like a deviant and outside the group, while teaching in a small group can provide students with the support they need to be able to participate actively in the classroom. In curricula and governmental investigations, it is clear that schools should promote cultural and linguistic diversity, while supporting skills in Swedish. This can be interpreted as contradictions when it advocates linguistic diversity, at the same time as a monolingual norm. Teachers have to decide how to respond to the expectations and requirements of school everyday.