The society’s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers’ views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support. Another aim is to investigate whether the special educators, that I have interviewed, perceive any change in design of special education while they have been working as teachers. For my study, I have used interview as a method. I have interviewed seven special education teachers from six different schools, which constitutes the empirical material for my analysis. The theory I have used for the analysis of my empirical material consists of two different perspectives on how special education teachers look at pupils and the design of support for them. The first perspective says that the separate, special education should compensate the pupil for its shortcomings (“excluding”) while the other perspective is critical against the first one and points out that the regular education is the best solution for all pupils’ needs and conditions (“including”), with support from relevant resources.The result of the study shows a similarity between the schools included in my investigation. My conclusion of the investigation is that there are no differences how the special education is conducted, regardless geographical differences. The result from my interviews shows also a change of the view of the pupil and how society and curriculum treat pupils with needs of special support.

The aim of thesis was to, through a action research study and through individual interviews with five students, clarify their perspective on educational assistance in high school. The study shows that students prefer teaching in small groups outside of regular whole class because it gives the them access to the factors they consider crucial for a functioning support-time whit a skilled and dedicated teatcher, in a calm and safe environment. Moreover, the students claim the importance of technical equipment especially in the Swedish subject, but also in other subjects. Today the educational assistance varies from an outside-the-class teaching situation to a whole-class situation with teacher support as well as technicaal equipment. When the student were asked to describe the cinditions under which studies can be conducted with the whole class they tried to imitate the learning environment they have in a small group. The Students´aspirations are achievable with the right economic resources, but unfortunately the financial resources of the   school are limited.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Denna studie är en komparativ litteraturstudie där tre refereegranskade avhandlingar angående mångkulturalitet i skolan varit utgångspunkten. Syftet med studien är att undersöka hur frågor om skolans mångkulturalitet diskuteras i de valda avhandlingarna och sedan jämföra dessa. Avhandlingarna är sorterade och analyserade i fyra relevanta kategorier. Dessa kategorier är: (1) språket i centrum, (2) språket i skolans sociala kontext, (3) segregering - en följd av språkliga olikheter och (4) flerspråkighetens konsekvenser och möjligheter. Utifrån det analyserade materialet arbetade vi induktivt fram en teori. Teorin grundar sig i den sociokulturella traditionens syn på lärande och att denna är att föredra i en mångkulturell skola. Resultat visade att den sociokulturella synen på lärande genomsyrar samtliga avhandlingar men att det samtidigt råder ett spänningsförhållande gällande vissa val av arbetsmetoder.

I takt med att det svenska samhället blir mer mångkulturellt blir också skolorna det. Jag som lärare kommer med största sannolikhet undervisa en mångkulturell klass och vill därför bli medveten om vilka budskap den mångkulturella barn- och ungdomslitteraturen sänder. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur människor med utländsk bakgrund framställs i tre utvalda barn- och ungdomsböcker. Jag kommer använda mig av en kvalitativ litteraturanalys som har sin utgångspunkt i begreppet mångkultur för att få en djupare inblick om hur mångkultur skildras i de utvalda böckerna. Resultatet av undersökningen som jag kom fram till är att mångkultur skildras i naturliga sammanhang och karaktärerna beskrivs på ett sätt som stämmer överens med deras stereotypiska utseende. / As the Swedish society becomes increasingly multicultural so does the educational system and schools. I believe with high probability that as a teacher I will teach a multicultural group in the classroom, therefore I want to become aware of what message the multicultural children ́s and youth literature portrays. The goal of the study is to enguire how people from countries other than Sweden are portrayed in three children ́s and youth books. I will be utilizing a qualitative litearture analysis that surrounds thus giving insight into how this is portrayed in the chosen literature pieces. The results of the study concludes that multiculturalism is depicted in everyday contexts and the characters are described in a way that agrees with their stereotypic looks.

År 2015 hade vi en stor flyktingvåg i Sverige, vilket inneburit att många flyktingbarn placerades i de svenska skolorna runt om i landet (Skolverket 2018b). Detta har lett till utmaningar för skolan, vilket vi fått erfara under vår verksamhetsförlagda utbildning. Där har det funnits många lärare som anser att de inte fått stöd, resurser eller den hjälp som de anser sig behöva i sin undervisning av nyanlända elever. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få kunskap och förståelse för hur forskningen menar att vi bör undervisa nyanlända elever i svenskämnet. Vi vill också ta reda på de yrkesverksammas syn gällande undervisningen av de nyanlända eleverna. Utifrån forskning vill vi även få en fördjupad förståelse av begreppen inkludering, integrering, exkludering och segregering. Vi har valt att göra en allmän litteraturstudie. Vi valde att använda oss av datorbaserade sökningar i olika referensdatabaser som sökmetod för att hitta artiklar som skulle komma att ge oss information och svar på vårt syfte och våra frågeställningar. I våra sökningar har vi avgränsat oss till att utgå från artiklar som är granskade och skrivna de senaste tio åren, 2010–2020, på svenska och engelska. De 12 studierna vi valt att utgå från har använt sig av olika metoder, dessa metoder är intervjuer, observationer, litteraturanalyser eller en kombination av dessa metoder. Resultatet av kunskapsöversikten visar att forskarna och yrkesverksamma i studierna inte är överens om hur undervisningen av nyanlända eleverna i ämnet svenska bör ske. Kunskapsöversikten visar att det krävs mycket tid, resurser och kompetens för att kunna inkludera de nyanlända eleverna i klassrummet. Den visar också att de flesta forskarna inte definierar begreppen inkludering, integrering, exkludering eller segregering. Alla kommuner och skolor arbetar olika och har olika förutsättningar. Kunskapsöversikten visar att det behövs ett tydligare ramverk i hur undervisningen av de nyanlända eleverna bör ske. Den visar även att skolorna behöver titta mer på vad som är bäst för varje enskild individ och inte utgå från vad som generellt anses vara bäst för alla nyanlända elever.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ”problembarnen” runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen. Genom samhällsinstitutioner som t.ex. skola, familj, hälsovård, arbetsplatser och fängelser formar makten vår vardag, våra normer, värderingar, handlingar och uppträdande i förhållande till oss själva och vår omgivning. Med denna utgångspunkt undersöker studien hur man sett och ser på problembarnen i skolan. Det som ligger till grund för empirin är framför allt vad som skrevs i Svensk lärartidning och i skolrådsprotokoll runt förra sekelskiftet men även vad som förmedlas via media och litteratur idag. Det gemensamma i de båda sekelskiftenas diskussioner är visionen en inkluderande skola för alla, vilket fått som konsekvens att man ”upptäcker” det vanartade barnet och problembarnet. Sedan dessa definitioner infördes har olika aktörer hävdat sin expertis på området och sagt sig äga lösningen på problembarnets gåta. Studien visar att det finns likheter mellan de båda tidsepokernas diskussioner och att en tolkning av det empiriska materialet kan vara att målet med det inkluderade problembarnet snarare lett till det motsatta: en exkludering av vissa barn och ett integrerat utanförskap för andra.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ”en skola för alla”. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ”segregerande” respektive ”inkluderande” skola för alla. Intervjuerna resulterade i att vi kan se en generell uppfattning hos flertalet av pedagogerna, att ”inkluderande integrering” av alla elever inte är ett realistiskt mål att uppnå i nuläget, då dagens skolor inte har tillräckligt med resurser för att kunna möjliggöra detta. Några hävdar dessutom att en inkluderande skola för alla inte är den optimala skolformen för elever med AD/HD, utan att en skola för alla snarare innebär en skola som kan erbjuda anpassade skolformer för att bemöta alla elever, behov och eventuella svårigheter som till exempel diagnosen AD/HD kan medföra.