No description available.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin. Resultatet och analysen bygger på genomförda intervjuundersökningar samt två SOU-utredningar (Integrationens svarta bok, Mångfald är framtiden). Slutresultatet som är en teori beskrivs som en modell, som bygger på Hartmans empiriska teori om processer för teorigenerering, visar på hur man kan uppnå etnisk mångfald i en organisation.</p><p>Nyckelord: Etnisk mångfald, teoriutveckling, Grundad teori, kulturförvaltning, kulturnämnd</p>

Sammanfattning Detta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin. Resultatet och analysen bygger på genomförda intervjuundersökningar samt två SOU-utredningar (Integrationens svarta bok, Mångfald är framtiden). Slutresultatet som är en teori beskrivs som en modell, som bygger på Hartmans empiriska teori om processer för teorigenerering, visar på hur man kan uppnå etnisk mångfald i en organisation. Nyckelord: Etnisk mångfald, teoriutveckling, Grundad teori, kulturförvaltning, kulturnämnd

Denna studie handlar om etnisk mångfald på arbetsplatsen. Sverige är ett land som berikas av stor mångfald, som bland annat påverkar arbetsplatsen. Flera personer med olika bakgrund jobbar idag i det svenska arbetsmarknaden, som ställer krav på samarbete med sina kollegor och medverka med dagliga arbetsuppgifter. Utifrån ett pedagogisk perspektiv sker lärande och utveckling när människor integreras med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka etniskt mångfalds konsekvenser i arbetsmiljö ur medarbetarnas perspektiv. Studien utgår utifrån organisationspedagogiskt perspektiv, där både individen och kontexten står i fokus och i relation till varandra. Jag har valt att använda mig av kvalitativa metoden som tillvägagångssätt för att samla in empiri data. Studien baserades på sju kvinnliga respondenter, som jobbar i antingen förskolor eller grundskolor i Stockholms län. I studien har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer som består av öppna frågor med syfte att få förståelse av responderas upplevelse. Jag har valt att strukturera datan genom att dela upp det till fyra teman, upplevelse av integration, möjligheter med etnisk mångfald, utmaningar med etnisk mångfald samt ledningens roll i att hantera mångfaldsarbete i arbetsmiljön. Respondenterna har tagit upp olika upplevelser baserade på deras tankar och reflektion både på individuell och kontextuell nivå. Respondenternas upplevelse av möjligheter hade mycket gemensamt, samtliga respondenter upplever vikten av etnisk mångfald på arbetsplatsen, utifrån respondenterna främjar etnisk mångfald utvecklingsmöjligheter på individuell nivå samt kontextuell nivå. Resultatet visade även att några respondenter har ändrat sina arbetssätt, dels för att de insåg ett behov av anpassning av sina arbetssätt och märkte nyttan av att utveckling sitt tänkande, dels för att anpassa sig efter vad den svenska läroplanen kräver. Andra respondenter upplevde sig utanför arbetsgruppen och behövde själv ta sig initiativet för att bygga pålitlighet mellan sig och kollegor, såväl som många upplever att inkludering är svår på grund av rasism. Däremot upplevde en del av respondenterna inga konstigheter av inkludering på arbetsplatsen. Samtliga respondenter var överens om ledningens roll och ledarskap av mångfaldsarbetet på arbetsplatsen, arbetsgivare har det största ansvaret att skapa arbetsrutiner för att förebygga konflikter och skapa öppen arbetsmiljö. / This study aims to ethnic diversity in workplaces. Sweden is a country that is enriched by great diversity, which affects workplaces. Many people with different backgrounds work today in the Swedish labor market, which requires cooperation with their colleagues. From an pedagogical perspective, learning and development takes place when people are integrated with each other. The purpose of this study is to examine the impact of ethnic diversity in the work environment from the employees' perspective. The study is based on an organisational pedagogical perspective, where both the individual and the context are in focus in this perspective. I have chosen to use the qualitative method of collecting information. The study was based on seven female respondents, who work in either preschools or primary schools in Stockholm County. I have chosen to use structured interviews that consist of open questions with the aim of gaining an understanding of the respondent's experience. I have chosen to structure the data by dividing it into four themes, experience of integration, opportunities with ethnic diversity, challenges with ethnic diversity and the role of management in managing diversity work in the work environment. The respondents have brought up different experiences based on their thoughts and reflection both on an individual and contextual level. The respondents' experience of opportunities had a lot in common, all respondents experience the importance of ethnic diversity in the workplace, based on the respondents ethnic diversity promotes development opportunities on an individual level as well as a contextual level. The results showed that some respondents have changed their working methods, partly because they realised a need to adapt their working methods and noticed the benefit of developing their thinking, partly to adapt to what the Swedish curriculum requires. Other respondents felt outside the work group and needed to take the initiative themselves to build trust between themselves and colleagues, as well as many feeling that inclusion is difficult due to racism. However, some of the respondents did not experience any strangeness from inclusion in the workplace. All respondents agreed on the role of management and leadership of diversity work in the workplace, employers have the greatest responsibility to create work routines to prevent conflicts and create an open work environment.

In recent years, discussions about ethnic diversity and representation has become an increasingly frequent debate. The aim of this study was to examine the extent to which people of dark skin were represented in picture books. We also wanted to study whether the representation of people with dark skin has increased over the past ten years (2006- 2015). Through a quantitative content analysis we collected the study’s empirical material from 259 picture books. The study shows, among other things, that people of dark skin gets very little space in children ́s books and when they appear it is often as characters of less importance.

Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar ishockeyföreningar belagda i Mellansverige har för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund i deras föreningar. För att svara på syftet så undersöktes det vilka hinder samt vilka möjligheter ishockeyföreningarna ansåg de hade för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund till sina föreningar. Detta undersöktes genom att intervjua fyra respondenter som var ansvariga för rekryteringen av barn och ungdomar i fyra föreningar belagda i Mellansverige. Studien är en deskriptiv studie av kvalitativ art. Semi-strukturerade intervjuer utfördes och en induktiv innehållsanalys användes vid kodningen av materialet. Resultatet från studien visade att ishockeyföreningarna inte arbetade specifikt med den etniska mångfalden samt var  möjligheterna för att lyckas med den etniska mångfalden var få, eftersom det alltid fanns ett hinder kopplat till möjligheterna. Detta hindrade föreningarna att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund enligt respondenterna. Slutsatsen i studien är att föreningarna och ishockeyn överlag måste reflektera över hur de arbetar för att öka deltagandet av barn och ungdomar med utländsk bakgrund.

Enligt SOU 2000:47 har ca 20 procent av den svenska befolkningen ursprung i ett annat land än Sverige. En viktig uppgiftSverige står inför är att ta vara på mångfalden och skapa jämlika villkor för alla oavsett bakgrund. Utrikesfödda står utanför den svenska arbetsmarknaden och deltarinteinom den påsamma sätt som inrikes födda. Rekrytering är en av huvudpunkterna när det kommer till att anställa personal. Utifrån etnicitet visar det att individer med svenskt namn kallas till intervju med ca 50 procent större sannolikhet än individer med arabiskt klingande namn. Studien utfördes dels för att skapa förståelse för varför ett slags utanförskap i samhället och arbetsmarknaden skett för de som invandrat till Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod för att skapaen djupare förståelse för ämnet där syftet var attundersökaHR-strategers upplevelser av det etniska mångfaldsarbetet inom respektive kommunsrekryteringsprocess.Frågeställningarna för studien var; hur arbetar HR-strateger på kommunalnivå med etnisk mångfald utifrån rekrytering? Vilka områden identifieras som aktuella inom etnisk mångfald? Vilka möjligheter och utmaningar finns det i det etniska mångfaldsarbetet? Det empiriska materialet samlades in viasamtalsintervjuer med sex HR-strateger som var verksamma inom sex olika kommuner i Norrbottens län. De valda teoretiska ansatsernaoch tidigare forskning haranvändsför att förklara strategernas arbete med den etniska mångfalden inom rekryteringsprocessen.Studien visade att HR-strateger på kommunal nivåinte arbetadepå ett specifikt sätt med etnisk mångfald inom rekryteringsprocessen. Kommunerna utgår från en kompetensbaserad rekrytering där det är kompetenserna som styr och ingenting annat vilket hjälpte kommunernai deras arbetemed att se objektivt på rekrytering. Kommunerna hade olika aktuella områdeninom etnisk mångfald, det var allt från att få in fler individer med annan etnisk bakgrund till kommunen, att lyckas med kompetensförsörjningen, hantera språkproblematik samt hantera förändringar i diskrimineringslagstiftningen.I studienframkom dels möjligheter men även utmaningar med etnisk mångfald. Möjligheterna var att fylla lediga tjänster, att kommunen blir mer utvecklingsinriktad, fårett ”nytt tänk”samt möjlighet till utveckling inom den kommunala verksamheten. Utmaningarna somframkom var bland annat språksvårigheter,kulturella olikheter, validering av kompetenser samt att nå ut till operativa chefer i breddandet av etnisk mångfald inom rekrytering.Kommunerna var mestadels samstämmiga i hur de såg på etnisk mångfald och hur de arbetade med etnisk mångfald inom rekryteringsprocesserna.

Syftet med denna studie är att analysera hur fyra läromedel inom SFI (svenska för invandrare) återspeglar och beskriver det svenska samhällets etniska mångfald och jämställdhet mellan könen.  Analysen är uppdelad i två delar varav en är av kvantitativt slag där förekomsten av “svenska” och “icke-svenska” namn samt feminina och maskulina namn räknas. Den andra delen är en kvalitativ analys som går djupare in i texterna för att upptäcka eventuella mönster och skiftningar som ger indikationer på författarnas inställning till mångfald och jämställdhet.  Studiens resultat är mångtydigt på grund av de fyra böckernas olikheter och den komplexitet frågan om etnicitet och jämställdhet rymmer. I stora drag visar analyserna att alla böcker lyfter fram etnisk mångfald sett till kvantiteter av ”icke-svenska” namn på figurerna i böckerna men samtidigt tyder resultatet i den kvalitativa analysen på att  två av fyra böcker har tendenser till segregation och/eller assimilation.  Gällande jämställdhet framkommer det av den kvantitativa analysen att alla fyra böcker representerar könen jämställt sett till procent. En av böckerna återger endast bilden av stereotypa könsroller medan det i de andra går att skönja en strävan efter att bryta dessa normer.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskolor som har fått kritik för bristande arbete med kulturell mångfald och som har en liten etnisk mångfald bland barnen, resonerar om sitt arbete med mångfaldsfrågor i verksamheten. För att besvara syfte och frågeställningar för studien har jag i denna kvalitativa studie genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Efter transkriberingen gjordes en innehållsanalys av materialet, under vilken tre stycken kategorier (mångfald i en svensk förskola, förhållningssätt och förverkligandet av läroplanens mål) trädde fram, som redovisas i uppsatsens resultatdel. Studien visar att en viss konfliktundvikande attityd finns hos förskollärare. Studien visar även hur förskollärarnas uppfattningar om mångfald och mångfaldsarbete ser ut och hur förskollärarna försöker förbereda barnen inför mötet med det svenska samhället.