The Regional State Archive in Uppsala [Landsarkivet i Uppsala] has several archives left from various types of educational institutions in the counties of Dalarna, Södermanland, Uppsala, Västmanland and Örebro. This archiv-al guide reveals the main content of some of the school archives. It goes through the archives of the elementary school, state secondary grammar schools and private secondary grammar schools. A few special schools for the blind and the deaf children are included. The essay also brings up records from community homes and reformato-ries for children and young adults who experienced certain difficulties and therefore could not adjust to the ordi-nary educational system. Besides the archives of the schools you will also find information about institutes of edu-cation and teachers’ training college. Documents and records provided by the elementary school supervisors and the county school board are also described. The oldest document dates back from the 15th century. Some files, especially from special schools and community homes, have contents of secrecy. The most important recommenda-tions to authorization for those files are treated.This guide explains where in the archive you can expect to find different types of material. The content varies from protocols of the colleague councils, lists of students, school reports and lists of exams to materials on the students and the teachers and the traces of their work. You can also find books of account keeping or facts of a special school or school building. Materials of statutes and regulations of order are covered together with student associations and students magazines. The reader is at the end part of the guide suggested some other archive insti-tutions, in order to pursue the search for other school archives, accompanied by literature for further reading.This publication is a one year master’s thesis at the department of ALM at Uppsala University.

<p>Det övergripande syftet med detta arbete är att få en bild av hur elever med språkliga funktionshinder från språkklass integreras i en grundskoleklass. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar semistrukturerade intervjuer med sju stycken pedagoger vilka tagit emot elever som lämnat språkklasser. I litteraturgenomgången har vi tagit fram skolans syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd under olika historiska tidsperioder. Vi har även belyst några medicinska perspektiv på klassificeringar och graderingar av funktionshindret språkstörning vilken beskrivs i nämnda litteratur. Litteraturen som studerats i studien har framförallt behandlat elever med funktionshindret språkstörning samt faktorer som främjar och hindrar en fungerande integrering/inkludering. Resultatet av den empiriska studien visar att samtliga pedagoger i studien på olika sätt tillrättalägger miljö och metoder för hur barnet med språkliga funktionshinder får den hjälp som behövs. Förhållningssätt, värderingar och bemötande har stor betydelse i arbetet med eleverna. Det är också viktigt med god föräldrakontakt, stöd från skolledning och kollegor samt kontinuerlig kompetensutveckling och handledning. Studien visar på att det finns ett behov av fortsatt uppföljning och kartläggning då det gäller språkligt funktionshindrade elevers skolplacering och integrering i grundskoleklass. Insatser som görs för dessa elever i skolan bör utvärderas och jämföras med verksamheten i en språkklass.</p>

Det övergripande syftet med detta arbete är att få en bild av hur elever med språkliga funktionshinder från språkklass integreras i en grundskoleklass. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar semistrukturerade intervjuer med sju stycken pedagoger vilka tagit emot elever som lämnat språkklasser. I litteraturgenomgången har vi tagit fram skolans syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd under olika historiska tidsperioder. Vi har även belyst några medicinska perspektiv på klassificeringar och graderingar av funktionshindret språkstörning vilken beskrivs i nämnda litteratur. Litteraturen som studerats i studien har framförallt behandlat elever med funktionshindret språkstörning samt faktorer som främjar och hindrar en fungerande integrering/inkludering. Resultatet av den empiriska studien visar att samtliga pedagoger i studien på olika sätt tillrättalägger miljö och metoder för hur barnet med språkliga funktionshinder får den hjälp som behövs. Förhållningssätt, värderingar och bemötande har stor betydelse i arbetet med eleverna. Det är också viktigt med god föräldrakontakt, stöd från skolledning och kollegor samt kontinuerlig kompetensutveckling och handledning. Studien visar på att det finns ett behov av fortsatt uppföljning och kartläggning då det gäller språkligt funktionshindrade elevers skolplacering och integrering i grundskoleklass. Insatser som görs för dessa elever i skolan bör utvärderas och jämföras med verksamheten i en språkklass.