I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum. Resultaten presenterades och analyserades med hjälp av s.k. narrativ analys där varje intervju presenterades som en berättelse. Föreliggande studie visar att yttre omständigheter påverkar personernas förhållningssätt och inställning till studier. Lärarens tro på eleven och utmaningar som är anpassade till elevens förmåga är två omständigheter som hade betydelse för deltagarnas utveckling av sunda förhållningssätt gentemot studier. En annan viktig aspekt var den sociala situationen och deltagarnas upplevelse av att vara med i ett sammanhang och ha kompisar. Fyra av deltagarna gick i en skola för personer med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter vilket gav en möjlighet till inblick i denna typ av verksamhet utifrån frågeställningarna. Deltagarnas berättelser vittnade om en större upplevelse av inkludering i specialskolan. Uppsatsens titel är ett citat från en av deltagarna som gick i denna skola och anspelar på hur han i specialskolan inte upplevde sig behöva dölja något för de andra eleverna på det sätt som han gjorde innan han kom till den skolan. Segregeringen ledde till en större upplevelse av inkludering.

Syftet med denna studie var att få djupare förståelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsättning i kombination med flera andra funktionsnedsättningar och personal på en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal på en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det är kopplat till lärande. Resultatet visade på några viktiga förhållanden som var kännetecknande från intervjuerna. Det vi lyfter fram är känslomässig lyhördhet mellan elev och personal, som innebär att man är inkännande och svarar på initiativ och samspel genom att bekräfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en ständig förändring. Samarbete med nätverk runt eleven som tydliggör hur kunskapsutveckling och omsorgstagande kompletterar varandra. De båda delarna stödjer all utveckling mellan parterna. Slutsatser som kan dras är att medvetandegöra omgivningen på förhållanden som är förutsättningar för dialogiskt samspel i lärande i pedagogiska möten och lärande i omsorgstagande möten. Detta utvecklar möjlighet till ömsesidiga möten, som sen upprätthålls av att det finns en pedagogisk insikt av omgivningen och ett öppet förhållningssätt.

Ett ökande antal barn diagnostiseras med autismspektrumtillstånd, (AST). Allt fler av dessa elever inkluderas i den ordinarie skolan istället för att undervisas i särskilda undervisningsgrupper eller lärcentra. Ångest, mobbing och psykisk ohälsa drabbar många elever med AST framför allt under övergångar, exempelvis mellan stadier i skolan. En interventionsmetod  för personer med AST som är väl utforskad under de senaste fyra decenierna är Applied Behavior Analysis (ABA). I denna uppsats undersöker jag hur ett ”Learning Center” (en specialskola för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd) i Mellanöstern, via ABA som en huvudsaklig interventionsmetod,  arbetar för att via ett övergångs-  och inkluderingsprogram, överföra elever från en särskiljande skolform till ordinarie undervisning i vanlig skola. Jag har intervjuat tre personer av personalen och studerat dokumentation från centret för tre elever för att undersöka hinder och framgångsfaktorer med deras program. Resultatet av denna studie visar på att framgångsrik inkludering till stor del är beroende av samverkan och samarbete mellan den mottagande skolan och specialskolan, hög specialistkompetens på specialskolan, samt att inkluderingsprocessen ofta hindras av regler och lagar kring skoltillhörighet, betyg och bedömning.

Syftet med studien är att belysa och bidra med kunskap om hur pedagogisk personal inom grundskolan, grundsärskolan och specialskolan förstår och arbetar med extra anpassningar i skolvardagen. För att behandla syftet användes följande frågeställningar: - Hur beskriver pedagogisk personal rutinerna kring extra anpassningar i de olika skolformerna, grundskola, grundsärskola och specialskola? - Vilka likheter och skillnader i arbetet med extra anpassningar finns mellan skolformerna? - Hur ser specialpedagogens roll ut vid arbetet med extra anpassningar? Denna studie har stöd i tidigare forskning och vi använde ett systemteoretiskt perspektiv och tre av Ahlbergs (2013) specialpedagogiska perspektiv. Som metod användes semistrukturerade intervjuer. För att se om det finns likheter eller skillnader i arbetet med extra anpassningar valdes informanter från tre olika skolformer: grundskola, grundsärskola och specialskola. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av en fenomenografisk analysmetod där vi har bland annat tittat på informanternas uttalande och grupperat dem i kategorier. Resultatet visar att pedagogisk personal har liknande arbetssätt kring extra anpassningar när det gäller att bedöma en elevs svårigheter utifrån kunskapskraven och kunskapsmålen. Det som skiljer grundskolan från specialskolan och grundsärskolan är hur personalen upplever samverkan och specialpedagogens stöd i detta arbete. En annan slutsats som vi drar är att begreppen “ledning och stimulans” och “extra anpassningar” fortfarande är otydliga förinformanterna som arbetar i grundsärskolan och specialskolan.

SammanfattningHjalmarsson, Marie (2020). ” Ett planeringsverktyg i skolan” - Elevers och pedagogers upplevelser av ett planeringsverktyg i specialskolan för elever med grav språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien avser att öka kunskapen om hur ett nytt planeringsverktyg upplevs, används och skulle kunna utvecklas ytterligare i skolan. Det skulle kunna bidra till att öka kunskapen hos lärare, om vad elever med grav språkstörning har för behov när det gäller planering. Utifrån elevernas behov skulle planeringsverktyget kunna göra målen, kunskapskraven och planeringarna mera tydliga, synliga och lättillgängliga i alla ämnen.SyfteSyftet med studien är att beskriva hur några elever och lärare som fått prova ett planeringsverktyg, upplever att det fungerar i den egna planeringen och om strukturen i skolarbetet påverkas när de fått arbeta med det inom ett ämnesområde i No.Frågeställningar• Hur beskriver elever och lärare att de använder planeringsverktyget?• Upplever elever och lärare att ett planeringsverktyg är till någon hjälp för att planera och strukturera upp skolarbetet, i så fall på vilket sätt?• Vilka utvecklingsmöjligheter ser elever och lärare att det finns för att göra planeringsverktyget mera lättillgängligt för elever med grav språkstörning?TeoriStudien utgår från Antonovskys teori om KASAM, känslan av sammanhang. I denna teori talar Antonovky (2006) om tre viktiga delar för att en människan ska må bra och ha en hög KASAM. Dessa delar är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den som utvecklat en stark KASAM under sitt vuxenliv menar Antonovsky (2006) är en person som har aktiverat de4generella motståndresurserna han eller hon har tillgång till. Generella motståndsresurser är exempelvis resurser som pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet eller social stöd.MetodStudien tar sin metodansats från fenomenologin. Denna metod är avsedd att besvara en viss typ av kunskapsintresse. Kunskapsobjektet för studien är ett planeringsverktyg i skolan. Fokus ligger på hur elever och lärare i en specialskola för grav språkstörning, upplever att arbeta med det och om det finns någon nytta med att använda det för att strukturera och planera ett nytt ämnesområde i No. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger. Sex elever som var positiva till att bli intervjuade valdes ut. Två lärare från den ena klassen intervjuades.ResultatDe betydelsefulla teman som kom fram vid analysen av intervjuerna var: Struktur och funktion, Användning och nytta, Självskattning, Lärarens roll och Utvecklingsmöjligheter.Både Eleverna och lärarna upplevde planeringsverktyget som strukturerat, det var lätt att använda. Eleverna hade god nytta av det i skolarbetet eftersom allt var samlat på ett ställe. För resursläraren var det tydligt i planeringsverktyget vad eleverna arbetade med och då kunde hjälp ges på bättre sätt i klassrummet. Några elever hade arbetat med planeringsverktyget på egen hand på elevens val eftersom de visste vad det kunde använda det till. Självskattningen var bra att göra för då visste eleverna vilka mål som gällde inom området. Både lärare och elever uttryckte att läraren hade stor betydelse när det gällde arbetet med planeringsverktyget. När det gällde utvecklingsmöjligheterna uttryckte både elever och lärare att det skulle vara bra om det fanns bilder. men inte alltför många som två elever uttryckte det. Planeringsverktyget skulle vara lättillgängligt på datorn eller på skolans eget nätverk.Specialpedagogiska implikationerEftersom ett planeringsverktyg underlättade skolarbetet för elever med grav språkstörning, skulle planeringsverktyget kunna användas för elever med grav språkstörning eller elever med svårigheter med de exekutiva funktionerna även i andra skolformer.Speciallärare/specialpedagoger och resurslärare kan ha nytta av planeringsverktyget i sitt arbete. När de känner till vad ett område handlar om, vet vilka kunskapskrav eleverna ska arbeta5med så underlättar det arbetet när de ska planera för specifika stödinsatser för enskilda elever eller för en hel klass.Nyckelord: Exekutiva funktioner, Grav språkstörning, KASAM, Planeringsverktyg och Specialskola

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling.Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven. De förbättringar jag kom fram till är att det behövs ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta med läs- och skrivutveckling hos döva och hörselskadade elever hos alla lärare och i organisationen. Samarbetet mellan specialskolan och förskolan och hemmet behöver utvecklas.

Kommunikation förutsätter att vi har förmågan att förmedla ett budskap och förmågan att uppfatta ett budskap från andra och därmed får språket en stor betydelse för utveckling och lärande i skolan. Barn med språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på motsvarande sätt har de svårt att förstå. I tidigare studier görs jämförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med språkstörning. Denna studie fokuserar på skoltid för barn med språkstörning. Syftet med studien är att beskriva några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av barn med språkstörning i olika undervisningsformer. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer. En intervju med en stödperson i en kommun i England samt tre individintervjuer och en gruppintervju i Sverige dels med en kommunalt anställd stödperson dels med statligt anställda stödpersoner på specialskolan för elever med grav språkstörning. Resultatet visar att språkstörning kan visa sig på många olika sätt och i olika diagnoser och att det finns skillnader i hur intervjudeltagarna uppfattar begreppet språkstörning och vilka termer som används. Intervjudeltagarna anser att majoriteten av barn med språkstörning har andra tilläggsdiagnoser och det kan vara svårt att förstå vad som är beroende av vad. De poängterar att språkstörning är en funktionsnedsättning som ofta får sociala och emotionella konsekvenser. Det blir då extra viktigt att se till varje individs förutsättningar och var barnet mår bäst vid olika skolplaceringar. Det visade sig också att föräldrar har en viktig roll vid skolplacering men har olika förutsättningar att driva sitt barns sak vid ansökan till language unit, språkklass och specialskola. I resultatet framkommer att kriterier för mottagande till language unit, vilket är motsvarighet till språkklass i England, och språkklass kan se mycket olika ut i olika kommuner. Varje kommun har ett eget ansvar och sätter därmed sina kriterier för mottagande till language unit och språkklass. Diagnos språkstörning, utrett av logoped, ska enligt intervjudeltagarna alltid ligga som grund inför ett beslut om placering. På specialskolan sker en bedömning där kriterierna utifrån styrdokumenten är grav språkstörning, specialpedagogiska behov och särskilda skäl.

Syftet med undersökningen är att beskriva pedagogers uppfattningar och erfarenheter av framgångsfaktorer vid undervisning av svårt synsvaga, blinda elever som har kombinationen autism som ytterligare funktionsnedsättning. Pedagogerna i denna undersökning undervisar elever som har sin skolplacering inom statlig Specialskola med inriktning syn. I undersökningen har en kvalitativ metodansats i form av fenomenografi använts vid analys av det insamlade materialet. I resultatet framkom att pedagogerna delade uppfattningen att tillgänglighet, lyhördhet, delaktighet, medskapande, kommunikation och samspel ses som grundläggande framgångsfaktorer vid undervisning. Elever med svår synnedsättning, blindhet i kombination med autism visar ofta ett annorlunda samspel vid delaktighet. Delaktighet bör därför ses i ett helhetsperspektiv och som en möjlighet för eleven att påverka undervisningen för att nå studieresultat. Grunden är att utgå från motivation och intresse. Pedagogerna uppfattade att det skiljer sig i vilka metoder de valt att använda i undervisningen. En av pedagogerna skiljde sig i uppfattningen gällande kunskapsutbyte inom kollegiet. Gemensam kunskap om förhållningssätt och metoder samt kunskap om synnedsättningens betydelse i kombinationen med autism är avgörande för att hitta strategier kopplat till framgångsfaktorer att använda i undervisningen. Pedagogerna delade erfarenheten att tematiskt arbetssätt är en framgångsfaktor i undervisningen. Tematiskt arbetssätt ökar förståelsen i kombination med att arbeta praktiskt konkret, förstärka med ljud, taktila material samt genom att filma lärandesituationer. Ljudet har avgörande betydelse. För några pedagoger var Vägledande samspel/ ICDP en framgångsfaktor i undervisningen. Flertalet pedagoger uppfattade att rektor intar en administrativ roll. Elevhälsan uppfattas delaktig trotts att den har en delad roll på skolan. Pedagogerna delade uppfattningen att kunskap om målgruppen elever och historisk kunskap om utveckling över tid är viktigt samt att utveckling riktat till att utarbeta tillgängliga lärmiljöer synspecifikt gynnas av synspecifik kompetens. Forskning i kombination med beprövad erfarenhet synliggör framgångsfaktorer vid undervisning av elever med svår synnedsättning, blindhet i kombination med autism. Definitionen pedagog i denna uppsats undersökning inrymmer specialpedagoger, speciallärare, pedagogassistenter, terapeuter. Av konfidentiella skäl har jag valt att använda terminologin pedagog som ovan beskrivits. Se urval. Inom Specialpedagogiska skolmyndigheten tillämpas de klassificeringar och indelningar av synnedsättning, som enligt WHO och Socialstyrelsen gäller sedan 1 januari 2010 (https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/synnedsattning/kategorier-av-synnedsattning/).[Hämtad 2017-03-13]. AST: Autismspektrumtillstånd (autismspektrumstörning” i DSM-5; ”autism” i den svenska översättningen av DSM-5 se bilaga 1). [Kan hämtas från http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/] [Hämtad 2017-03-12]. / The purpose of this study is to describe perceptions and experiences from the [1] pedagogue’s perspective referred to as the respondents when teaching [2]severely visually impaired students with autism spectrum disorder. The respondents taking part of this study are teaching at public special schools focused on visual impairment. A qualitative methodology phemenography has been applied when collecting and analyzing empirical data.    A common view of the respondents of the study indicate that availability, perceptivity, complicity, co-creativity, communication and collaboration are fundamental key success factors when teaching. Students with severe visual impairment and autism spectrum disorder often show an anomalistic behavior during complicity. Complicity should therefore be viewed from a holistic perspective, and as a possibility for the student to impact the teaching to achieve best possible result. Teaching should be based on motivation and interest. The respondents of the study perceive it varies what approach they have decided to apply for their teaching. One respondent deviated from the rest in terms of knowledge sharing.    Common knowledge in terms of approach and methods, in addition to an understanding of the impact visual impairment in combination with autism spectrum disorder is believed to be crucial to find strategies for successful teaching. All respondents agreed that a topical way of working is a key success factor when teaching. A topical work procedure increases comprehension when combined with working with concrete tasks, emphasize with audio, tactile material and by video record lectures.    Audio is of crucial importance. Some of the respondents indicated that “Guiding Collaboration/ICDP” was a key success factor when teaching. The majority of the respondents perceived that the headmaster assumes an administrative function. Student medical services is perceived as concerned despite a multi-facetted role at the school. The respondents had a common view that knowledge about the target group and past experience of development over time are important, and that development focused on accessible and available places for education are favored by knowledge within the field of visual impairment. Research combined with proven experience visualize key success factors when teaching severely visually impaired students with autism spectrum disorder. [1] Definition pedagogue in this study includes special pedagogues, special teachers and pedagogue assistants, therapists. Due to confidentiality, the term “pedagogue” has been used for all these groups. See sample. [2]Within special pedagogic agency of education, classification and categorization of visual impairment are applied according to WHO and Socialstyrelsen (valid from January 1st 2010) (https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/synnedsattning/kategorier-av-synnedsattning/).[Hämtad 2017-03-13].

Sammanfattning/AbstractKarim, Carina (2019), De fem förmågorna. Lärares tolkning och användning i pedagogiska planeringar. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget är att ge ett perspektiv i diskussion kring de fem förmågornas användning i undervisningen i specialskolan.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till kunskapen om och förståelse för vilken variation som finns bland lärare på en specialskola i synen på de fem förmågorna som enligt Svanelid (20014) genomsyrar läroplanen, i vilken grad lärare på en specialskola använder sig av förmågorna i den pedagogiska planeringen samt vilka anpassningar som görs för att elever med grav språkstörning framgångsrikt ska utveckla förmågorna.•Hur återspeglar sig synen på de fem förmågorna i lärarnas pedagogiska planering?•I vilken utsträckning använder sig lärare på en specialskola sig av Svanelids (2014) förmågor i sin pedagogiska planering.•Vilka olika aspekter framträder i synen på förmågorna?•Vilka anpassningar av undervisningen kan identifieras i de pedagogiska planeringarna för elevgruppen?TeoriStudien vilar på Vygotskijs sociokulturella kunskapsteorier (Vygotskij, 1999). Analysen är gjord med stöd av Bronfenbrenners ekologiska systemteori (Bronfenbrenner, 1979). De fem förmågorna har sitt ursprung i Blooms taxonomi. MetodEmpirin kommer ur kvantitativ analys av lärarnas planeringar och kvalitativa intervjuer av lärare som valts ut utifrån de insamlade planeringarna. Syfte med intervjuerna är att synliggöra fenomen. ResultatUndersökningen är för liten för att ge en generell bild till hur det verkligen förhåller sig i frågan. Den kan däremot ge ett bidrag till kunskapen om vilka olika synsätt som finns på förmågornas betydelse samt variationen i hur de lärs ut. På just den här skolan har lärarna stor variation i sin syn på de fem förmågorna. I intervjuerna framkom att kommunikativ- och begreppslig förmåga var de förmågor med störst samsyn. Det var även de förmågorna som omnämndes i samtliga pedagogiska planeringar som innehöll någon form av förmåga. Tidigare studier (Darwazeh, 2016) visar att lärare ofta lägger fokus på de två lägsta kunskapsnivåerna, minnas och förstå i Bloom Taxonomi. I The Big 5, förmågorna skulle de lägsta nivåerna av förmågor kunna uppfattas av lärarna som kommunikativ förmåga och begreppsförmåga.Studien visar även att det saknas en samsyn kring den pedagogiska planeringens utformning trots att ett myndighetsgemensamt dokument används.Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationer som framkommit är behovet av fortbildning bland lärarna på skolan i Scaffolding och annan stöttning som elever med grav språkstörning är beroende av. Nyckelordförmågor, grav språkstörning, lärares pedagogiska planering, specialskola, The Big 5.

I det här arbetet undersöker jag vad som krävs för att göra ett digitalt läromedel tillgängligt för elever i specialskolans senare åldrar. Jag har valt att utgå från ett redan existerande digitalt läromedel som heter Utkik och ställt materialet mot en rad forskningsslutsatser. Detta arbete lutar sig därför mot två typer av forskningsfält, varav det ena fältet berör hur döva och hörselskadade elever som har teckenspråk som sitt första språk, bäst tillgodogör sig ny kunskap. Det andra forskningsfältet rör sådant som handlar om digitala läromedel.Dessa två fält har i nuläget en ganska spridd och spretig forskning. När det gäller dövas inlärning i en skolsituation så finns det verkligen mer att önska av det fältet, även om den forskning som finns är av väldigt god kvalité.Då det handlar om digitala läromedel finns det däremot mer forskning, men en intressant aspekt är, vilket jag upptäckte under arbetets gång, att det inte finns en samlad uppfattning kring just exakt vad som definierar ett digitalt läromedel. I några sammanhang talas det om lärverktyg och i andra talas det om läromedel och i vissa sammanhang har jag insett hur jag själv benämner det för digital lärplattform.Att utgå från Utkik har varit ett tacksamt sätt att kunna förena de olika forskningsfälten och applicera de olika forskningsresultaten i ett material som finns. För att förstärka om forskningen var förenlig med Utkik tog jag hjälp av expertis utifrån i form av en intervju. Denna genomfördes med Ingela Holmström, fil.dr. i pedagogik samt biträdande lektor vid Institutionen för Lingvistik vid Stockholms universitet, som har mångårig pedagogisk erfarenhet av att arbeta med elever i specialskolan men även i SPSM. Till henne vill jag passa på att ge ett stort tack för hennes medverkan.I arbetet med uppsatsen har jag kommit fram till att det går att tillgänglighetsanpassa digitala läromedel för målgruppen och har i och med detta tagit fram kriterier som utvecklare bör ta hänsyn till i sin framställning av sådana.Jag hoppas att denna uppsats kan ge läsaren inspiration till att ta fram ett sammanhållet tillgänglighetsanpassat digitalt läromedel som tillmötesgår de krav som gruppen ställer på innehållet.