Vi ställer oss frågan hur visionen om en skola för alla ska uppnås med tanke på alla elevers olikheter. Syftet i denna studie är att studera tillfällen då lärarna eventuellt upplever inkludering svårt. Genom att studera lärares uppfattningar och deras tillvägagångssätt i mötet med alla elevers olika förutsättningar och behov och vilka tänkbara svårigheter som kan tillkomma, vill vi framhålla läraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsättningar. Vi fann i våra delstudier att det finns svårigheter att inkludera alla elever i en sammanhållen undervisning med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och då med avsikt att skapa bättre förutsättningar för eleven att nå kunskapsmålen. Att få tiden att räcka till alla elever när några elever stör eller på annat vis kräver mer uppmärksamhet anses vara svårt inom en inkluderande undervisning. Lärarna anser att tiden är en nyckelfaktor för att skapa en skola för alla.

Sammanfattning Undersökningen tar sin utgångspunkt i och har syftet att illustrera hur skolans möte med elevers olika förutsättningar för lärande framträder i förhållande till tanken om inkludering i dagens svenska utbildningspolitik. I studien fokuseras ett utbildningspolitiskt dokument, en statlig utrednings slutbetänkande SOU 2021:11, samt utredningens direktiv. Detta val utifrån att lagtexter och policydokument är en möjlig väg att identifiera problemområden. Dessutom är SOU ett underlag inför kommande lagar. I studien används Bacchis (2009) kvalitativa metod "What's the problem represented to be?" (WPR) som grundar sig i kritisk diskursanalys. Det som framkommer i studiens resultat kan sammanfattas i två större huvudspår. Ett spår där utredningen på olika sätt omförhandlar innebörden i inkludering och introducerar ett nytt alternativt begrepp, inkluderande lärmiljöer. I det andra spåret framkommer två olika diskurser. Dessa diskurser förhåller sig på olika sätt till elevers olika förutsättningar för lärande, en skola för alla och inkludering. Diskurserna som i vissa delar kan sägas motsäga varandra ryms i samma utredning. Utifrån det visar studien att utredningen kommer med dubbla budskap vilket leder till att utredningen upplevs otydlig.