<p>Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet <i>Barns och ungdomars bästa</i> i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering. </p><p>För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.</p>

Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering. För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.

AbstraktUndersökningen är en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år, beskriver sin undervisning och sina stödåtgärder för barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av särskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de här frågorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna är verksamma i grundskolans tidigare år och på varje skola har vi intervjuat en klasslärare. Med klasslärarnas barngrupper som utgångspunkt medverkar även resurser och specialpedagoger, som är kopplade till de grupperna, i undersökningen. De pedagoger vi valt som verkar på samma skola samarbetar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Med ansats i det sociokulturella perspektivet synliggörs pedagogernas beskrivningar. Samtliga pedagoger menar att alla barn är välkomna till skolan och har rätt att lära. Inom skolans ram är särskiljning en vanlig strategi i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Pedagogerna anser att många elever inte klarar av klassrumsmiljön och behöver undervisning i mindre grupper eller individuellt.

The thesis makes a contribution to the debate on the relationship between cultural consumption, cultural taste preferences and class. This field is well researched, but there is no consensus on the relationship between these variables. That cultural consumption is patterned by social status in society is one of the most fundamental insights of cultural sociology. Pierre Bourdieu’s Distinction: A social criticism of the taste assessment (1984) is a central work in the field. Over time, however, Bourdieu's vision has come to be questioned by various empirical findings. The questioning comes, among other findings, from Peterson's (2005) coinage of the cultural omnivore. Defining the cultural omnivore is an increased range of cultural preferences and a will to mix hierarchical cultural preference boundaries. The purpose of the thesis was to fill some of the gaps described by earlier research and seek out how the relations take shape in a Swedish student context. The questions the essay sought to answer were; how does the relationship looks between cultural consumption and class among Swedish students; how does the cultural omnivore reason about his or her wide taste preference; is distinctions among cultural omnivores present and how does it look? Through Exploratory sequential mixed-method, 10 interviews were conducted to later develop a survey that sought to generate some of the results that emerged in the interviews. The result shows that distinction seems to prevail in how cultural products are consumed rather than what is consumed. No clear links between cultural capital and consumption patterns were demonstrated in the results of the survey. The interviews however showed a strong link between cultural capital and how something is consumed, understood and appreciated. / Denna uppsats gör ett inlägg i debatten om relationen mellan kulturell konsumtion, kulturella smakpreferenser och klass. Det aktuella fältet är väl beforskat, men det råder ingen konsensus kring relationen mellan dessa variabler. Att kulturell konsumtion är mönstrat av social ställning i samhället är en av de mest grundläggande insikterna i kultursociologi. Pierre Bourdieus Distinction: a social critique of the judgement of taste (1984) är ett centralt verk inom fältet. Med tiden har dock Bourdieus bild kommit att ifrågasättas av olika empiriska fynd. Ifrågasättandet kommer från bland annat Petersons (2005) myntande av den kulturella allätaren (the cultural omnivore). Vad som definierar den kulturella allätaren är en ökad bredd av kulturella preferenser och en vilja att blanda hierarkiska kulturella genregränser. Syftet var att fylla några av de luckor som beskrivits av annan forskning och söka hur det ser ut i en svensk studentkontext. Frågeställningarna uppsatsen sökte besvara var; hur ser relationen ut mellan kulturell konsumtion och klass bland svenska studenter; hur resonerar den kulturella allätaren kring sin breda smakpreferens; är särskiljning (distinction) bland kulturella allätare närvarande och hur ser den i så fall ut? Genom Exploratory sequential mixed-method genomfördes 10 intervjuer för att sedan utveckla en enkät som sökte generalisera några av de resultat som framkommit i intervjuerna. Resultatet pekar på att särskiljning främst tycks råda i hur man konsumerar kulturella produkter snarare än vad man konsumerar. Inga tydliga kopplingar mellan kulturellt kapital och konsumtionsmönster påvisades i enkäten. Intervjuerna påvisade dock en stark koppling mellan kulturellt kapital och hur något konsumeras, förstås och tas in.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i vilken utsträckning det finns skillnader i mäns och kvinnors förutsättningar för genomförande och fullföljande av högre nivåhöjande militär utbildning. Utbildningarnas strukturer studeras ur ett genusperspektiv och analysen genomförs utifrån Kanters teori om skeva grupper och dess påverkan på den kvinnliga minoriteten, s.k. tokens. Studien, som görs ur ett organisationsperspektiv, konstaterar en systematiserad särskiljning av de studerande baserat på kön och ett vidmakthållande av genussystemet. Motivet till särskiljning av de kvinnliga studerande är att studiegrupperna ska vara så allsidigt sammansatta som möjligt, anledningarna till särskiljning förklaras med beprövad erfarenhet, gruppeffektivitet och överspridning av kompetens. Könsproportionaliteten och dess effekter; synlighet, kontrast och assimilering, påverkar enligt Kanter specifikt minoriteten kvinnors studieresultat negativt. Konsekvenserna för minoriteten kvinnor diskuteras teoretiskt utifrån empirin ur ett organisationsperspektiv. De kan förklaras utifrån bl.a. marginalisering av kvinnors militära kompetens, specifika förväntningar på enskild studerande och ett begränsat handlingsutrymme för tokens till följd av generaliseringar av kvinnor.

Syftet med uppsatsen är att belysa och förstå invandrarelevers upplevelser av etnisk särskiljning som görs av lärare i skolan. Undersökningen har ett elevperspektiv. Frågeställningarna gäller hur eleverna upplever lärarnas förhållningssätt till deras etniska, religiösa, språkliga och kunskapsmässiga bakgrund samt vad det säger om i vilken utsträckning lärarna uppvisar ett resursperspektiv. Undersökningens metod är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de två teoretiska begreppen etnicitet och makt. Vidare har materialet relaterats till tidigare forskning om etnisk kategorisering och maktrelationer i skolan, samt styrdokumentens värdegrundsfrågor. Resultatet visar att eleverna upplever sig som särbehandlade av sina lärare pågrund av sin etniska och religiösa bakgrund, vilket tyder på att etnisk särskiljning görs. Särskiljningen visar sig genom att lärarna har specifika, ofta låga, förväntningar, att de ignorerar elevernas tidigare kunskaper och behov och på andra sätt behandlar dem orättvist. Vidare indikerar resultatet att lärarna saknar resursperspektiv eftersom de endast i begränsad omfattning synliggör och använder elevernas tidigare kunskaper i undervisningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>