Försvarsmakten som organisation är inne i en spännande fas där den är i full fart med att ställas om till ett yrkesförsvar, med anställda soldater. I en nyutkommen studie från Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som används flitigt inom den militära professionen är tillit, vilket blir utgångspunkten i arbetet för att analysera problematiken från studien. Syftet med arbetet är att kartlägga om det finns förutsättningar för att skapa tillit från soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar. I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrån de faktorer som skapar tillit enligt teorier från den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna. Analysen struktureras upp utifrån de faktorer som skapar tillit ur den svenska teorin, faktorerna från den kanadensiska teorin förstärker och för analysarbetet vidare. Ur det tillitsperspektiv som används i arbetet visar resultatet på att skapandet av tillit hämmas inom alla faktorer enligt den svenska teorin. De förutsättningar som hämmar är: en oklar syn på hur officeren skall behandla soldaters erfarenhet, plutonchefens allt mer administrativa tjänst samt personalomsättningar. En slutsats är om dessa förutsättningar ändras, ges bättre möjligheter att skapa tillit. / The Swedish Armed Forces as an organization are undergoing an exciting phase where the conversion to a professional military, with employed soldiers, is in full swing. In a recent study the Swedish National Defence College observed a problem in the interaction between officers and soldiers in the new organization. A term that is widely used in the military profession is trust, which forms the starting point in this paper to analyze the problem from the study. The purpose of this paper is to identify whether there are preconditions for building trust from the soldier to the officer in today’s Swedish professional military. In the paper the aforementioned study is summarized into four situations to provide a comprehensive overview of the problem. The study is analyzed out of the factors that create trust according to the theories from the Swedish and Canadian defence colleges. The analysis is structured by the factors from Swedish theory, while the factors from Canadian theory reinforce and develop the analysis further. From the trust perspective used in this paper, the result shows that the creation of trust is impeded in all factors of the Swedish theory. The conditions that inhibit trust are: an imperfect view of how the officer deals with soldier’s experience, the platoon commander’s increased administrative services and personnel turnovers. One conclusion is that if these preconditions are changed, there will be better opportunities to build trust.

Det senaste året har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ’Hur kan man göra saker mer effektivt’, ’är webb-tv något för Försvarsmakten att använda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt’, både internt och mot allmänheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa områden, jag försöker även förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har även inventerat AMF och FM media på deras utrustning, teknik och gjort en lista på vad som är användbart och på vad som bör tas bort inför en omstrukturering. Vidare föreslår jag var en viss utrustning bör lämpligast placeras för att göra mest nytta. Slutligen handlar detta arbete om att skapa en medvetenhet om digital media, och visa exempel på vad man kan göra med denna teknik i en organisation som Försvarsmakten och AMF.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i vilken utsträckning det finns skillnader i mäns och kvinnors förutsättningar för genomförande och fullföljande av högre nivåhöjande militär utbildning. Utbildningarnas strukturer studeras ur ett genusperspektiv och analysen genomförs utifrån Kanters teori om skeva grupper och dess påverkan på den kvinnliga minoriteten, s.k. tokens. Studien, som görs ur ett organisationsperspektiv, konstaterar en systematiserad särskiljning av de studerande baserat på kön och ett vidmakthållande av genussystemet. Motivet till särskiljning av de kvinnliga studerande är att studiegrupperna ska vara så allsidigt sammansatta som möjligt, anledningarna till särskiljning förklaras med beprövad erfarenhet, gruppeffektivitet och överspridning av kompetens. Könsproportionaliteten och dess effekter; synlighet, kontrast och assimilering, påverkar enligt Kanter specifikt minoriteten kvinnors studieresultat negativt. Konsekvenserna för minoriteten kvinnor diskuteras teoretiskt utifrån empirin ur ett organisationsperspektiv. De kan förklaras utifrån bl.a. marginalisering av kvinnors militära kompetens, specifika förväntningar på enskild studerande och ett begränsat handlingsutrymme för tokens till följd av generaliseringar av kvinnor.

Genom internationella avtal och svensk lagstiftning har Försvarsmakten ett uppdrag att tillse att personaleninom organisationen har en tillfredställande utbildning och kunskap om krigets lagar. Då upplevelsen är attfolkrätten förenklas bort under övningar kan frågan ställas hur pass införlivade är dessa regler inomFörsvarsmakten. Syftet med detta arbete är att se hur väl officerarnas attityd och inställning till krigets lagarharmoniserar med det som uttrycks i Försvarsmaktens styrande dokument. Resultatet av undersökningen visar på en stark införlivning av krigets lagar inom Försvarsmakten. Den är såstark att den upplevs tas för given. Samtidigt som införlivningen är stark så identifieras stora brister iorganisation, kunskap och tillämpning av krigets lagar. Det finns en övertro som saknar stöd i vårverksamhet när det kommer till vår förmåga att följa krigets lagar i händelse av krig. Mest överraskande varupptäckten att erfarenhet från internationell tjänst ökar risken för misstolkning och förvanskning av krigetslagar. Försvarsmakten och Försvarshögskolan bör ta del av den forskning som sker inom området för etiskthandlade och utveckla hur utbildning och träning sker inom ramen för krigets lagar.

<p>Background: Officers in the Swedish Armed Forces educates their soldiers in various skills and arenas. The Officers get their educational training in officer training courses conducted by the Swedish Armed Forces or the Swedish national defence college. The aim of this study was to find out how the cadets, belive that they are formed into educators, their views on the literature being used in the Swedish armed Forsces, and their views on leadership and educational science.</p><p>Methods: The data for analysis were collected in spring 2010, by use of a questionnaire among cadets studying the tactical/operational program Ta/Op 07/10 at the Swedish national defence college. The respons rate was 69, 6 %.</p><p>Results: The majority of the cadets thought that experience was the most important factor in becoming a good educator. Most of the cadets also thought that the literature being used by the Swedish armed forces was good, however, few cadets stated that they will use the material for reflection on their own teaching when working as officers.</p><p>Conclusions: The Cadets had a positive attitude towards the educational philosphy and literature being used, but few will use the literature in reflecting on themselves as teachers. Cadets belive that they mainly will become good educators through experience, and that it is important that leaders and managers in Swedish armed forces have knowledge about educational science.</p>

Background: Officers in the Swedish Armed Forces educates their soldiers in various skills and arenas. The Officers get their educational training in officer training courses conducted by the Swedish Armed Forces or the Swedish national defence college. The aim of this study was to find out how the cadets, belive that they are formed into educators, their views on the literature being used in the Swedish armed Forsces, and their views on leadership and educational science. Methods: The data for analysis were collected in spring 2010, by use of a questionnaire among cadets studying the tactical/operational program Ta/Op 07/10 at the Swedish national defence college. The respons rate was 69, 6 %. Results: The majority of the cadets thought that experience was the most important factor in becoming a good educator. Most of the cadets also thought that the literature being used by the Swedish armed forces was good, however, few cadets stated that they will use the material for reflection on their own teaching when working as officers. Conclusions: The Cadets had a positive attitude towards the educational philosphy and literature being used, but few will use the literature in reflecting on themselves as teachers. Cadets belive that they mainly will become good educators through experience, and that it is important that leaders and managers in Swedish armed forces have knowledge about educational science.

Försvarsmaktens viktigaste resurs är personalen, vilken påverkas i stor utsträckning av officerarnas ledarskap. Utvecklande ledarskap är ledarskapsmodellen som tillämpas i Försvarsmakten och den karaktäriseras av att ledaren uppträder som ett föredöme som inspirerar och motiverar. Ledaren stimulerar delaktighet, ger stöd och konfronterar i ett gott syfte. Den gemensamma och viktigaste tiden i en officers ledarskapsutveckling torde vara de tre år individen studerar vid Officersprogrammet (Försvarshögskolan) och genomför Försvarsmaktstid (MHS Karlberg, Försvarsmakten). I denna uppsats utreds under vilka betingelser en blivande officers ledarskap utvecklas under officersutbildningen. Kadetterna läser ledarskap i officersutbildningen dels genom akademiska studier vid Försvarshögskolan, dels genom ledarskapsutbildning i Försvarsmakten. Ledarskapet utvecklas även genom handledning och feedback av mentorer samt egen reflektion. Dessutom träffar kadetterna många föredömen att ta efter, i form av chefer, lärare och mentorer. Vår empiri visar att ledarskapskurserna vid Officersprogrammet ger en bra teoretisk kunskapsgrund för att förstå ledarskapsteorier och modeller. Dock innehåller utbildningen för lite praktisk tillämpning och övning, särskilt med extern trupp. Den verksamhetsförlagda utbildningen ger kadetterna möjlighet att sätta teoretisk utbildning i en militär kontext, men möjligheterna skiljer sig åt mellan olika VFU-skolor. Handledning från mentorer är ett viktigt verktyg i kadetternas ledarskapsutveckling och kvaliteten på denna håller inte alltid önskad nivå, på grund av personalbrist, personalomsättning eller att mentorn inte är lämplig. Det finns bra föredömen vid officersutbildningen, men även exempel på motsatsen. Ledarskapsutbildningarna håller hög kvalitet och ger en bra teoretisk grund, men vi rekommenderar att det genomförs en översyn av officersutbildningen i syfte att öka praktisk tillämpning av ledarskap. Mentorernas roll är viktig och vi anser att Försvarsmakten bör prioritera bemanning vid Kadettbataljonen och även bibehålla den förberedande utbildningen ”termin 0”. Vi rekommenderar att mentorernas roller och arbete utvärderas samt att arbetsuppgifter och ansvar tydligare dokumenteras. Vad avser kopplingen mellan Försvarshögskolans och Försvarsmaktens utbildningsdelar inom ledarskap, rekommenderar vi att det införs löpande samordningsmöten. Vår slutsats rörande kadetternas medinflytande över utbildningarna är att man bör fortsätta genomföra utveckling av kurser med stöd av de studerandes kursvärderingar och studeranderepresentanter, men att den begränsade möjligheten att påverka kursers innehåll innevarande år, är i sin ordning. / The Swedish Armed Forces’ most valuable resource is personnel, which is greatly influenced by the officer’s leadership. Transformational leadership is the leadership model applied in the Armed Forces and it is characterized by the leader acting as a role model who inspires and motivates. The leader stimulates participation, provides support, and confronts for a good cause. The common and most crucial time in an officer's leadership development is probably the three years the individual studies at the Officers' Programme majoring in War Studies (The Swedish Defence University) and completes the Armed Forces period (Military Academy Karlberg, Swedish Armed Forces). This essay investigates the conditions under which a prospective officer's leadership is developed during officer training. The students study leadership in officer training, partly through academic studies at the Swedish Defence University, and partly through leadership training in the Armed Forces. Leadership is also developed through self-reflection and development with the support of mentors who supervise and provide feedback. In addition, the cadets will gain many role models to follow, in the form of managers, teachers and mentors. Our empirical evidence shows that the leadership courses at the Officers’ program provide a good theoretical knowledge base for understanding leadership theories and models. However, the training includes too little practical application and practice, especially with external squads. The company-based training gives the cadets the opportunity to put theoretical training in a military context, but the possibilities differ between different schools. Supervision from mentors is a useful tool in the cadets' leadership development and the quality of this varies, depending on staff shortages, staff turnover or that the mentor is not suitable. There are good examples in officer training, but also examples of the opposite. The leadership training is of high quality and provides a good theoretical basis, but we recommend that a review of the officer training be carried out to increase the practical application of leadership. The role of the mentors is important, and we believe that the Armed Forces should prioritise staffing at the Cadet Battalion and also maintain the preparatory training "semester 0". We recommend that the mentors' roles and work are evaluated, and that tasks and responsibilities are documented more clearly. About the connection between The Swedish Defence University’s and the Swedish Armed Forces' training parts in leadership, we recommend that ongoing coordination meetings be introduced. Our conclusion regarding the cadets’ co-influence over the educations is that the development of courses should be continued with the support of the students' course evaluations and student representatives, but that the limited opportunity to influence the course content this year is in order.

No description available.

Utbildningen av officerare är omdiskuterad och har kanske alltid varit det. Men de senaste årens förändringar av officersutbildningen och akademisering av yrket samt ändrade befälsstrukturer i Försvarsmakten (FM) har återigen satt fart på diskussionen. Det handlar bland annat om FM får den officer som man behöver för att kunna bygga starka krigsförband och om officeren har de kvalifikationer som detta kräver? Men vad är officersyrket för något och vad är det egentligen FM vill ha? Studien undersöker just det, vad en officer är och vilka egenskaper som en officer förväntas att ha med sig in i yrket.  Utbildningen vid Försvarshögskolan (FHS) Officersprogrammet (OP) är det som skall leda till en officer med rätt kvalifikationer och egenskaper vilket leder till den andra delen av studien, där bilden av vad en officer är jämförs med de examensmål som programmet har. Dessa examensmål framgår av förordningen för FHS och med de 17 examensmålen examinerade så skall kadetten vara klar att påbörja sitt yrke som officer. Frågan är om den förutsättningen verkligen finns?   För att kunna göra denna jämförelse har studien, genom intervjuer, tagit fram en modell av en officer från det unika med officersprofessionen, våldsmonopolet, via antagningskrav för utbildningen till egenskaper som officeren måste ha och roller som officeren utövar. Modellen har två portalparagrafer som är att betrakta som en sammanställning, vilka studien anser är nödvändiga för att hantera de mest allvarliga frågor som i förlängningen kan innebära beslut om liv eller död.  Portalparagraferna är mångsidighet och en väl utvecklad inre kompass.   I jämförelsen mellan modellen och examensmålen har studien funnit att examensmålen är avmilitariserade och har en teoretisk slagsida. Den väpnande striden har kommit i skymundan och officerares ansvar för det statliga våldsmonopolet inte finnsmed. De tydliggör inte heller en del av de egenskaper och kvalifikationer, som studien har visat, är nödvändiga för att officeren som ledare ska kunna hantera yrkesprofessionen och axla det ansvar detta kräver. Det gör att kadetten inte fullt ut får den möjlighet att bli den officer som FM behöver.   Studien visar bland annat att examensmålen bör ses över och kanske även till del skrivas om. / The training of military officers is well debated and has always been. But the recent years' changes in officer training and the academisation of the profession and also changed command structures in the Swedish Armed Forces (SAF) have once again set the stage for discussion. Among other things, it is about SAF getting the officer they need to build strong units and whether the officer has the qualifications that this requires? But what is the profession as an officer and what does the SAF really wants? The study examines just that, what is a military officer and what qualities an officer is expected to bring into the profession.  The education at the Swedish National Defense University (SDU) and the military officers’ program (OP) is the education, which should lead to a profession as an officer with the right qualifications and characteristics. This leads to the second part of the study, where the image of an officer is compared to the exam objectives for the program. These exam objectives are stated in the ordinance for SDU, and with the 17 exam objectives examined; the cadet should be ready to begin his profession as an officer. The question is whether this condition really exists?  In order to make this comparison, the study, through interviews, has developed a model of an officer from the unique with the profession, the monopoly of violence, via admission requirements for the education, to characteristics that the officer must have and roles that the officer exercises. The model has two portal paragraphs that are a compilation of the model, which the study considers necessary to deal with the most serious issues that may ultimately involve decisions on life or death.   The portal paragraphs are versatility and a well-developed inner moral guidance.  In the comparison between the model and the exam objectives, the study found that the objectives are demilitarized and have a theoretical approach. The armed battle is overshadowed and the officers' responsibility for the state monopoly of violence is not included. Nor do they clarify some of the characteristics and qualifications that the study has shown are necessary for the officer to be able to manage the profession as a leader and shoulder the responsibility this requires. This means that the cadet does not fully get the opportunity to become the officer that SAF needs.  The study shows, among other things, that the exam objectives should be reviewed and perhaps even partly rewritten.

Utvecklingen av yrkesofficersutbildningen, och de militära skolorna, är ständigt pågående för att möta Försvarsmaktens föränderliga behov. De senaste åren har förändringen skett i snabb takt och i stor omfattning. Utvecklingen av ett flerbefälssystem, en insatsorganisation med anställda soldater och akademiseringen av officersutbildningen har inte minst bidragit till denna utveckling och förändring. När många förändringar sker samtidigt kan det vara svårt att hålla ihop helheten och få alla delar att samspela för att uppnå en högre effekt. Vi har i denna studie studerat de nya yrkesofficerarnas arbetssituation, samt markstridsförbandens förutsättningar för att ge de nya kollegorna en gynnsam start på sin karriär. Vi har valt ett arbetsgivarperspektiv för vår studie, då vi uppfattar att det perspektivet saknas, i ett annars ganska välstuderat område. Vår förhoppning är att studien kan bidra i det fortsatta utvecklingsarbetet med Försvarsmaktens organisation, arbetsmetoder och styrdokument. Vår övergripande slutsats är att rådande omständigheter, huvudsakligen personalbristen, gör det mycket svårt för förband och chefer att följa Försvarsmaktens inriktande styrdokument och tillgodose de nya yrkesofficerarnas fortsatta behov av handledning och kompetensutveckling. / The development of the military educational system, and the military schools, is constantly ongoing to meet the changing needs of the Swedish Armed Forces. In recent years, the change has taken place at a rapid pace and to a large extent. A new rank system with officers and NCO’s has been launched, a new organization with employed soldiers have been implemented and the introduction of officers with a bachelor’s degree in military science have all contributed in a really big way to this development and change. When many changes occur at the same time, it can be difficult to keep the whole together and have all parts interact to achieve a higher effect. In this study we have studied the work situation of the new officers and NCOs, and the conditions, for the ground combat units, to give the new colleagues a favorable start to their career. We chose an employer perspective for our study, since that was the perspective we saw was missing, in this otherwise well studied area.  Our intention with the study is to be able to contribute in the continued development work within the Swedish Armed Forces organization and guiding documents. Our overall conclusion is that the prevailing circumstances, such as staff shortages, make it very difficult for the units and managers to follow the Swedish Armed Forces guiding documents and meet the new officers' and NCO’s continuing need for guidance and skills acquisition.