Syftet med denna studie har varit att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar har ett intresse för att studera denna nya yrkesgrupp i samhället väckts. Tanken var även att få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt val av yrke. Följande frågeställningar har ställts; Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval? Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna att välja soldatyrket? De teoretiska modeller som har valts att användas i denna studie är Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fält och kapital samt Hollands personlighetsmodell RIASEC. Denna undersökningens empiri är framtagen genom en kvantitativ studie där det genomfördes en enkätundersökning på 89 soldater från två olika regementen i Sverige. Det som har framkommit i denna studie är att de flesta av soldaterna var mellan 19-22 år gamla. I studien har det även framgått att de flesta av soldaterna kan beskrivas genom två av Hollands personlighetstyper, den realistiska och den sociala personlighetstypen. De flesta av soldaternas motiv till att söka sig till soldatyrket var att de ville ha ett arbete som var omväxlande, spänningsfullt och där de kunde hjälpa människor i utsatta situationer. Soldaterna anser att flera olika faktorer har påverkat deras val av yrke. Några av dessa är deras erfarenheter från värnplikten/grundutbildningen, olika rekryteringskampanjer från försvarsmakten samt att historier från vänner och familj har väckt ett intresse för soldatyrket. De flesta av soldaterna hade inte träffat någon studie- och yrkesvägledare innan de sökte sig till soldatyrket. De få som hade träffat en studie- och yrkesvägledare ansåg att dessa inte hade haft någon inverkan.

År 2018 återinfördes pliktsystemet i Sverige vilket innebar att vi till delar lämnade ett professionellt yrkesförsvar som vi hade haft på grund av fredstider. Frivillighetsförsvaret hade haft vissa problem med ”tappet” av människor både under grundutbildningen på grund av möjligheten till avhopp men också efter grundutbildningen. Det bristande intresset att fortsätta sin yrkeskarriär inom Försvarsmakten har uppmärksammat i den tidigare forskningen och med ett pliktförsvar som även har frivilligt sökande rekryter blev jämförandet mellan grupperna basen till problemställningen att det kanske finns en skillnad mellan pliktade och frivilliga rekryter i motivationen till fortsatt karriär inom Försvarsmakten som kan påverkas av befälens ledarskap. Teorierna som används för att jämföra motivation hos frivilliga och pliktade rekryter grundar sig i Fabrizio Battistellis (1997) teori som kartlägger om respondenterna har paleomoderna drivkrafter moderna drivkrafter eller postmoderna drivkrafter. För att jämföra synen på ledarskapet användes teorier av Gerry Larsson som Utvecklande ledarskap, Konventionellt ledarskap och Destruktivt ledarskap. Resultatet mellan de pliktade rekryterna och de frivilligt ansökande rekryterna visade att de motiverades av liknande anledningarna och även hade liknande uppfattningar om ledarskapet. Det fanns få statistiskt signifikanta skillnader, men rekryterna motiverades mest av de självförverkligande drivkrafterna både i början av grundutbildningen och tre månader senare. Resultatet för uppfattandet av ledarskap visade att de mest ansåg att befälet använde sig av ett konventionellt ledarskap. Att rekryterna uppfattade att befälen bedrev ett konventionellt negativt ledarskap borde uppmärksammas då det kan leda till destruktivt ledarskap som i sin tur kan leda till fler avhopp. Konsekvenserna av ett negativt ledarskap har en inverkan både på kort och lång sikt, och enligt tidigare forskning har ledarna ett stort ansvar för möjligheten att påverka rekryterna genom sitt ledarskap. / In 2018, the duty system was partly reestablished in Sweden, which meant that we left a professional defense that we had had because of peacetime. The voluntary defense had some problems with the "lost" of people both during the basic education because of the possibility of drop-off but also after the basic education. The fact that volunteers did not have the same interest in a continuing professional career has drawn attention in the previous research and with a duty defense that also has voluntarily seeking recruits, the comparison between the groups was the basis of the problem that perhaps there is a difference between obliged and voluntary recruits in the motivation for continued career in the Armed Forces that can be influenced by the commanders' leadership. The theories used to compare the motivation are based on Fabrizio Battistelli's (1997) theory which maps whether the respondents have paleomodern drivers of modern driving forces or postmodern driving forces. To compare the view of leadership, theories were used by Gerry Larsson as Developing Leadership, Conventional Leadership and Destructive Leadership. The result between the obliged recruits and the volunteer recruits showed that they were motivated by similar reasons and also had similar views on leadership. The similar perceptions resulted in the differences seen in the result being not statistically significant, but the recruits were motivated most by the self-realizing driving forces both at the beginning of the basic education and three months later. The result for the perception of leadership showed that most believed that the command used a conventional leadership. The fact that the recruits perceived that the commanders were conducting a conventional negative leadership should be recognized, as this can lead to destructive leadership which in turn can lead to more departures. The consequences of negative leadership have an impact both in the short and long term, and according to previous research, the leaders have a great responsibility for the possibility of influencing the recruits through their leadership.

<p>Den svenska Försvarsmakten står inför en stor omstrukturering, där de första anställda soldaterna är redo att ta anställning. I övriga Europa har liknande omstruktureringar från värnpliktsarméer till yrkesförsvar lett till problem med rekryteringen och svårigheter att behålla de anställda soldaterna. Det här arbetet genomför en undersökning på tre olika grupper (n=84), gymnasiestudenter, högskole och universitetsstudenter och unga arbetande, för att se vilka faktorer de anser är viktigast för att kunna tänka sig en anställning i Försvarsmakten. Gruppernas attityder till Försvarsmakten och hur de påverkar deras vilja till anställning har även undersökts. För att undersöka detta har en enkät använts. Den teori som har använts i undersökningen är Peter Warrs vitaminmodell, där hans nio arbetsmiljökomponenter utgör kärnan. Resultatet visar att de generellt viktigaste faktorerna för att dessa grupper skulle kunna tänka sig en anställning är lönen och möjlighet till variation, men med en liten skillnad om vilka faktorer som är viktigast. De arbetsmiljöfaktorer som grupperna har angett som viktigast för en eventuell anställning i Försvarsmakten visade sig inte stämma överens med de arbetsmiljöfaktorer grupperna angett som viktigast för att de trivs just nu. Undersökningen visar också att attityden gentemot Försvarsmakten är avgörande för individens vilja till anställning; de som anger sig positiva till Försvarsmakten har även oftare angett att de kan tänka sig en anställning där. Slutsatsen av undersökningen ger att beroende på vilken grupp Försvarsmakten vill rekrytera ifrån, så innebär troligtvis de viktigaste faktorerna för anställning olika saker för de olika grupperna trots att de anger samma faktorer som viktiga.</p> / <p>The Swedish Armed Forces are facing considerable reorganization where, for the first time, a professional army will be employed. Throughout Europe reorganizations like this, from a conscript army to a professional one, have caused problems with recruitment and retention. This essay investigates three different groups: students in high school, students at university, and young workers, to see what factors these groups think are the most important when considering employment in the Swedish Armed Forces. The essay also investigates the attitude among these groups towards the Swedish Armed Forces and how that affects the will to work there. The survey has been done with a questionnaire distributed to these three groups after which the answers were analyzed. The theory used in this essay is one created by Peter Warr, called the vitamin model. Especially interesting in this theory is what Warr refers to as the features of the working environment. The result of this survey shows that the most important factor amongst these groups isthe salary and variety. Between themselves the groups have small differences in the most important factors for employment, but overall the groups are quite similar. The survey also shows that different attitudes towards the Swedish Armed Forces also generate different desires to work there. The conclusion of this survey shows that depending on which groups the Swedish Armed Forceswant to recruit from, the most important factors probably mean different things for the different groups.</p>

Den svenska Försvarsmakten står inför en stor omstrukturering, där de första anställda soldaterna är redo att ta anställning. I övriga Europa har liknande omstruktureringar från värnpliktsarméer till yrkesförsvar lett till problem med rekryteringen och svårigheter att behålla de anställda soldaterna. Det här arbetet genomför en undersökning på tre olika grupper (n=84), gymnasiestudenter, högskole och universitetsstudenter och unga arbetande, för att se vilka faktorer de anser är viktigast för att kunna tänka sig en anställning i Försvarsmakten. Gruppernas attityder till Försvarsmakten och hur de påverkar deras vilja till anställning har även undersökts. För att undersöka detta har en enkät använts. Den teori som har använts i undersökningen är Peter Warrs vitaminmodell, där hans nio arbetsmiljökomponenter utgör kärnan. Resultatet visar att de generellt viktigaste faktorerna för att dessa grupper skulle kunna tänka sig en anställning är lönen och möjlighet till variation, men med en liten skillnad om vilka faktorer som är viktigast. De arbetsmiljöfaktorer som grupperna har angett som viktigast för en eventuell anställning i Försvarsmakten visade sig inte stämma överens med de arbetsmiljöfaktorer grupperna angett som viktigast för att de trivs just nu. Undersökningen visar också att attityden gentemot Försvarsmakten är avgörande för individens vilja till anställning; de som anger sig positiva till Försvarsmakten har även oftare angett att de kan tänka sig en anställning där. Slutsatsen av undersökningen ger att beroende på vilken grupp Försvarsmakten vill rekrytera ifrån, så innebär troligtvis de viktigaste faktorerna för anställning olika saker för de olika grupperna trots att de anger samma faktorer som viktiga. / The Swedish Armed Forces are facing considerable reorganization where, for the first time, a professional army will be employed. Throughout Europe reorganizations like this, from a conscript army to a professional one, have caused problems with recruitment and retention. This essay investigates three different groups: students in high school, students at university, and young workers, to see what factors these groups think are the most important when considering employment in the Swedish Armed Forces. The essay also investigates the attitude among these groups towards the Swedish Armed Forces and how that affects the will to work there. The survey has been done with a questionnaire distributed to these three groups after which the answers were analyzed. The theory used in this essay is one created by Peter Warr, called the vitamin model. Especially interesting in this theory is what Warr refers to as the features of the working environment. The result of this survey shows that the most important factor amongst these groups isthe salary and variety. Between themselves the groups have small differences in the most important factors for employment, but overall the groups are quite similar. The survey also shows that different attitudes towards the Swedish Armed Forces also generate different desires to work there. The conclusion of this survey shows that depending on which groups the Swedish Armed Forceswant to recruit from, the most important factors probably mean different things for the different groups.

Försvarsmakten som organisation är inne i en spännande fas där den är i full fart med att ställas om till ett yrkesförsvar, med anställda soldater. I en nyutkommen studie från Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som används flitigt inom den militära professionen är tillit, vilket blir utgångspunkten i arbetet för att analysera problematiken från studien. Syftet med arbetet är att kartlägga om det finns förutsättningar för att skapa tillit från soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar. I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrån de faktorer som skapar tillit enligt teorier från den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna. Analysen struktureras upp utifrån de faktorer som skapar tillit ur den svenska teorin, faktorerna från den kanadensiska teorin förstärker och för analysarbetet vidare. Ur det tillitsperspektiv som används i arbetet visar resultatet på att skapandet av tillit hämmas inom alla faktorer enligt den svenska teorin. De förutsättningar som hämmar är: en oklar syn på hur officeren skall behandla soldaters erfarenhet, plutonchefens allt mer administrativa tjänst samt personalomsättningar. En slutsats är om dessa förutsättningar ändras, ges bättre möjligheter att skapa tillit. / The Swedish Armed Forces as an organization are undergoing an exciting phase where the conversion to a professional military, with employed soldiers, is in full swing. In a recent study the Swedish National Defence College observed a problem in the interaction between officers and soldiers in the new organization. A term that is widely used in the military profession is trust, which forms the starting point in this paper to analyze the problem from the study. The purpose of this paper is to identify whether there are preconditions for building trust from the soldier to the officer in today’s Swedish professional military. In the paper the aforementioned study is summarized into four situations to provide a comprehensive overview of the problem. The study is analyzed out of the factors that create trust according to the theories from the Swedish and Canadian defence colleges. The analysis is structured by the factors from Swedish theory, while the factors from Canadian theory reinforce and develop the analysis further. From the trust perspective used in this paper, the result shows that the creation of trust is impeded in all factors of the Swedish theory. The conditions that inhibit trust are: an imperfect view of how the officer deals with soldier’s experience, the platoon commander’s increased administrative services and personnel turnovers. One conclusion is that if these preconditions are changed, there will be better opportunities to build trust.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur utvalda tidningar, både morgon- och kvällstidningar, valt att förhålla sig mot proposition 2008/09:140 – Ett användbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte värnplikt. Arbetet har utgått från en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgänglighet – användbarhet, hög beredskap, rekryteringssvårigheter och folkförankring. Teorin som använts är en gestaltningsteori som hämtats från forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap. Uppsatsen visar att det finns stora skillnader mellan hur de olika tidningarna är representerade inom journalistik som rör försvarsfrågor. I uppsatsen framkommer att de flesta tidningarna har en borgerlig politiks hållning. Detta leder i sin tur till att det är dessa som rapporterar om ämnet. Beroende på om det är en morgon- eller kvällstidning finns det stora skillnader i hur de gestaltar sin rapportering eller ledare. I uppsatsen framkommer även att tidningarnas ledare innehar en stor sanningshalt med väl underbyggda fakta och källor. Ledarna visar på en större objektivitet än förväntat. Även kring mediernas makt framkommer att den riktiga makten nog inte ligger i nyhetsrapporteringen utan i ledarna. För krigsvetenskapen kan uppsatsen förhoppningsvis åskådliggöra vikten av att förstärka Försvarsmakten i samhället och således även trygga den framtida folkförankringen. / The purpose with this examination essay was to find out how newspapers, both morning- and evening, did chose to relate to the government bill 2008/09:140 – A useable defence. This governmental bill implied a new Swedish military reformation. The reformation relies on voluntary military service and no longer conscription. The method used in the essay is a qualitative text analysis. The search criteria’s during the analysis of the newspapers contained: Cost, availability and usability, state of readiness, recruitment difficulties and civil-anchoring. The theory used for this essay is a framing theory. The approach to concerned newspapers conforms to general, regarding media- and communication, science. The essay elucidates that there are big differences between the newspapers regarding questions about the Swedish defence. It appears that most newspapers have a bourgeois approach. The newspapers with this approach tend to write more about topics concerning the Swedish armed forces. There is a big difference between the newspapers due to how they use the interpretation theory in stories or leaders. The difference becomes noticeable between morning- and evening newspapers. The essay also elucidates that the newspaper leaders prove to be more truthful than expected. The leaders tend to strengthen their thoughts with reliable sources. Regarding the power of the media the essay indicate that the real power exists among the leaders and not among the news stories.