Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ”grupper” vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga. Moralpaniken, med inriktning mediepanik kan ses som en övergripande beteckning på alla de olika mediekonstruerade panik- och hotfenomen vi möter. Dessa paniker uppstår ofta och fortplantas alltid i och av media. Diskurser menar Fairclough både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter och sociala relationer och samtidigt formas av andra sociala praktiker och strukturer. I den kritiska diskursanalysen analyseras språket. Språket i form av texter, bilder och media har idag en större betydelse för vårt vardagliga liv och att forskning fokuserar på språkets betydelse blir därmed allt viktigare. I analysen visar sig tre utmärkande teman: chockerande ungdomsvåld, hänsynslöshet samt avvikande flickor. Dessa teman innehåller även underdiskurser som bland annat diskurser grovt ungdomsvåld, skrämsel, hämnd som orsaksförklaring och stereotypifieringar. Den unga brottslingen är en ohämmad lättretlig ung man som har nära till våld, har heder som lätt kan vanäras eller som inte tar mycket hänsyn till andra. I de få fall då gärningspersonen är en kvinna görs det mycket tydligt och normavvikelsen görs tydlig. Reproduktionen av stereotyper som farliga unga normbrytare är typiskt för de studerade artiklarna.     Nyckelord: Ungdomsbrottslighet, ungdomsbrottslingar, framställning, tidningsmedier, diskursanalys, våld, stereotypisering.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender. Resultatet indikerar även att det inte finns någon homogen förståelse för huruvida gentrifiering är någonting negativt eller positivt i sig. Dock finns det en klar förståelse om att stadsdelens ekonomiska utveckling har förändrat platsen som sådan, vilket bemöts med blandad respons. / The purpose of this essay is to identify how the discourse about gentrification is produced in Swedish newspapers, where Södermalm in Stockholm is a typical example of a place that is considered to be gentrified. The study was conducted through critical discourse analysis, using Faircloughs guidelines and a theoretical framework consisting of sociological theories on urbanity and social stigmatization. The essay applies Georg Simmel’s and Pierre Bourdieu's theories on city life, habitus and cultural capital, Norbert Elias's view of established and outsiders and David Harvey's formulation of the right to the city. The analysis consists of ten newspaper articles published in the Swedish newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Metro, Mitt i Södermalm, and Svenska Dagbladet. The results indicate that gentrification is seen as a class-related urbanization process which takes shape through sales of rental units, the creation of a new middle class and popular cultural trends. The results also indicate that there is no uniform understanding of whether gentrification is negative or positive. Nevertheless there is an understanding that the district's economic change has altered the site, which is met with mixed responses.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur utvalda tidningar, både morgon- och kvällstidningar, valt att förhålla sig mot proposition 2008/09:140 – Ett användbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte värnplikt. Arbetet har utgått från en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgänglighet – användbarhet, hög beredskap, rekryteringssvårigheter och folkförankring. Teorin som använts är en gestaltningsteori som hämtats från forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap. Uppsatsen visar att det finns stora skillnader mellan hur de olika tidningarna är representerade inom journalistik som rör försvarsfrågor. I uppsatsen framkommer att de flesta tidningarna har en borgerlig politiks hållning. Detta leder i sin tur till att det är dessa som rapporterar om ämnet. Beroende på om det är en morgon- eller kvällstidning finns det stora skillnader i hur de gestaltar sin rapportering eller ledare. I uppsatsen framkommer även att tidningarnas ledare innehar en stor sanningshalt med väl underbyggda fakta och källor. Ledarna visar på en större objektivitet än förväntat. Även kring mediernas makt framkommer att den riktiga makten nog inte ligger i nyhetsrapporteringen utan i ledarna. För krigsvetenskapen kan uppsatsen förhoppningsvis åskådliggöra vikten av att förstärka Försvarsmakten i samhället och således även trygga den framtida folkförankringen. / The purpose with this examination essay was to find out how newspapers, both morning- and evening, did chose to relate to the government bill 2008/09:140 – A useable defence. This governmental bill implied a new Swedish military reformation. The reformation relies on voluntary military service and no longer conscription. The method used in the essay is a qualitative text analysis. The search criteria’s during the analysis of the newspapers contained: Cost, availability and usability, state of readiness, recruitment difficulties and civil-anchoring. The theory used for this essay is a framing theory. The approach to concerned newspapers conforms to general, regarding media- and communication, science. The essay elucidates that there are big differences between the newspapers regarding questions about the Swedish defence. It appears that most newspapers have a bourgeois approach. The newspapers with this approach tend to write more about topics concerning the Swedish armed forces. There is a big difference between the newspapers due to how they use the interpretation theory in stories or leaders. The difference becomes noticeable between morning- and evening newspapers. The essay also elucidates that the newspaper leaders prove to be more truthful than expected. The leaders tend to strengthen their thoughts with reliable sources. Regarding the power of the media the essay indicate that the real power exists among the leaders and not among the news stories.