In this paper we examine the effect of subsidized oral contraceptives on youth crime rates throughout regions of Sweden. The basis for the study is the article by Donohue and Levitt (2001) which found a very strong link between the legalization of abortions and a drop in crime rates all over the USA. The hypothesis put forth by them is that, on the margin, abortions are mainly performed by the presumptive mothers that are in the worst situation for childcare and whose offspring therefore has the highest risk of criminal behaviour. This combined with earlier Swedish research on effects of subsidized oral contraception (Grönqvist 2013), which found a decrease in abortion rates and teen motherhood. We pose the question: Will subsidized contraceptives have a reducing effect on youth crime akin to the one found by Donohue and Levitt? The statistical exercises performed on the sample in this study show no link between subsidized oral contraception and crime. This holds for youth crimes in total, as well as for violent crime, crimes of theft and larceny, and crimes regarding narcotics.

Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begår brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks är skillnader i spänningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat från självskattningsformulär har jämförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning då det finns inte någon skillnad i grad av självskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar. Dock fanns det signifikanta skillnader i graden av självskattat empati. Den blandade laglydiga gruppen hade högre empati än de andra grupperna. Det var inga signifikanta skillnader i självskattat empati mellan ungdomsbrottslingarna och naturprogram gruppen.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

<p>Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.</p>

Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Det övergripande syftet med studien är att beskriva och jämföra ungdomar inskrivna vid nio Maria-mottagningar i Sverige med avseende på om de dömts för brott eller inte. Ytterliggare ett syfte är att belysa eventuella skillnader mellan brottsdömda flickor och pojkar. Jämförelsen görs med utgångspunkt i ett antal bakgrunds- och riskfaktorer som i forskningen identifierats som centrala för att predestinera en framtida brottsutveckling. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader mellan gruppen brottsdömda respektive övriga ungdomar med avseende på ett antal bakgrunds- och riskfaktorer? Finns det skillnader mellan pojkar och flickor inom gruppen brottsdömda? Vi har formulerat hypoteser: Det finns skillnader mellan brottsdömda och övriga ungdomar. Det finns skillnader mellan brottsdömda flickor och pojkar. Den metodologiska utgångspunkten är positivistisk forskningstradition med en kvantitativ ansats. Studien är en tvärsnittstudie som grundar sig på sekundärdata från UngDOKs inskrivningsformulär. Vi fann signifikanta skillnader mellan brottsdömda och övriga ungdomar på ett flertal olika livsområden. De brottsdömda ungdomarna är i högre utsträckning utsatta för fysiskt våld och andra brott, de umgås mer med vänner involverade i brottslighet, har svårare att kontrollera våldsamt beteende, det förekommer mer neuropsykiatriska diagnoser och så har gruppen varit mer placerad på institution eller familjehem. Vi fann även betydande signifikanta skillnader mellan brottsdömda flickor och pojkar. Resultaten påvisar att brottsdömda flickor har en mer problematiskt historia med inslag av svåra uppväxtförhållanden, utsatthet för olika former av våld och har i större utsträckning psykisk ohälsa.

Att vara ung är inte alltid så lätt, varken för föräldrar eller ungdomar. I ett ständigt letande efter sin identitet ska man samtidigt kämpa med utbildning, socialliv och psykologisk utveckling. För vissa ungdomar är det jobbigare än för andra. Nästan häften av de personer som misstänks för brott är 29 år eller yngre. Vad det beror på finns det olika uppfattningar om, men att det är ett problem är tydligt.  Följande studie har som syfte att förstå hur de sociala insatserna, polis och socialsekreterare, upplever ungdomsbrottsligheten i Ängelholm. För att undersöka problemet har fyra kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuer förankras i relevant teori och tidigare forskning för att studera om teorierna har någon rimlig förankring i dagens samhälle. Relevant teori för studien är Robert Agnews strainteori, Émile Durkheims anomi, broken window av George Kelling och James Wilson samt rutinaktivitetsteori av Lawrence Cohen och Marcus Felson.   Studiens resultat visar att den huvudsakliga faktorn till ungdomsbrottsligheten tycks sammantaget vara hemmiljön. För att fånga upp ungdomar tidigt krävs det att föräldrar får stöttning, verktyg och strategier för en bra uppväxt för barnen. Man bör förstå att det finns en vinst i att lägga resurser i förebyggande syfte och att resultatet inte kommer synas först efter ett antal år. / Being young is not always easy, neither for parents nor the juvenile. In a constant search for your identity, one must at the same time struggle with education, social life and psychological development. For some adolescents, it is more difficult than for others. Almost half of those suspected of crime are 29 years old or younger. There are different perceptions to this, however, it is a distinct problem.   The following study aims to understand how the social intervention, the law enforcement and the social workers, experience the youth crime in Ängelholm. Four qualitative interviews have been made to investigate the problem. Interviews are connected to relevant theory and scientific research to study whether the theories have any reasonable grounding in today’s society. Relevant theory for the study is Robert Agnew’s strain theory, Émile Durkheim’s anomie, broken window by George Kelling and James Wilson as well as routine activity theory by Lawrence Cohen and Marcus Felson.  Overall, the study shows that the main factor for juvenile delinquency seems to be the home environment. In order to help young people early, parents need support, tools and strategies for a good upbringing for their children. One should understand the benefit of adding resources for preventive purposes and that the result will not be visible until after a couple of years.

<p>Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder.</p>

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder.