In this paper we examine the effect of subsidized oral contraceptives on youth crime rates throughout regions of Sweden. The basis for the study is the article by Donohue and Levitt (2001) which found a very strong link between the legalization of abortions and a drop in crime rates all over the USA. The hypothesis put forth by them is that, on the margin, abortions are mainly performed by the presumptive mothers that are in the worst situation for childcare and whose offspring therefore has the highest risk of criminal behaviour. This combined with earlier Swedish research on effects of subsidized oral contraception (Grönqvist 2013), which found a decrease in abortion rates and teen motherhood. We pose the question: Will subsidized contraceptives have a reducing effect on youth crime akin to the one found by Donohue and Levitt? The statistical exercises performed on the sample in this study show no link between subsidized oral contraception and crime. This holds for youth crimes in total, as well as for violent crime, crimes of theft and larceny, and crimes regarding narcotics.

<p>Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters brottsligheter i landet. </p><p>Begrepp som<em> skattefusk</em> förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är.</p><p>Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom. Folk inom frisör- och restaurangbranschen hade olika åsikter kring lagen då vissa tyckte att det var en bra bestämmelse som möjligtvis skulle kunna leda till en mer jämn konkurrens medan andra oroade sig över att företaget inte skulle uppnå de ekonomiska mål företaget har. Detta på grund av att det så kallade svartarbetet befrämjade det ekonomiska kapitalet för företagarna inom dessa branscher.</p><p>Med hjälp av intervjuer, som har gjorts med flera företagare inom frisörbranschen samt anställda inom skatteverket, har vi fått en tydlig grund för uppsatsens frågeställning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om personalliggare har bidragit till att minska svartarbetet inom frisörbranschen.</p><p>Inom Skatteverket valde vi att intervjua en anställd som var ansvarig för utförandet av personalliggarkontrollerna, den anställde valde dock att vara anonym av säkerhetsskäl. De fyra frisörsalongerna som behandlats under uppsatsens gång omfattas av mellan 5-10 anställda. Även frisörsalongerna valde att vara anonyma under ämnets gång. Utöver intervjuerna behandlades tio årsredovisningar där olika nyckeltal tas upp av övergången mellan år 2006, innan personalliggaren infördes samt året därpå, då bestämmelsen trädde i kraft.</p><p>Enligt resultaten som har framkommit utifrån våra undersökningar så har personalliggaren visat sig vara effektiv och haft en positiv inverkan på frisörbranschen. Vi har utifrån vår datainsamling konstanterat att lönerna har ökat och anställningen av personal har ökat inom företagen. Personalliggaren är inte är en bit på vägen gällande problemet med svartarbete och flera åtgärder och innovativa metoder måste införas för att stoppa svartarbetet.</p><p>Utifrån dessa grunder samt undersökningar har det framkommit att svartarbetet har minskat och att med hjälp av det nya kassasystemet som kommer att tillämpas under år 2010, kommer alla felsteg att registreras. Det nya kassasystemets tillämpning kommer att pådriva en större kontroll på kassorna inom branscherna, vilket kommer att försvåra för företagarna att begå skattebrott, samtidigt som finansieringen av svarta löner kommer att försvåras. Under uppsatsens gång har det framkommit att varken nya lagar eller bestämmelser som införs kan förhindra svartarbetet. Dock kan sänkta skatter samt arbetsgivaravgifter komma att motivera företagarna att anställa mindre svartanställda och på så vis öka lagens legitimitet.</p>

No description available.

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters brottsligheter i landet.  Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är. Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom. Folk inom frisör- och restaurangbranschen hade olika åsikter kring lagen då vissa tyckte att det var en bra bestämmelse som möjligtvis skulle kunna leda till en mer jämn konkurrens medan andra oroade sig över att företaget inte skulle uppnå de ekonomiska mål företaget har. Detta på grund av att det så kallade svartarbetet befrämjade det ekonomiska kapitalet för företagarna inom dessa branscher. Med hjälp av intervjuer, som har gjorts med flera företagare inom frisörbranschen samt anställda inom skatteverket, har vi fått en tydlig grund för uppsatsens frågeställning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om personalliggare har bidragit till att minska svartarbetet inom frisörbranschen. Inom Skatteverket valde vi att intervjua en anställd som var ansvarig för utförandet av personalliggarkontrollerna, den anställde valde dock att vara anonym av säkerhetsskäl. De fyra frisörsalongerna som behandlats under uppsatsens gång omfattas av mellan 5-10 anställda. Även frisörsalongerna valde att vara anonyma under ämnets gång. Utöver intervjuerna behandlades tio årsredovisningar där olika nyckeltal tas upp av övergången mellan år 2006, innan personalliggaren infördes samt året därpå, då bestämmelsen trädde i kraft. Enligt resultaten som har framkommit utifrån våra undersökningar så har personalliggaren visat sig vara effektiv och haft en positiv inverkan på frisörbranschen. Vi har utifrån vår datainsamling konstanterat att lönerna har ökat och anställningen av personal har ökat inom företagen. Personalliggaren är inte är en bit på vägen gällande problemet med svartarbete och flera åtgärder och innovativa metoder måste införas för att stoppa svartarbetet. Utifrån dessa grunder samt undersökningar har det framkommit att svartarbetet har minskat och att med hjälp av det nya kassasystemet som kommer att tillämpas under år 2010, kommer alla felsteg att registreras. Det nya kassasystemets tillämpning kommer att pådriva en större kontroll på kassorna inom branscherna, vilket kommer att försvåra för företagarna att begå skattebrott, samtidigt som finansieringen av svarta löner kommer att försvåras. Under uppsatsens gång har det framkommit att varken nya lagar eller bestämmelser som införs kan förhindra svartarbetet. Dock kan sänkta skatter samt arbetsgivaravgifter komma att motivera företagarna att anställa mindre svartanställda och på så vis öka lagens legitimitet.

No description available.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2009.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

No description available.

Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sägas vara brott som begås i sambandmed näringsverksamhet i syfte att uppnå ekonomisk vinning. Exempel på sådana brott ärbokföringsbrott och olika typer av skattebrott. Närmare bestämt har vi inriktat oss på denekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nämligen iuppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över deaffärshändelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren även enskyldighet att anmäla detta till en åklagare.Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, finns en stor variation i de anmälningar sominkommer från olika konkursförvaltare. Vissa förvaltare genomför mycket omfattandeutredningar, medan andra lämnar in anmälningar som är betydligt mer kortfattade. EnligtBRÅ är det en fördel om anmälningarna är av god kvalitet, eftersom det underlättar föråklagaren att bedriva en snabb utredning som dessutom ger ett bra resultat. Mot dennabakgrund har vi valt att undersöka följande forskningsfrågor:1. På vilket sätt skiljer det sig mellan olika konkursförvaltares sätt att granska ochanmäla misstanke om ekonomisk brottslighet?2. Påverkar denna skillnad det slutliga resultatet och i sådana fall hur?Syftet är att beskriva hur granskning av ekobrottsmisstankar skiljer sig åt bland olikakonkursförvaltare och vad denna skillnad ger för resultat vad gäller åtal.Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt synsätt och med en kvalitativ ansats. Skälet tilldet är att vi önskat få en djupare förståelse för den problematik som beskrivs ovan, genom attutföra djupa intervjuer med ett fåtal respondenter. För att dra slutsatser har vi tillämpat eninduktiv ansats, detta då vi främst valt att utgå från empiriskt material i syfte att generera nykunskap. Det empiriska materialet har insamlats genom totalt fem intervjuer med olikakonkursförvaltare och konkurshandläggare samt en ekoåklagare från Ekobrottsmyndigheten,EBM. Majoriteten av dessa har ägt rum genom personliga intervjuer, men i två fall har vigenomfört telefonintervjuer.Slutsatsen av vår undersökning är att det inte tycks finnas så stora skillnader igranskningsarbetet som BRÅ vill påstå. Alla respondenter verkar lägga ned ungefär likamycket tid på granskning och genomför dessutom liknande utredningar. Vad gälleranmälningarna råder däremot en viss skillnad, då vissa anmälningar är standardiserade medanandra är fritt skrivna vilket därmed ger utrymme för en viss variation. En annan slutsats vikommit fram till är att det skulle bli fler åtal om alla anmälningar upprätthöll en god kvalitet. / Uppsatsnivå: D