<p>Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters brottsligheter i landet. </p><p>Begrepp som<em> skattefusk</em> förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är.</p><p>Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom. Folk inom frisör- och restaurangbranschen hade olika åsikter kring lagen då vissa tyckte att det var en bra bestämmelse som möjligtvis skulle kunna leda till en mer jämn konkurrens medan andra oroade sig över att företaget inte skulle uppnå de ekonomiska mål företaget har. Detta på grund av att det så kallade svartarbetet befrämjade det ekonomiska kapitalet för företagarna inom dessa branscher.</p><p>Med hjälp av intervjuer, som har gjorts med flera företagare inom frisörbranschen samt anställda inom skatteverket, har vi fått en tydlig grund för uppsatsens frågeställning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om personalliggare har bidragit till att minska svartarbetet inom frisörbranschen.</p><p>Inom Skatteverket valde vi att intervjua en anställd som var ansvarig för utförandet av personalliggarkontrollerna, den anställde valde dock att vara anonym av säkerhetsskäl. De fyra frisörsalongerna som behandlats under uppsatsens gång omfattas av mellan 5-10 anställda. Även frisörsalongerna valde att vara anonyma under ämnets gång. Utöver intervjuerna behandlades tio årsredovisningar där olika nyckeltal tas upp av övergången mellan år 2006, innan personalliggaren infördes samt året därpå, då bestämmelsen trädde i kraft.</p><p>Enligt resultaten som har framkommit utifrån våra undersökningar så har personalliggaren visat sig vara effektiv och haft en positiv inverkan på frisörbranschen. Vi har utifrån vår datainsamling konstanterat att lönerna har ökat och anställningen av personal har ökat inom företagen. Personalliggaren är inte är en bit på vägen gällande problemet med svartarbete och flera åtgärder och innovativa metoder måste införas för att stoppa svartarbetet.</p><p>Utifrån dessa grunder samt undersökningar har det framkommit att svartarbetet har minskat och att med hjälp av det nya kassasystemet som kommer att tillämpas under år 2010, kommer alla felsteg att registreras. Det nya kassasystemets tillämpning kommer att pådriva en större kontroll på kassorna inom branscherna, vilket kommer att försvåra för företagarna att begå skattebrott, samtidigt som finansieringen av svarta löner kommer att försvåras. Under uppsatsens gång har det framkommit att varken nya lagar eller bestämmelser som införs kan förhindra svartarbetet. Dock kan sänkta skatter samt arbetsgivaravgifter komma att motivera företagarna att anställa mindre svartanställda och på så vis öka lagens legitimitet.</p>

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters brottsligheter i landet.  Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är. Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom. Folk inom frisör- och restaurangbranschen hade olika åsikter kring lagen då vissa tyckte att det var en bra bestämmelse som möjligtvis skulle kunna leda till en mer jämn konkurrens medan andra oroade sig över att företaget inte skulle uppnå de ekonomiska mål företaget har. Detta på grund av att det så kallade svartarbetet befrämjade det ekonomiska kapitalet för företagarna inom dessa branscher. Med hjälp av intervjuer, som har gjorts med flera företagare inom frisörbranschen samt anställda inom skatteverket, har vi fått en tydlig grund för uppsatsens frågeställning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om personalliggare har bidragit till att minska svartarbetet inom frisörbranschen. Inom Skatteverket valde vi att intervjua en anställd som var ansvarig för utförandet av personalliggarkontrollerna, den anställde valde dock att vara anonym av säkerhetsskäl. De fyra frisörsalongerna som behandlats under uppsatsens gång omfattas av mellan 5-10 anställda. Även frisörsalongerna valde att vara anonyma under ämnets gång. Utöver intervjuerna behandlades tio årsredovisningar där olika nyckeltal tas upp av övergången mellan år 2006, innan personalliggaren infördes samt året därpå, då bestämmelsen trädde i kraft. Enligt resultaten som har framkommit utifrån våra undersökningar så har personalliggaren visat sig vara effektiv och haft en positiv inverkan på frisörbranschen. Vi har utifrån vår datainsamling konstanterat att lönerna har ökat och anställningen av personal har ökat inom företagen. Personalliggaren är inte är en bit på vägen gällande problemet med svartarbete och flera åtgärder och innovativa metoder måste införas för att stoppa svartarbetet. Utifrån dessa grunder samt undersökningar har det framkommit att svartarbetet har minskat och att med hjälp av det nya kassasystemet som kommer att tillämpas under år 2010, kommer alla felsteg att registreras. Det nya kassasystemets tillämpning kommer att pådriva en större kontroll på kassorna inom branscherna, vilket kommer att försvåra för företagarna att begå skattebrott, samtidigt som finansieringen av svarta löner kommer att försvåras. Under uppsatsens gång har det framkommit att varken nya lagar eller bestämmelser som införs kan förhindra svartarbetet. Dock kan sänkta skatter samt arbetsgivaravgifter komma att motivera företagarna att anställa mindre svartanställda och på så vis öka lagens legitimitet.

Sammanfattning Datum: 2014-06-10 Författare: Dedic Alma, 920213 &amp; Ölcer Ibrahim, 920301Handledare: Ulla Pettersson Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, EST, Mälardalens Högskola Nyckelord: Skattebrott, Svartarbete, Oredovisade intäkter. Titel: Skattebrott inom kontantbransch - i form av svartarbetskraft och oredovisade intäkter Frågeställning: • Hur arbetar Ekobrottsmyndigheten med hjälp av Skatteverket ochSkattebrottsenheten med att förhindra svartarbete och oredovisade intäkter i kontantbranschen? • Vad anser Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara anledningarna till svartarbete och oredovisade intäkter? Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges Ekobrottsmyndighet med hjälp av Skatteverket och Skattebrottsenheten arbetar för att bekämpa skattebrott i form av svartarbete och oredovisade intäkter inom kontantbranschen. Utöver detta skall det tas reda på vad samtliga myndigheterna anser vara anledningarna till dessa skattebrott. Metod: Uppsatsens information har samlats in genom vetenskapliga artiklar, webbsidor och tre intervjuer. Uppsatsens intervjufrågor är upprättade på ett kvalitativt semi-strukturerat sätt och omfattar nio öppna frågor. Resultat: Myndigheterna förhindrar skattebrott svartarbete och oredovisade intäkter genom att utföra skattekontroller av näringsidkarens kassaregister och kontrollenhet samt avskräcka privatpersoner från att komma i kontakt med skattebrott. En av dem största anledningar till skattebrott är okunskap för det ekonomiska arbetet i en näringsverksamhet och näringsidkarens girighet för egenvinning.

Sammanfattning Datum: 2011-01-14 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Handledare: Lennart Bogg Titel: Personalliggaren - Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen? Nyckelord: Ekonomisk brottslighet, personalliggaren, svartarbete, rutinaktivitetsteorin. Problemformulering: Vad anser ekobrottsbekämpande myndigheter om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vad anser två anonyma restaurangägare om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vilka faktorer påverkar ekonomisk brottslighet? Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra ekobrottsbekämpande myndigheters, en företagsrevisors, och två anonyma restaurangägares åsikter om personalliggarens effekt på svart arbetskraft och sedan styrka dessa åsikter med teoretiska faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet. Metod: Studiens syfte och problemformulering besvaras genom en kvalitativ ansats. I studien intervjuas restauranger och berörda myndigheter som har en koppling till personalliggaren och ekonomisk brottslighet. Eftersom ämnet är relativt outforskat sedan tidigare så lämpar sig en explorativ undersökning för denna studie. Referensramen och empirin analyseras för att sedan mynna ut i en slutsats som ska kunna besvara problemformuleringen. Resultat: Studien visar att samtliga respondenter är eniga om att personalliggaren fått en viss positiv effekt mot svart arbetskraft inom restaurangbranschen. Myndigheterna har infört personalliggaren som delvis skulle stoppa, eller försvåra för restauranger att utnyttja svart arbetskraft. Restaurangägarna har redan hittat metoder för att gå runt den. Flera delar av rutinaktivitetsteorin styrks i studien. Brist på effektiv kontroll, normer och värderingar, tillfällesstrukturen samt den ekonomiska, politiska och tekniska utvecklingen är orsaker till att ekonomiska brott begås. / Abstract Date: 2011-01-14 Level: Bachelor thesis in business administration, 15 credits Authors: Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Tutor: Lennart Bogg Title: Personnel ledger - An effective control tool against illegal work in the catering industry? Keywords: Economic crime, personnel ledger, illegal work, routine activity theory. Problem: What is the economic crime enforcement officials’ opinion about the personnel ledger’s effect against illegal labor force in the catering industry? What are the two anonymous restaurant owners’ opinions about the personnel ledger’s effect on illegal labor in the catering industry? Which factors effect economic crimes? Purpose: The purpose of this study is to compare the economic crime enforcement authorities, a company auditor, and two anonymous restaurant owners’ opinion of the personnel ledger’s effect on illegal workforce and then strength these opinions with theoretical factors affecting economic crime. Method: The aim of the study and the problem is answered by a qualitative approach. In the study restaurants and concerned authorities that have a connection to the personnel ledger and financial crime are interviewed. Since the topic is relatively unexplored, an exploratory investigation is suitable. The framework and empiric information are analyzed and then lead to a conclusion that will answer the problem statement. Results: The study shows that all respondents agree that the personnel ledger had some positive effect on illegal workforce in the catering industry. The authorities have introduced the personnel ledger which partly would stop or impede illegal workers. The restaurant owners have already found ways to bypass it. Several aspects of the routine activity theory are confirmed in the study. Lack of effective controls, standards and values, opportunity structure and the economic, political and technological developments are reasons that economic crimes are committed.

Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.   Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.   I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.   Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.

<p>Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.</p><p> </p><p>Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.</p><p> </p><p>I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.</p><p> </p><p>Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.</p>

No description available.

<p>Svartarbete är ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket. Intervjuerna ägderum på respektive respondents arbetsplats. Alla respondenter är mycket positiva till kravet på personalliggareoch genom vår studie kan vi se en tendens till att skattekontrollenhar effektiviserats. Det går dock alltid att förbättra kontrollen och ivår studie framkommer många bra förslag från respondenterna.</p>

Svartarbete är ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket. Intervjuerna ägderum på respektive respondents arbetsplats. Alla respondenter är mycket positiva till kravet på personalliggareoch genom vår studie kan vi se en tendens till att skattekontrollenhar effektiviserats. Det går dock alltid att förbättra kontrollen och ivår studie framkommer många bra förslag från respondenterna.

No description available.