<p><strong>Inledning: </strong>Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan länge varit ett känt problem för skatteverket vilket också leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med få undantag så som torghandel. Borde även torghandeln omfattas av lagen? Borde klädbranschen kanske undantagas från lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stävja skattefusk?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt även lagens nödvändighet i klädbranschen och torghandeln.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen där empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial. Sex företag har intervjuats angående deras syn på kassaregisterlagen och torghandeln har granskats.</p><p><strong>Resultat: </strong>Torghandel bör definitivt omfattas av lagen då det inte finns något hinder till detta och skattefusk är förekommande. Det är rätt att klädbranschen också omfattas av lagen då fusk av olika slag förekommer även där. Fuskandet kommer att fortsätta och lagens slagkraft kommer inte att vara nämnvärd.</p> / <p><strong>Introduction: </strong>The avoidance of paying taxes has since a long time been a well known factor for Skatteverket which has also led to twisted market competitiveness. A new law, the cash registry law, will act to prevent tax fraud and illegal competitiveness.  Most parties in the cash businesses will be included by the law, with some exceptions such as the market place (market square trading). Should the market place be included in this law as well? Should the clothing business be deducted from the law? Will the law be powerful in terms of fighting tax fraud?</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study is to examine and analyze the power and usefulness of the law, concentrated on the clothing industry and market place. <strong>                   </strong></p><p><strong>Method: </strong>A qualitative research method is the foundation of this study, whereas empirical material (collected information and interview material) is examined. Six companies have been interviewed regarding their view on the cash registry law and the market place has been investigated.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The market place should definitely be included by the law, the reason being that there are no obstacles for this to happen and tax fraud is evident.  It is correct that the clothing industry should be affected by the law as various types of fraud is evident here as well.  This type of fraud will continue and the power of the implementation of the law will be of no significant factor.</p>

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan länge varit ett känt problem för skatteverket vilket också leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med få undantag så som torghandel. Borde även torghandeln omfattas av lagen? Borde klädbranschen kanske undantagas från lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stävja skattefusk? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt även lagens nödvändighet i klädbranschen och torghandeln. Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen där empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial. Sex företag har intervjuats angående deras syn på kassaregisterlagen och torghandeln har granskats. Resultat: Torghandel bör definitivt omfattas av lagen då det inte finns något hinder till detta och skattefusk är förekommande. Det är rätt att klädbranschen också omfattas av lagen då fusk av olika slag förekommer även där. Fuskandet kommer att fortsätta och lagens slagkraft kommer inte att vara nämnvärd. / Introduction: The avoidance of paying taxes has since a long time been a well known factor for Skatteverket which has also led to twisted market competitiveness. A new law, the cash registry law, will act to prevent tax fraud and illegal competitiveness.  Most parties in the cash businesses will be included by the law, with some exceptions such as the market place (market square trading). Should the market place be included in this law as well? Should the clothing business be deducted from the law? Will the law be powerful in terms of fighting tax fraud? Purpose: The purpose of this study is to examine and analyze the power and usefulness of the law, concentrated on the clothing industry and market place.                    Method: A qualitative research method is the foundation of this study, whereas empirical material (collected information and interview material) is examined. Six companies have been interviewed regarding their view on the cash registry law and the market place has been investigated. Conclusion: The market place should definitely be included by the law, the reason being that there are no obstacles for this to happen and tax fraud is evident.  It is correct that the clothing industry should be affected by the law as various types of fraud is evident here as well.  This type of fraud will continue and the power of the implementation of the law will be of no significant factor.

Fusk i samband med husarbete har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva systemet med skattereduktion och det fusk som förekommer. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter som finns för att motverka fusk och om dessa möjligheter bör utökas.Systemet med skattereduktion för husarbete togs fram för att minska svartarbete, öka arbetstiden på marknaden för både kvinnor och män samt för att öka sysselsättningen. Med anledning av att minskat svartarbete var ett av syftena med systemet ges endast skattereduktion för arbetskostnad som är hänförlig till ett utfört husarbete. En köpare erhåller skattereduktion genom den så kallade fakturamodellen, vilken innebär att köparen endast erlägger betalning för hälften av arbetskostnaden. Utföraren begär utbetalning från Skatteverket för resterande del varvid köparen erhåller en preliminär skattereduktion.Det finns främst tre olika sorters fusk som förekommer. Det kan röra sig om att utförare begär utbetalning för ett husarbete som aldrig utförts, varvid utföraren kan vara i maskopi med den angivna köparen. Vidare kan det röra sig om att utförare omfördelar kostnader för material och liknande till att vara arbetskostnad, vilket får till följd att staten får stå för en större del av kostnaden än vad som avseddes vid införandet av systemet samtidigt som köparen får erlägga en mindre betalning. Det kan även röra sig om att utförare rubricerar ett arbete felaktigt genom att nybyggnation skrivs om till att motsvara ombyggnation, vilket får till följd att köparen erhåller en skattereduktion för ett arbete som egentligen inte ger rätt till reduktion. Vad gäller arbeten som aldrig utförts men utbetalning likväl skett har det ansetts att utföraren vilselett Skatteverket att genomföra utbetalningar och fusket kan klassificeras som bedrägeri. Rörande de två andra fusksituationerna finns det oklarheter i hur de ska klassificeras. Det kan röra sig om skattefusk eller bedrägeri. Emellertid finns det stora svårigheter för Skatteverket att upptäcka de situationerna i anledning av hur begäran om utbetalning är utformad. Vidare kan det vara svårt att bevisa de faktiska omständigheterna som ligger bakom de olika situationerna till fusk. Eftersom det finns stora svårigheter i att upptäcka olika fusksituationer bör det göras en förändring av lagstiftningen.

<p>Sammanfattning</p><p>Sedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgången på 90-talet har det börjat växa fram problem. Det största av dessa problem är ett omfattande användande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen är en viktig del i den svenska ekonomin då storleken endast överträffas av den offentliga sektorn. Därmed kan man då dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. Både för staten och samhället. För att åtgärda detta problem antogs lagen omvänd moms som trädde ikraft 1 juli 2007.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur företagen ser på införandet av omvänd moms och vilka effekter denna kan ge. En effekt som uppstår till följd av oseriösa företag är en snedvridning av konkurrensen och vi har därför också valt att inkludera detta område i studien.</p><p>Teorierna är främst uppbyggda kring förarbeten till lagen samt undersökningar utförda av Skatteverket men också litteratur om konkurrens.</p><p>Studien är av kvalitativ typ där vi har företag i olika storlekar representerade för att se om övergången till den nya lagen drabbat dessa på olika sätt. Vi har även med Skatteverket för att få deras syn på problemen samt en branschorganisation då de kan ha information ifrån flera olika företag.</p><p>Resultatet av undersökningen är att företagen har drabbats negativt av lagen. Vissa av dessa är av övergångskaraktär medan andra är bestående effekter. De ser alla positivt på den nya lagen. De anser att problemet med oseriösa företag drabbar branschen mycket negativt ur olika avseenden och detta måste åtgärdas. Att se några effekter har dock visat sig svårt då lagen endast tillämpats i cirka ett halvår.</p>

No description available.

<p>Svartarbete är ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket. Intervjuerna ägderum på respektive respondents arbetsplats. Alla respondenter är mycket positiva till kravet på personalliggareoch genom vår studie kan vi se en tendens till att skattekontrollenhar effektiviserats. Det går dock alltid att förbättra kontrollen och ivår studie framkommer många bra förslag från respondenterna.</p>

Sammanfattning Sedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgången på 90-talet har det börjat växa fram problem. Det största av dessa problem är ett omfattande användande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen är en viktig del i den svenska ekonomin då storleken endast överträffas av den offentliga sektorn. Därmed kan man då dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. Både för staten och samhället. För att åtgärda detta problem antogs lagen omvänd moms som trädde ikraft 1 juli 2007. Syftet med studien är att undersöka hur företagen ser på införandet av omvänd moms och vilka effekter denna kan ge. En effekt som uppstår till följd av oseriösa företag är en snedvridning av konkurrensen och vi har därför också valt att inkludera detta område i studien. Teorierna är främst uppbyggda kring förarbeten till lagen samt undersökningar utförda av Skatteverket men också litteratur om konkurrens. Studien är av kvalitativ typ där vi har företag i olika storlekar representerade för att se om övergången till den nya lagen drabbat dessa på olika sätt. Vi har även med Skatteverket för att få deras syn på problemen samt en branschorganisation då de kan ha information ifrån flera olika företag. Resultatet av undersökningen är att företagen har drabbats negativt av lagen. Vissa av dessa är av övergångskaraktär medan andra är bestående effekter. De ser alla positivt på den nya lagen. De anser att problemet med oseriösa företag drabbar branschen mycket negativt ur olika avseenden och detta måste åtgärdas. Att se några effekter har dock visat sig svårt då lagen endast tillämpats i cirka ett halvår.

Svartarbete är ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket. Intervjuerna ägderum på respektive respondents arbetsplats. Alla respondenter är mycket positiva till kravet på personalliggareoch genom vår studie kan vi se en tendens till att skattekontrollenhar effektiviserats. Det går dock alltid att förbättra kontrollen och ivår studie framkommer många bra förslag från respondenterna.

No description available.

<p>Storleken på den svarta sektorn av Sveriges ekonomi är betydande, och bland frisörer är skattefusket utbrett. En del av problemet är att somliga människor väljer att klippa sig svart utanför salonger, ofta hemma hos någon. Uppsatsen behandlar hur frisörbranschen påverkas konkurrensmässigt av detta. Fokus ligger på hur ägare till frisörsalonger påverkas.</p><p>Två undersökningar har utförts för att utreda problemet. Den första är en kvantitativ ansats, där resultatet från en enkätundersökning visar hur omfattande problemet att klippa sig svart är. Denna har följts med en kvalitativ ansats, bestående av intervjuer med åtta ägare till frisörsalonger, för att få deras syn på problemet.</p><p>Resultatet från enkäten är att 45 % av de tillfrågade uppgav att de klippt sig svart hemma hos någon, och betalat för detta. Bland kvinnorna svarade 24 % att detta sker regelbundet. Pris anges som vanligaste orsak.</p><p>Hälften av de tillfrågade frisörerna anger att de inte påverkas konkurrensmässigt av denna typ av klippning, då de nischat sin verksamhet till att erbjuda en hög servicenivå (till ett högt pris). Den andra hälften, som framförallt var frisörer med priser mellan 120 och 220 kronor, menar att de påverkas som en del av konkurrensen inom frisörbranschen. För att kunna behålla sin kundkrets måste de hålla så låga priser att kunderna stannar kvar, men inte så låga att de inte kan täcka sina omkostnader.</p>