Studiens utgångspunkt är frisörbranschens problematik med en genomsnittlig yrkeslängd på endast 8 år. Syftet är att utveckla en modell som förklarar individens motivation inom branschen. Uppsatsens teoretiska referensram utgår från tidigare erkända teorier som behandlar motivation. Litteraturen har analyserats och delats in i olika analysnivåer med relevanta motivationsfaktorer för att kunna studera den eventuella variation som kan finnas. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer baserat på ett urval av analytiska grupper med olika erfarenheter och arbetslängd i yrket. Resultatet visade skillnader mellan de olika grupperna men gemensamt påvisades den individuella känslan av meningsfullhet som den mest betydande motivationsfaktorn. Studien visar att oavsett tid i branschen är det vanligt att frisörers motivations varierar beroende på hur pass tillräckliga de känner sig inför sina egna, kunders och organisationens förväntningar.

Abstract My study is based on that I think there is a problem at the Handicraft program for hairdressers where I currently work as a hairdresser teacher. I believe that there are clear objectives and a wide range of courses focusing in craft knowledge, but the social competence goals are unclear and there are no courses on the subject. Since I have 13 years hairdressing experience and know roughly what it requires, I wonder where and how the teaching of social skills is performed at the Handicraft program for hairdressers The purpose of this study is therefore to find out how some of my colleagues perceive the teaching of social skills. The issues I have focused on are what these teachers believe that social skills are, how they perceive their teaching of it and when they believe that teaching really should be.  There is not much literature on this subject because it is a relatively unexplored area. I have therefore concentrated on literature dealing with social skills in general, and theses and essays dealing with the quality of hairdressing education.  I have chosen to make a qualitative interview study. The objectives related to social skills can be incorporated in the teaching of many subjects; I chose to interview two core-subject teachers and four vocational teachers. The interviews have been based on respondents' own interpretations of social skills. They have been individual interviews of about 30 minutes.  My results show that most teachers believe that social competence is about a good meeting between people and to coping with different situations in a good way. All six teachers understand that social skills are important to get from school. All teachers except one perceive that they teach social skills. However, it is clear that all vocational teachers believe that the students should be trained in it in a more focused and structured way. Today the teaching of social skills is largely based on the teacher's good will. All but one find the time for it inadequate and want a greater focus. The teacher who deviates thinks it is good as it is today. After reading the literature and making some comparisons with the respondents' answers, I interpret that literature provides social skills a much deeper meaning than the picture the respondents spontaneously offer. I have therefore decided to rename my work Social skills - not just to be nice and kind. This study has given me a lot. Today I have more thoughts on how the teaching of social skills could be done and given the unclear objectives of social skills; I believe that a development should take place.  My study could obviously have been done to a greater extent to be able to draw general conclusions. All I can say is about these teachers' perception at that specific time and place. But because this study was conducted at my workplace, I at least have had my team to start discussing how we could assure the quality of our work. / Sammanfattning Min undersökning grundar sig på att jag tycker att det finns ett problem på Hantverksprogrammet frisör där jag idag jobbar som frisörlärare. Jag anser att det finns tydliga mål och ett stort kursurval där man fokuserar på hantverkskunskapen, men när det gäller den sociala kompetensen är målen otydliga och det finns idag inga kurser i ämnet. Eftersom jag har 13 år i frisörbranschen och vet ungefär vad den kräver undrar jag var och hur undervisningen i social kompetens sker på Hantverksprogrammet frisör. Syftet med den här undersökningen har därför varit att ta reda på hur några av mina kollegor uppfattar undervisning i social kompetens. De frågor jag har fokuserat på är vad dessa lärare anser att social kompetens är, hur de uppfattar sin undervisning i det och när de anser att undervisningen egentligen ska ske. Det finns inte mycket litteratur i sammanhanget eftersom det är ett relativt outforskat område. Jag har därför fokuserat på litteratur som dels behandlar social kompetens i allmänhet, dels avhandlingar och uppsatser som behandlar frisörutbildningens kvalitet. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Eftersom målen som berör social kompetens kan infogas i undervisningen i många ämnen, har jag valt att intervjua två kärn- och fyra karaktärsämneslärare. Intervjuerna har utgått från respondenternas egna tolkningar av social kompetens. Det har varit individuella intervjuer på ca 30 min. I mitt resultat framgår att de flesta menar att social kompetens handlar om ett bra möte mellan människor och att kunna hantera olika situationer på ett bra sätt. Alla sex lärare uppfattar att social kompetens är viktigt att få med sig från skolan. Alla lärare utom en uppfattar att de undervisar i social kompetens. Det framgår dock tydligt att alla karaktärsämneslärare anser att frisöreleverna borde tränas i det på ett mer fokuserat och strukturerat sätt. Idag är undervisningen i social kompetens i stor utsträckning baserad på lärarens goda vilja. Alla utom en tycker att tiden för det är otillräcklig och önskar ett ökat fokus. Den läraren som avviker tycker att det är bra som det är idag. Efter att ha läst litteraturen och gjort några jämförelser med respondenternas svar, tolkar jag att litteraturen ger social kompetens en mycket djupare innebörd än den bild som respondenterna spontant ger. Därför har jag valt att döpa mitt arbete till Social kompetens – inte bara att vara trevlig och snäll. Arbetet med studien har givit mig mycket. Jag har idag fler tankar kring hur undervisning i social kompetens skulle kunna ske och med tanke på de otydliga målen kring social kompetens anser jag att ett utvecklingsarbete bör ske. Min studie skulle naturligtvis ha kunnat göras större för att kunna dra generella slutsatser. Jag kan bara uttala mig om de här lärarnas uppfattning där och då. Men eftersom studien har utförts på min arbetsplats har jag åtminstone fått mitt arbetslag att börja diskutera hur vi skulle kunna kvalitetssäkra vårt arbete.   Nyckelord Socialkompetens, frisörbranschen, frisörlärare, Hantverksprogrammet.

<p>Storleken på den svarta sektorn av Sveriges ekonomi är betydande, och bland frisörer är skattefusket utbrett. En del av problemet är att somliga människor väljer att klippa sig svart utanför salonger, ofta hemma hos någon. Uppsatsen behandlar hur frisörbranschen påverkas konkurrensmässigt av detta. Fokus ligger på hur ägare till frisörsalonger påverkas.</p><p>Två undersökningar har utförts för att utreda problemet. Den första är en kvantitativ ansats, där resultatet från en enkätundersökning visar hur omfattande problemet att klippa sig svart är. Denna har följts med en kvalitativ ansats, bestående av intervjuer med åtta ägare till frisörsalonger, för att få deras syn på problemet.</p><p>Resultatet från enkäten är att 45 % av de tillfrågade uppgav att de klippt sig svart hemma hos någon, och betalat för detta. Bland kvinnorna svarade 24 % att detta sker regelbundet. Pris anges som vanligaste orsak.</p><p>Hälften av de tillfrågade frisörerna anger att de inte påverkas konkurrensmässigt av denna typ av klippning, då de nischat sin verksamhet till att erbjuda en hög servicenivå (till ett högt pris). Den andra hälften, som framförallt var frisörer med priser mellan 120 och 220 kronor, menar att de påverkas som en del av konkurrensen inom frisörbranschen. För att kunna behålla sin kundkrets måste de hålla så låga priser att kunderna stannar kvar, men inte så låga att de inte kan täcka sina omkostnader.</p>

Storleken på den svarta sektorn av Sveriges ekonomi är betydande, och bland frisörer är skattefusket utbrett. En del av problemet är att somliga människor väljer att klippa sig svart utanför salonger, ofta hemma hos någon. Uppsatsen behandlar hur frisörbranschen påverkas konkurrensmässigt av detta. Fokus ligger på hur ägare till frisörsalonger påverkas. Två undersökningar har utförts för att utreda problemet. Den första är en kvantitativ ansats, där resultatet från en enkätundersökning visar hur omfattande problemet att klippa sig svart är. Denna har följts med en kvalitativ ansats, bestående av intervjuer med åtta ägare till frisörsalonger, för att få deras syn på problemet. Resultatet från enkäten är att 45 % av de tillfrågade uppgav att de klippt sig svart hemma hos någon, och betalat för detta. Bland kvinnorna svarade 24 % att detta sker regelbundet. Pris anges som vanligaste orsak. Hälften av de tillfrågade frisörerna anger att de inte påverkas konkurrensmässigt av denna typ av klippning, då de nischat sin verksamhet till att erbjuda en hög servicenivå (till ett högt pris). Den andra hälften, som framförallt var frisörer med priser mellan 120 och 220 kronor, menar att de påverkas som en del av konkurrensen inom frisörbranschen. För att kunna behålla sin kundkrets måste de hålla så låga priser att kunderna stannar kvar, men inte så låga att de inte kan täcka sina omkostnader.

I dagens samhälle står allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anställningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det är elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stämmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter från frisörbranschen ansåg att utbildning och arbetsklimatet påverkats av den rådande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur påverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Nyckelinformanterna var tre frisörföretagare med anställda, en företrädare från Handelsanställdas förbund från den lokala avdelning, två företrädare från Sveriges Frisörföretagare centralt och lokalt, en representant från utbildningsförvaltningen på kommunal nivå och fyra tidigare frisörelever. Resultatet visade på en bransch som har lärt sig att agera och företagare som blivit stärkta i sin roll som företagare. Studien visade på utbildningsaktörernas snabba reaktion och utveckling av utbildningsplatser som i detta fall sker på bekostnad av elevernas kunskap och anställningsbarhet. Ytterligare ett resultat var att de större kommunerna lockar till sig elever med ett större utbud med olika utbildningsmöjligheter.