Inledning: Det har alltid funnits problem i hotellbranschen vid rekrytering. Branschenkarakteriseras av hög personalomsättning, låg utbildningsnivå och relativt låga löner.Efterfrågan på kompetent personal är hög medan utbudet av personal är lågt. Samtidigt ökarhotellbranschen i antal hotell och antal sängar liksom efterfrågan. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hotellchefers syn på en akademisk examen vidrekrytering av hotellpersonal. Metod och material: Semi-strukturerade intervjuer utfördes med sju hotellchefer ochverkställande direktörer i Stockholm och London. De fick svara på semi-struktureradeintervjufrågor med följdfrågor. Materialet hämtades från intervjuer, tidskrifter, böcker ochhemsidor som varit relevanta för uppsatsen. Resultat: Resultatet visar att både de svenska och brittiska cheferna anser att erfarenhet vägertyngre än en akademisk examen. Branschen föredrar internrekrytering för att det är ettbilligare sätt att rekrytera samt att hotellen slipper utbilda personen. Samtliga chefer i Londonoch Stockholm är positiva till traineeprogram men det är endast i London som sådanaprogram erbjuds. Slutsats: Erfarenhet och bakgrund har en stor inverkan vid rekryteringsprocessen även ompersonen innehar en akademisk examen. Traineeprogram anses positiva av cheferna och ettbra sätt att komma in på ett hotell. Vidare bör man som arbetssökande veta att i Storbritannienvärderas utseende högre än i Sverige.

Abstract My study is based on that I think there is a problem at the Handicraft program for hairdressers where I currently work as a hairdresser teacher. I believe that there are clear objectives and a wide range of courses focusing in craft knowledge, but the social competence goals are unclear and there are no courses on the subject. Since I have 13 years hairdressing experience and know roughly what it requires, I wonder where and how the teaching of social skills is performed at the Handicraft program for hairdressers The purpose of this study is therefore to find out how some of my colleagues perceive the teaching of social skills. The issues I have focused on are what these teachers believe that social skills are, how they perceive their teaching of it and when they believe that teaching really should be.  There is not much literature on this subject because it is a relatively unexplored area. I have therefore concentrated on literature dealing with social skills in general, and theses and essays dealing with the quality of hairdressing education.  I have chosen to make a qualitative interview study. The objectives related to social skills can be incorporated in the teaching of many subjects; I chose to interview two core-subject teachers and four vocational teachers. The interviews have been based on respondents' own interpretations of social skills. They have been individual interviews of about 30 minutes.  My results show that most teachers believe that social competence is about a good meeting between people and to coping with different situations in a good way. All six teachers understand that social skills are important to get from school. All teachers except one perceive that they teach social skills. However, it is clear that all vocational teachers believe that the students should be trained in it in a more focused and structured way. Today the teaching of social skills is largely based on the teacher's good will. All but one find the time for it inadequate and want a greater focus. The teacher who deviates thinks it is good as it is today. After reading the literature and making some comparisons with the respondents' answers, I interpret that literature provides social skills a much deeper meaning than the picture the respondents spontaneously offer. I have therefore decided to rename my work Social skills - not just to be nice and kind. This study has given me a lot. Today I have more thoughts on how the teaching of social skills could be done and given the unclear objectives of social skills; I believe that a development should take place.  My study could obviously have been done to a greater extent to be able to draw general conclusions. All I can say is about these teachers' perception at that specific time and place. But because this study was conducted at my workplace, I at least have had my team to start discussing how we could assure the quality of our work. / Sammanfattning Min undersökning grundar sig på att jag tycker att det finns ett problem på Hantverksprogrammet frisör där jag idag jobbar som frisörlärare. Jag anser att det finns tydliga mål och ett stort kursurval där man fokuserar på hantverkskunskapen, men när det gäller den sociala kompetensen är målen otydliga och det finns idag inga kurser i ämnet. Eftersom jag har 13 år i frisörbranschen och vet ungefär vad den kräver undrar jag var och hur undervisningen i social kompetens sker på Hantverksprogrammet frisör. Syftet med den här undersökningen har därför varit att ta reda på hur några av mina kollegor uppfattar undervisning i social kompetens. De frågor jag har fokuserat på är vad dessa lärare anser att social kompetens är, hur de uppfattar sin undervisning i det och när de anser att undervisningen egentligen ska ske. Det finns inte mycket litteratur i sammanhanget eftersom det är ett relativt outforskat område. Jag har därför fokuserat på litteratur som dels behandlar social kompetens i allmänhet, dels avhandlingar och uppsatser som behandlar frisörutbildningens kvalitet. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Eftersom målen som berör social kompetens kan infogas i undervisningen i många ämnen, har jag valt att intervjua två kärn- och fyra karaktärsämneslärare. Intervjuerna har utgått från respondenternas egna tolkningar av social kompetens. Det har varit individuella intervjuer på ca 30 min. I mitt resultat framgår att de flesta menar att social kompetens handlar om ett bra möte mellan människor och att kunna hantera olika situationer på ett bra sätt. Alla sex lärare uppfattar att social kompetens är viktigt att få med sig från skolan. Alla lärare utom en uppfattar att de undervisar i social kompetens. Det framgår dock tydligt att alla karaktärsämneslärare anser att frisöreleverna borde tränas i det på ett mer fokuserat och strukturerat sätt. Idag är undervisningen i social kompetens i stor utsträckning baserad på lärarens goda vilja. Alla utom en tycker att tiden för det är otillräcklig och önskar ett ökat fokus. Den läraren som avviker tycker att det är bra som det är idag. Efter att ha läst litteraturen och gjort några jämförelser med respondenternas svar, tolkar jag att litteraturen ger social kompetens en mycket djupare innebörd än den bild som respondenterna spontant ger. Därför har jag valt att döpa mitt arbete till Social kompetens – inte bara att vara trevlig och snäll. Arbetet med studien har givit mig mycket. Jag har idag fler tankar kring hur undervisning i social kompetens skulle kunna ske och med tanke på de otydliga målen kring social kompetens anser jag att ett utvecklingsarbete bör ske. Min studie skulle naturligtvis ha kunnat göras större för att kunna dra generella slutsatser. Jag kan bara uttala mig om de här lärarnas uppfattning där och då. Men eftersom studien har utförts på min arbetsplats har jag åtminstone fått mitt arbetslag att börja diskutera hur vi skulle kunna kvalitetssäkra vårt arbete.   Nyckelord Socialkompetens, frisörbranschen, frisörlärare, Hantverksprogrammet.

Det är alltid svårt att komma till en plats då allting är nytt för en och man inte känner till saker och ting runt omkring. Efter att vi har intervjuat några nyanställda på högskolan i Borås förstod vi hur svårt det egentligen är att vara nyanställd på en arbetsplats som man kanske aldrig tidigare hade satt en fot i. Svårighets- och nervositetsgraden beror förstås på hur man blir bemött både av övriga medarbetare och av chef. Blir man bemött på ett välplanerat sätt som i sin tur är byggt av vänlighet och trevlighet, känner man sig mindre nervös den första dagen.Studiens syfte handlar främst om att ta reda på hur en nyanställd blir bemött på högskolan i Borås. Genom uppsatsen ska man kunna förbättra mottagandet och bemötandet av nyanställda. För att få fram den informationen så gjordes det sex olika intervjuer med universitetslärare på olika institutioner som har blivit anställda de senaste två åren.Intervjuerna som genomfördes var av en semistrukturerad karaktär där det fanns frågor som diskuterades fritt kring ämnet bemötande och mottagande från organisationens sida. Vi behandlar studien ur ett hermeneutiskt perspektiv där vi studerar vårt område på en något djupare nivå för att urskilja det viktiga i intervjuerna.Vi bokade tid med respektive intervjuperson och de flesta fick intervjufrågorna skickade till dem innan intervjugenomförandet blev av på den bokade tiden. Därmed kunde de vara förberedda på vilka frågor som de skulle svara på.Resultatet av studien blev att trots några bristfälliga punkter så blir ändå den nyanställde på högskolan i Borås bra bemött. Vi kom även fram till att det är främst fyra olika aspekter som ingår i och bidrar till att det blir ett bra bemötande. Dessa är: Social kompetens, kommunikation, gruppsykologi samt organisationskultur.

Sammanfattning/AbstractFranzén, Lena och Lindahl, Annika (2019). Barn i samspelssvårigheter i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed denna studie vill vi bidra med ökad kunskap om specialpedagogers tankar och hur förskollärare i förskolan kan arbeta för att främja leken för barn i samspelssvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan stödja förskollärarna i förskolan i mötet med barn i samspelssvårigheter i leken. I undersökningen ingår både specialpedagoger och förskollärare inom förskolan.Frågeställningar•Hur kan specialpedagoger stödja förskollärarna i förskolan i deras arbete med att få barn i samspelssvårigheter delaktiga i leken?•Vilken betydelse anser specialpedagoger och förskollärare att bemötande och förhållningssätt har i arbetet med barn i samspelssvårigheter?•Vilken betydelse anser specialpedagoger och förskollärare att leken har för barn i samspelssvårigheter i förskolan?TeoriDenna studie har sin teoretiska utgångspunkt i systemteori, anknytningsteori och ett sociokulturellt perspektiv. MetodStudien bygger på halvstrukturerad kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjupersonerna är tre specialpedagoger och fyra förskollärare som arbetar i olika socioekonomiska områden i tre olika kommuner. Förskollärarna är verksamma på förskolor med barn mellan 1–5 år. Intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplatser i ostörda miljöer. ResultatResultatet visar att specialpedagoger kan stödja förskollärare i deras arbete med barn i samspelssvårigheter i leken genom ex. handledning, ge förslag på hjälpmedel, uppmuntra till ett helhetstänk samt ett salutogent perspektiv på barnet.I samtalen med informanterna framkom att den tidigare tysta kunskapen spelar stor roll i hur pedagogerna ser på bemötande och förhållningssätt mot barnen vilket även tidigare forskning belyser.Leken har en stor roll på förskolorna enligt specialpedagogerna och förskollärarna, men förskollärarna upplever att tid till att vara en närvarande pedagog i leken är begränsad.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger stödjer pedagogerna genom handledning, regelbundna observationer samt ger förslag på anpassningar och hjälpmedel i förskolans lärmiljö som kan underlätta för barn i samspelssvårigheter. Specialpedagogerna förväntas stödja förskollärarna genom att i dialog med förskollärarna arbeta systemteoretiskt, förebyggande och driva lösningsfokuserat förändringsarbete. Nyckelord:Förskola, lek, samspel, samspelssvårigheter, sociala färdigheter, socialkompetens.

Alla ska ha rätt rörelse och att få vara delaktig i en lagidrott. Inom lagidrotten lär sig individer att ta ansvar, samarbeta och flera andra sociala färdigheter som sedan kan komma till nytta i det vardagliga livet. Idrotten har alltid betytt mycket och den glädjen som lagidrott ger ska delas med andra.   Syftet var att undersöka betydelsen av lagidrott för att kunna utveckla social kompetens hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Undersökningen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod. Det genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer, fyra personer som arbetar med målgruppen samt två parafotbollspelare.  Resultatet visade att personer med intellektuell funktionsnedsättning och de som arbetar med målgruppen upplever att de har utvecklat social kompetens efter att de började med lagidrott. För att vara ledare inom parafotbollen visade resultatet att det är viktigt att tänka på att vara tydlig och pedagogisk i sitt sätt att coacha personer med intellektuell funktionsnedsättning.   I diskussionen kopplas resultatet ihop med teori och tidigare forskning. Studien visar likt tidigare forskning att målgruppen kan utveckla flera nödvändiga sociala kompetenser inom lagidrotten för att klara av vardagen lättare. Tillsammans kan kunskapen spridas vidare att lagidrott utvecklar social kompetens hos personer med intellektuell funktionsnedsättning / Everyone should have the right to movement and to participate in team sports associations. Within team sports, individuals learn responsibility, teamwork, and several other social skills that can be useful in everyday life. Sports have always been significant, and the joy that team sports bring should be shared with others.  The purpose was to examine the importance of team sports in developing social competence among individuals with intellectual disabilities. The study is based on a qualitative research method. A total of six semi-structured interviews were conducted, involving four individuals working with the target group and two para-football players.  The results showed that individuals with intellectual disabilities and those working with the target group experienced an improvement in social competence after engaging in team sports. Regarding leadership within para-football, the results indicated the importance of being clear and pedagogical in coaching individuals with intellectual disabilities.  The discussion relates the results to theory and previous research. The study, similar to earlier research, demonstrates that the target group can develop various necessary social competences through team sports to better cope with everyday life. Together, this knowledge can be further disseminated to highlight how team sports develop social competence in individuals with intellectual disabilities

SET-metodens (Social och Emotionell Träning) syfte är att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Teman är självkännedom, att hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens. Metodens grundare hävdar att metoden ger positiva resultat på psykiskt välmående, mindre användande av droger och alkohol och mindre mobbning och utåtagerande problematik.   Syfte med denna studie är att belysa lågstadiepedagogers (lärare och fritispedagoger) upplevelser av SET-metoden och deras arbete med metoden. Studien syftar vidare till att belysa pedagogernas upplevelse om vad metoden har gett för resultat hos elevernas vad gäller självkänsla och självbild. Teoretiska utgångspunkter har varit Meads (1976) spegelteori och Johnssons (1997, 2003) modell för inre och yttre självkänsla. Metoden har varit semistrukturerade intervjuer. Lärarna hade en positiv uppfattning av SET-metoden och ansåg att eleverna utvecklades, fick ett SET-tänk och lärde sig bemötande. De var inte säkra på att SET-metoden gav resultat men trodde att den skulle göra det i framtiden.