Denna uppsats har berört Ivar Johnssons verk ”Arbete och Livsbejakelse” (1939) som finns placerad på fasaden av Östergötlands museum. Uppsatsens syfte är att beskriva verkets tillkomsthistoria samt undersöka dess relation till arbetartematiken och ideologi. Tillkomsthistorien har kunnat skrivas genom en redogörande genomgång av museibyggnadskommitteens protokoll samt samtida press. För undersökningen av verkets innehåll och motivbild har en analys gjorts med utgångspunkt från Erwin Panofskys och Jan- Gunnar Sjölins metoder. En diskussion görs efter analysen och resultatet visar att man kan se ideologiska tendenser i verket och att motiven kan ses följa arbetartematiken. / This essay has touched Ivar Johnson's works "Arbete och livsbejakelse" (1939) which are placed on the facade of Östergötlands museum. The purpose of this thesis is to describe the history about the origin of the artwork and examine its relationship to the working-class themes and ideology. The history about the origin of the artwork has been written by a narrative review of protocol, from the comittee of museum building and the contemporary press. For the survey of the work's content and motives image, an analysis has been made based on Erwin Panofsky and Jan-Gunnar Sjölins methods. A discussion is made after the analysis and the results show that one can see the ideological tendencies in the work and that the motives can be seen following the work themes.

SET-metodens (Social och Emotionell Träning) syfte är att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Teman är självkännedom, att hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens. Metodens grundare hävdar att metoden ger positiva resultat på psykiskt välmående, mindre användande av droger och alkohol och mindre mobbning och utåtagerande problematik.   Syfte med denna studie är att belysa lågstadiepedagogers (lärare och fritispedagoger) upplevelser av SET-metoden och deras arbete med metoden. Studien syftar vidare till att belysa pedagogernas upplevelse om vad metoden har gett för resultat hos elevernas vad gäller självkänsla och självbild. Teoretiska utgångspunkter har varit Meads (1976) spegelteori och Johnssons (1997, 2003) modell för inre och yttre självkänsla. Metoden har varit semistrukturerade intervjuer. Lärarna hade en positiv uppfattning av SET-metoden och ansåg att eleverna utvecklades, fick ett SET-tänk och lärde sig bemötande. De var inte säkra på att SET-metoden gav resultat men trodde att den skulle göra det i framtiden.