Syftet med vår studie var att undersöka individens upplevda effekter av parasporten ur individ-, samhälls- och hälsoperspektiv. Undersökningen bygger på sex intervjuer med ungdomar upp till 25 år som utövar någon form av parasport samt en intervju med en tränare av ett parasportlag. Den intervjun har vi använt till bakgrundsintervju. Intervjuerna med parasportsutövarna analyserades med hjälp av Meads teori om medvetandet, jaget och samhället, Cooleys teori om spegeljaget samt Giddens teori om den reflexiva självidentiteten. Under kategorisering av intervjumaterialet uppkom fem olika kategorier; individers syn på funktionshinder och samhällets bemötande, värderingar om funktionshinder, parasportens inverkan på identitets- och självuppfattningen, medias presentation av parasport, individer med funktionshinder och parasportens betydelse för den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Resultatet visade att individernas identitets- och självuppfattning påverkades i viss grad av utövandet av parasport. I resultatet framkom även att den fysiska hälsan påverkades till viss del av parasport utövandet men att majoriteten deltog för att få social samvaro med andra i liknande situation. Slutligen så framkom det hur individer med funktionshinder upplevde samhällets syn och attityder angående individer med funktionshinder och hur det påverkade deras sätt att tänka och agera. / The purpose of this qualitative study was to explore individual perceived effects of adapted sport from the perspective of the individual, societal and health perspective. The data consists of six interviews with young people up to 25 years who practice some form of parasport as well as an interview with a coach of adapted sport, which we used as a background interview. The interviews with the sports practitioners were analyzed by Mead´s theory about I, Me and Self, Cooley´s theory of the looking glass self and Gidden´s theory of the reflexive self-identity. During the categorization of the interview material five different themes were discovered; the individual approach to disability and social treatment, values on disability, the adapted sports impact on the identity and self-perception, the media´s presentation of adapted sports and individual with disabilities and sport´s impact on the sports practitioners’ physical, mental and social health. The results showed that the individual identity and self-perception was partly affected by exercising adapted sport. The results also showed that the physical health partly was affected by exercising parasport but that the majority participated to get social interaction with others in similar situations. Finally, it arose that how people with disabilities experienced society´s view and attitudes concerning individuals with disabilities affected the sports practitioners´ way of thinking and acting.

Physical impairment is the most common type of impairment in Sweden. It is estimatedthat 500,000 to 600,000 individuals in the population have a physical impairment.People with physical impairments have higher rates of chronic diseases, report lowerperceived health, and experience more depressive symptoms than the rest of thepopulation. Physical activity has been linked to a variety of health benefits for peoplewith a physical impairment. Next to this, individuals who are physically active have avariety of benefits in physiological, emotional, cognitive, and social categories. Thisthesis defines the motivations and benefits of parasport participation for people with aphysical impairment at FIFH Malmö and what their journeys of parasport participationentail. In total 14 people that participate in parasports offered by FIFH filled out amixed methods survey with both multiple choice and open-ended questions.

After the covid pandemic 2020, parasport participation numbers dropped around 40 percent in Sweden. Through document analysis and interviews with nine para sports associations, two different confederations and two different municipalities, the conditions of para sports in Kalmar municipality and Växjö municipality are investigated. The background contains an overview of the organization of the sports movement as well as apresentation of disabilities that are relevant to the study. The theory consists of ATDE model, collaboration theory and organisation theory. Within the results, a picture is created of the opportunities and challenges that sports associations, municipalities and confederations feel that para sports bring. In the conclusion, proposals are presented for how the municipalities can contribute to improve the conditions for para sports. Since the sports movement is independent, it will be difficult for the municipality as a separate organization to influence the direction of the sports movement, but here the conditions around sports can be improved to contribute to the development of para sports. Since the study adress a specific impairment we investigate and that the investigation is limited to two municipalities, proposals for future research will be presented at the end that would have been relevant to the work.

Alla ska ha lika stor möjlighet att utöva idrott på lika villkor. Parasport är idrott till för personer med någon form av funktionsnedsättning såsom synnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsenedsättning. Inom parasport finns alpin skidåkning som går ut på att ta sig ned för backen så snabbt som möjligt i en utstakad bana. Utbudet av professionell utrustning för både alpint och andra sporter som är möjlig att individanpassa mot idrottsutövarens behov är mycket begränsad om än inte obefintlig. Projektet initierades av landslagstränaren för alpina parasportförbundet, Henrik Bergqvist. Syftet med detta projekt är att möjliggöra en bättre tackling av en slalomkäpp för paraalpinåkare med förkortad underarm. Målet med projektet är att ta fram ett konceptunderlag för att kunna tillverka ett alpint slalomarmskydd. Konceptunderlaget kommer innefatta tredimensionella ritningar för produkten samt materialval och tillverkare. Denna rapport omfattar en produktutvecklingsprocess innehållande fem faser, förstudie, produktspecificering, konceptgenerering, utvärdering och val av koncept, prototyp och detaljkonstruktion. Resultatet av projektet genererades i ett konceptunderlag för ett slalomarmskydd till paraalpinåkare med förkortad underarm. Detta koncept har funktionen att tackla bort slalomkäppen samtidigt som den ska vara ergonomisk mot underarmen, och ha ett material som tål de påfrestningar som skyddet kommer utsättas för. Projektet och dess resultat överlämnas till uppdragsgivaren med goda förutsättningar att vidare kunna tillverka detta slalomarmskydd. / Everyone should have an equal opportunity to practice sports on equal terms. Parasport is sports for people with some form of disability such as visual impairment, intellectual disabilities or mobility impairment. In parasport, there is alpine skiing that involves getting down the slope as quickly as possible in a marked course. The range of professional equipment for both alpine and other sports that can be individually adapted to the athlete's needs is very limited, although not non-existent.   The project was initiated by the national team coach for the alpine parasport association, Henrik Bergqvist. The purpose of this project is to enable a better tackle of a slalom gate for para-alpine skiers with a shortened forearm. The goal of the project is to produce a concept material to be able to manufacture an alpine slalom arm guard. The concept material will include three-dimensional drawings for the product as well as material selection and manufacturers.   This report covers a product development process that includes five phases, feasibility study, product specification, concept generation, evaluation and selection of concepts, prototype and detailed design.   The result of the project was generated in a concept data for a slalom arm protection for para-alpine skiers with a shortened forearm. This concept has functions to tackle the slalom gate while at the same time being ergonomic against the forearm and having a material that can withstand the stresses to which the protection will be exposed.   The project and its results are handed over to the client with good conditions to be able to further manufacture this slalom arm guard. / <p>Betyg 2021-07-16</p>

Personer med funktionsnedsättning har samma behov av fysik aktivitet och samma hälsofrämjande vinster som personer utan funktionsnedsättning. Tyvärr har personer med funktionsnedsättning inte alltid samma möjligheter som andra. Syftet med studien är att ta reda på hur det ser ut inom idrotten och föreningslivet för personer med funktionsnedsättning, vilka möjligheter och hinder finns det. Hur arbetar föreningar och Parasportförbunden med dessa frågor? Uppsatsen är kvalitativ och har utförts med intervjuer av personer som arbetar inom Svenska parasportförbundet och två distrikt inom parasportförbunden, samt en fritidssamordnare, och en intervju med en paraidrottare inom simning. En liten enkät skickades ut till tolv föreningar med tre frågor. Resultatet visar att bättre transportmöjligheter och kommunikation behövs för att personer med funktionsnedsättning ska ha bättre möjligheter till att vara både inkluderade och integrerade. Slutsatsen är att det behöver struktureras genom att rutiniseras inom föreningsliv och organisationer för att personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet till en aktiv fritid.

Alla ska ha rätt rörelse och att få vara delaktig i en lagidrott. Inom lagidrotten lär sig individer att ta ansvar, samarbeta och flera andra sociala färdigheter som sedan kan komma till nytta i det vardagliga livet. Idrotten har alltid betytt mycket och den glädjen som lagidrott ger ska delas med andra.   Syftet var att undersöka betydelsen av lagidrott för att kunna utveckla social kompetens hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Undersökningen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod. Det genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer, fyra personer som arbetar med målgruppen samt två parafotbollspelare.  Resultatet visade att personer med intellektuell funktionsnedsättning och de som arbetar med målgruppen upplever att de har utvecklat social kompetens efter att de började med lagidrott. För att vara ledare inom parafotbollen visade resultatet att det är viktigt att tänka på att vara tydlig och pedagogisk i sitt sätt att coacha personer med intellektuell funktionsnedsättning.   I diskussionen kopplas resultatet ihop med teori och tidigare forskning. Studien visar likt tidigare forskning att målgruppen kan utveckla flera nödvändiga sociala kompetenser inom lagidrotten för att klara av vardagen lättare. Tillsammans kan kunskapen spridas vidare att lagidrott utvecklar social kompetens hos personer med intellektuell funktionsnedsättning / Everyone should have the right to movement and to participate in team sports associations. Within team sports, individuals learn responsibility, teamwork, and several other social skills that can be useful in everyday life. Sports have always been significant, and the joy that team sports bring should be shared with others.  The purpose was to examine the importance of team sports in developing social competence among individuals with intellectual disabilities. The study is based on a qualitative research method. A total of six semi-structured interviews were conducted, involving four individuals working with the target group and two para-football players.  The results showed that individuals with intellectual disabilities and those working with the target group experienced an improvement in social competence after engaging in team sports. Regarding leadership within para-football, the results indicated the importance of being clear and pedagogical in coaching individuals with intellectual disabilities.  The discussion relates the results to theory and previous research. The study, similar to earlier research, demonstrates that the target group can develop various necessary social competences through team sports to better cope with everyday life. Together, this knowledge can be further disseminated to highlight how team sports develop social competence in individuals with intellectual disabilities

The purpose of the study was to investigate how paraathletes with a physical disability experience psychological well-being within their sport. Ten paraathletes with a physical disability participated in the study whereas seven were male and three female within the ages of 18-64 (M=38.7, SD=15.9). The study was of qualitative nature and a semi-structured interview guide was designed based on psychological well-being in order to investigate the purpose. Through a thematic analysis, three main themes were formed: Relationships to others and oneself, purpose and development act as a driving force, and, difficulties in mastering the environment. The main themes together with their sub-themes reflected the participants' experiences of psychological well-being in sports. The participants in the study felt that social relations with others were strong in parasports and that it was an important part of their everyday life to feel purpose and to have fun. Overall, psychological well-being within parasport was considered secure but with some limitations in environmental mastery and personal development. The results of the study sheds extra light on the experiences para-athletes with a physical disability exhibit within their parasport. Future research may benefit from specifying the outcome by comparing age groups against each other to highlight possible differences in psychological well-being depending on age within parasport. Keywords: Community, parasport, physical disability, psychological well-being, qualitative / Syftet med studien var att undersöka fysiskt funktionsnedsatta paraidrottaresupplevelser av psykologiskt välbefinnande inom idrotten. Tio parasportare med enfysisk funktionsnedsättning deltog i studien varav sju män och tre kvinnor i åldrarna18-64 (M=38.7, SD=15.9). Studien var av kvalitativ karaktär och en semistruktureradintervjuguide utformades med grund i psykologiskt välbefinnande för att kunnaundersöka syftet. Genom en tematisk analys utformades tre huvudteman: Relationer tillandra och sig själv, mening och utveckling agerar som drivkraft, samt svårigheter attbemästra omgivningen. Huvudteman tillsammans med sina underteman belystedeltagarna till studiens upplevelser av psykologiskt välbefinnande inom idrotten.Deltagarna i studien upplevde att sociala relationer med andra var starkt inomparaidrotten samt att det var en viktig del i deras vardag för att känna mening och föratt ha roligt. Överlag var det psykologiska välbefinnandet inom parasporten starkt menmed vissa begränsningar inom de psykologiska dimensionerna omgivningsbemästringoch personlig utveckling. Studiens resultat belyser parasportare med en fysiskfunktionsnedsättnings upplevelse av psykologiskt välbefinnande inom parasporten.Framtida forskning kan med fördel fokusera på att specificera resultatet genom attjämföra åldersgrupper mot varandra för att belysa eventuella skillnader inompsykologiskt välbefinnande beroende på åldersgrupp inom parasporten.

Inkludering ska vara en självklarhet inom idrotten, men hur blir det när personer och organisationer har olika syn på vad inkludering är för något. Urvalet av personer med funktionsnedsättning är mycket färre än personer som inte har någon funktionsnedsättning. Det gör att det inte blir lika enkelt att organisera idrott för paraidrottare. Syftet med studien var att undersöka hur rullstolsburna paraidrottare upplever och erfar hur inkluderingen i deras olika idrotter fungerar eller inte fungerar. Frågeställningarna handlar om hur paraidrottare upplever inkludering, exkludering och vilka eventuella förbättringsåtgärder det skulle finnas för att inkludera fler. Materialet analyserades utifrån en inkluderingstrappa där första steget kallas segregering och innebär utanförskap. Ju högre upp i trappan desto mer inkluderad inom idrottsverksamhet, sista steget kallas inkluderad och innebär innanförskap. Semistrukturerade intervjuer (n=6) genomfördes med paraidrottare. Resultat visade att tillgänglighet och kunskap om parasport är viktiga faktorer till att paraidrottare ska känna sig inkluderande. Paraidrottare vill bli behandlade med samma förutsättningar, möjligheter och skyldigheter som övriga idrottare. En slutsats som kan dras är att inkludering de senast åren har blivit ett ämne inom idrott som värdesätts högt, dock finns det mycket kvar att göra för att paraidrottare ska känna sig helt inkluderande. Genom att skapa en högre medvetenhet om parasport och idrott för personer med funktionsnedsättning skulle det kunna bidra till det bättre. / Inclusion should be a matter of course in sports, but what happens when people and organizations have different views on what inclusion is. The sample of people with disabilities is much smaller than people who do not have any disabilities. This means that it will not be as easy to organize sports for para-athletes. The purpose of the study was to investigate how para-athletes in wheelchairs experience how inclusion in their various sports works or does not work. The questions are about how para- athletes experience inclusion, exclusion and what possible improvement measures there would be to include more. The material was analyzed based on an inclusion ladder where the first step is called segregation and means exclusion. The higher up the ladder, the more included within sports activities, the last step is called included and means insider ship. Semi- structured interviews (n=6) were conducted with para-athletes. Results showed that accessibility and knowledge of para sports are important factors for para- athletes to feel included. Para athletes want to be treated with the same conditions, opportunities and obligations as other athletes. A conclusion that can be drawn is that in recent years, inclusion has become a subject in sports that is highly valued, however, there is still a lot to be done for para-athletes to feel fully inclusive. By creating a higher awareness of para sports and sports for people with disabilities, it could contribute to the better.

Flera studier har undersökt idrottare utan för parasporten och deras syn på antidopingarbetet. Idrottarna är alla överens om att utan ett aktivt antidopingarbete skulle dopingfallen öka. Antidopningsarbetet kan till och från upplevas som påfrestande men något idrottarna ställer upp på för att tävla på lika villkor. I den forskning som finns är paraatleter inte inkluderade. Det kan vara ett problem eftersom samhället och idrotten utgår ifrån att personer har full funktion. Hur dopingkontroller upplevs och om de är genomförbara för paraatleter behöver studeras. Syftet med denna studie är att belysa paraatleters upplevelse av antidopingarbetet och vilka förbättringsmöjligheter som paraatleterna eventuellt ser. En kvalitativ metod har använts. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sexparaatleter med nyligen avslutade karriärer. Resultatet av studien visar att paraatleter anser att antidopingarbetet är viktigt för att förhindra doping. De ser även värdet i att antidopingarbetet inom parasporten växer eftersom det ger legitimitet till parasport på alla nivåer. Paraatleter har olika syn på anpassningar kring dopingprov. De paraatleter som hade problem att genomföra dopingprov var också de som var mest kritiska till antidopingarbetet. Slutsatsen är att paraatleter som har problem att genomföra ett dopingprov ser störst behov av utveckling och bättre anpassningar. Atleterna kommer fram till att det behövs mer utbildning tidigare eftersom de tror att det är missar och okunskap som gör att de flesta paraatleter fälls för doping. Om de skulle utbildas innan elitnivå om doping och antidopingarbete tror de att dopingfallen skulle minska. Paraatleter sitter på en mängd idéer till anpassningar och utveckling av antidopingarbetet till exempel [1] andra möjligheter att lämna urin, [2] blodprov istället för urinprov, [3] blindskrift på behållarna, [4] taktilmärkning för att underlätta för blinda och synskadade för att nämna några

Syftet med studien var att undersöka fysiskt nedsatta parasport utövares upplevelser avpsykologiskt välbefinnande inom idrotten. Samt besvara frågeställningarna (1) Hur uppleverparaidrottare med en fysisk funktionsnedsättning sitt psykologiska välbefinnande inom sinidrott? (2) Vad anser paraidrottare med en fysisk funktionsnedsättning skulle kunna förbättramöjligheter för ett ökat psykologiskt välbefinnande inom paraidrotten. Tio aktiva utövare avparasport med fysisk nedsättning intervjuades i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna varsju män och tre kvinnor och var i åldrarna 18-64 år (M=38.7). Studien är kvalitativ och entematisk analys har använts för att analysera data:n. Resultatet har illustrerats i en tematiskkarta och summeras i tre huvudteman: “Relationer till andra och sig själv”,”Mening ochutveckling agerar som drivkraft” samt “Svårigheter att bemästra omgivningen”. Varjehuvudtema har tre stycken underteman. Resultatet visade att det psykologiska välmåendetinom parasport var starkt och man upplevde att det gav många positiva effekter. Den socialasamhörigheten och gemenskap med andra var en viktig anledningen. Aktiviteten upplevsbidra med ökade känslor av självförtroende och självacceptans och ger en extra mening tilltillvaron. Negativa upplevelser tycktes främst visa sig när möjligheterna ellerförutsättningarna för att fullt ut kunna utföra sin parasport förhindras eller upplevdes svåra,exempelvis brist på material, tränare eller tillräckligt med andra deltagare. Ökade möjligheteroch synlighet av parasport skulle göra det lättare för fler att delta och göra upplevelsen fördeltagarna bättre.