Denna uppsats är ett examensarbete inom ämnet Biomekanik. Studenterna Ingrid Bertilsson och Viktor Larsson har utfört ett utvecklingsprojekt i samarbete med Hälsoteknikcentrum Halland (HCH). Projektet har med en användarcentrerad utvecklingsprocess arbetat fram en funktions prototyp av ett växlat rullstolshjul och en reglerande lösning. Funktionsprototypen har också möjliggjort tester. Denna prototyp är utvecklad för att avhjälpa de rullstolsburnas problem med lutande plan och svårmanövrerad terräng. I och med en workshop med användare togs problematiken med lutande plan och svårmanövrerade terräng upp som de största hindren. Projektgruppen arbetade fram koncept och dessa utvärderades i samarbete med brukare, arbetsterapeuter och hjälpmedelstekniker för att kunna få en så bra och komplett lösning som möjligt. Under konstruktionsarbetet har hänsyn tagits till användarvänlighet, medicintekniska föreskrifter och krav för att möjliggöra CE-märkning av produkten Resultatet är ett rullstolshjul med ett integrerat planetväxlat nav samt ett intuitivt och användarvänligt reglage. Utformning och funktion av reglaget kommer inte att beröras i denna rapport på grund av sekretess. Navväxeln baseras på cykelnavet SRAM I3-motions konstruktion, men har modifierats för att passa rullstolens drivning. De navväxlade hjulen har monterades på rullstolen Panthera S2 och möjliggjorde tester i backe med lutning på 8,5 %. Testerna gav en indikation på att ett växlat rullstolshjul kan minska ansträngningen för en rullstolsburen person vid klättring i backar. Förslag på slutgiltig konstruktion av nav och reglage har arbetats fram. Produkten behöver vidare utveckling och testas ytterligare innan produkten kan läggas i produktion. / This paper is a Bachelor thesis in Biomechanics. The students Ingrid Bertilsson and Viktor Larsson have performed a development project in cooperation with Hälsoteknikcentrum Halland (HCH). With a user-centered development process has a functional prototype of a geared wheelchair wheel with a regulatory solution been developed. The function prototype has been tested. This prototype was developed to reduce the problems for wheelchair users with inclines and arduous terrain. A workshop with users clarified these problems and the users requested a product reducing the strain in these environment. The project elaborate concepts and these were evaluated in collaboration with users, therapists and assistive technologies to create the best and complete solution as possible. During the development process the project has regarded user friendliness, medical regulations and requirements to enable CE marking of the products. The result was a wheelchair wheel with an integrated planetary gear hub, and an intuitive and userfriendly control device. The function and design of the control device will not be affected in this report due to confidentiality. The gear hubs construction repose on the bicycle hub SRAM i3-motion design, but was modified to suit the sector of application for wheelchair. The gear hubs wheels are set up on the wheelchair Panthera S2 and enabled testing in an incline of 8.5 %. The tests indicated that geared wheelchair wheel can reduce strain for a wheelchair user, when climbing hills. Proposals for final design of the hubs and control device have been developed. The product needs further development and further testing before it can be added in production.

Ett fysiskt handikapp kan innebära stora begränsningar i livet. För de som sitter i rullstol kan det vara mycket svårt eller till och med omöjligt att förflytta sig dit de vill och få uppleva aktiviteter som personer utan handikapp tar för givet. Det här kandidatarbetet har haft som syfte att ta fram en handikappanordning som ska göra det möjligt för rullstolsburna att kunna ta sig ombord och iland från fritidsbåtar. Det finns redan olika lösningar på marknaden som syftar till att möjliggöra en sådan förflyttning, men målet med det här arbetet har varit att ta fram en lösning som är annorlunda jämfört med de befintliga lösningarna framförallt vad gäller möjligheten till att använda den från båten istället för från kaj, samt att den ska kunna installeras till en rimlig kostnad och dess design ska passa flertalet fritidsbåtar utan alltför stora krav på båtens utformning.  Det viktigaste kravet på produkten är att den ska vara säker att använda. Det får inte föreligga någon risk för personskada. Andra krav som ställdes upp när problembeskrivningen arbetades fram är att anordningen ska vara enkel att använda. Installationen ska vara möjlig att göra i flertalet fritidsbåtar till en rimlig kostnad. Detta för att ett plötsligt behov av rullstolsanpassning inte nödvändigtvis ska behöva innebära inköp av en ny båt. Produkten ska vara hållbar (kunna vara monterad och användas under många år) och inte kräva service under den primära utnyttjandeperioden (under sommaren). Under utvecklingen togs hänsyn till miljöaspekter i val av tillverkningsmetoder och materialval.  Det slutliga produktförslaget, som arbetats fram efter att ha gjort flertalet analyser och utvärderingar av på marknaden befintliga lösningar, är en mast som monteras i durken på båten. Masten har ett stödben som placeras på bryggan/kaj, vilket ger stabilitet och därmed hög säkerhet för användaren. Detta då motorbåtar inte har en köl som kan fungera som motvikt för den sidobelastning som ombordstigningen innebär.

In Sweden there are 560 000 disabled people over the age of 16, half of those are in use of some kind of mobility device. Living with a disability means that due to injury or illness you are having trouble functioning without devices or assistance in your daily life and has a big impact on the independence of the disabled user. The everyday life for disabled parents with young children are different depending on the type of disability and mobility device. Today there is no alternative to the stroller for the disabled user who use mobility advises. This causes problems when the disabled person on there own have/want to move the child. The following statement have been the cornerstone for this project: How to make it possible for a wheelchair user to move a child, in the 0-2 year, for longer distances with a focus on independence and safety for both adult children? Due the process, of industrial design, this question and problem have been solved during 10 weeks. The process have contained parts as meeting with users, analyzing, concept development, evaluations, mock-up making, testing, shape & color development etc. This in the end have resulted in a full scale model of the appearance of a proposed product. The result is a stroller witch can be connected to the users specific wheelchair due two one time adjustments. The solution gives the user capability to move and steer the wheelchair and stroller at the same time. It also gives the user free space in the lap and avoid labor on the users body. The solution is mainly solving the problems of moving an infant, but is working as good for moving children up to two years old. The stroller and wheelchair creates a tandem witch have a breaking point in between the products. This makes it possible to move over smaller curbs by pulling the adjustable handle on stroller. The stroller can also be used separately due two extendible rear wheels. This makes it possible for a walking partner to use the same stroller and fits better for a indoor use for the disabled user. A product like this would give the chance to the wheelchair users to be more involved in there childs first years. It would be one step further to an independent life and hopefully bring a scoop of confidence. I see this product as one of many that could be developed and help in a disabled persons everyday life. By bringing this subject to the table I hope that more people become aware of this users situation and may also see the opportunities developing product and devices in this subject.

Samhället har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmänna områden så att dessa ska kunna vara tillgängliga för alla medborgare i kommunen. Ändå finns det många platser och lokaler där hinder i miljön försvårar tillgängligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter så finns det stora problem i tillgängligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angående hur aktivitet hos barn främjar god fysisk och psykisk hälsa gör det angeläget att undersöka hur tillgängligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna är fri från hinder är en förutsättning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i ämnet "idrott och hälsa". Syftet med studien är att undersöka tillgängligheten i idrottssalarna hos kommunala grundskolor för att se hur miljön är tillgänglig för rullstolsburna. Studien som utfördes var en observationsstudie där författarna undersökte totalt 11 skolor fördelat i två olika kommuner. Som instrument konstruerades en checklista med olika bedömningspunkter tagna främst från instrumentet Housing Enabler. Det som observerades var idrottssalen med tillhörande utrymmen så som entréer, omklädningsrum, WC och duschar. Data samlades in främst genom mätningar och jämförelser utifrån måttrekommendationer från anvisningar i Bygg ikapp och Handisam. Insamlade data sammanfattades i övergripande tabeller som visar hindrens omfattning per skola, per kommun samt per kategori i checklistan. Resultatet visade på brister inom flera områden i de undersökta lokalerna, från mindre omfattande till hinder som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. De största hindren identifierades inom omklädningsrum, nödutgångar samt WC. De resultat som framkom i studien kan sättas i relation med tidigare studier som gjorts på tillgänglighet och hinder inom grundskolans lokaler. Resurser i miljön identifierades främst i utomhusmiljön.

Uppskattningsvis 2000 personer lever med diagnosen tetraplegia i Sverige idag. Orsaken till skadan är trauma mot halskotpelaren som resulterar i total förlamning i bålen och de nedre extremiteterna. Ju högre upp skadan är placerad, desto större blir även förlamningen i de övre extremiteterna. Det traditionella sättet, att driva en manuell rullstol framåt med hjälp av drivringen, är med dessa funktionsbortfall, inte optimalt för att ta sig framåt eller över hinder. Ett prototyphjälpmedel, som förändrar rörelsemönstret till att större delen av kraften riktas i tangentiell riktigning framåt, med hjälp av de starkaste kvarvarande musklerna, utvecklades i projektet. Projektet har tillämpat dynamisk produktutveckling, med användarna i fokus, för att få fram en prototyp som uppfyller användarnas krav och som framförallt är användarvänlig. Detta har gjorts genom insamling av data under bland annat studiebesök, marknadsundersökningar och användarträffar. Prototypframtagningen skedde genom kontakt med näringslivet. Resultaten som kom fram vid användartesterna visade att prototypen kunde hjälpa till att öka maxkraften, för en av de två testpersonerna, som krävdes för att ta sig upp över en tröskel. Prototypen gav dock en upplevd försämring av manövreringsförmågan, då inte alla prototypens komponenter fungerad optimalt. Det krävs ytterligare tester och utvecklingsarbete innan produkten kan fungera i större utsträckning och för en större målgrupp. / An estimated 2000 people are today living in Sweden with a diagnosis of tetraplegi. The cause of the injury is trauma towards the cervical spine resulting in paralysis of the trunk as well as the lower limbs. The higher the positioning (i.e. the lower numbering of the vertebrae) of the cervical vertebrae damaged by the trauma, the more functions are lost in the upper extremities. When this happens, the traditional way of wheelchair propulsion with the push rim becomes less convenient. During the project, a prototype aid was developed. With the help of the aid, the users are able to change their pattern of movement when using the wheelchair. The new pattern allows the tetraplegi users to use their power in a tangential direction to the wheel. In addition they will be using mainly their strongest muscles in their arms, optimising their ability to move forward. In the project, dynamic product development was applied, focusing on the users in order to develop a user-friendly prototype which meets their requirements. To achieve this goal the project group collected data from people working with the rehabilitation of tetraplegics as well as people involved in the supply and distribution of rehabilitation aids. This benchmarking as well as meetings with intended users was helpful when gathering information. The prototype was developed with in close cooperation with various companies. User tests showed that the prototype could help increase maximum propulsive force required to climb over a threshold, for one of the two test persons. The prototype gave, however, a decrease in experienced maneuverability, as all of the components of the prototype were not working optimally. Further tests and development are needed before the product can operate for an extended use and for a wider target group.

Barns rätt till en lekfull miljö: Ett designförslag på en lekplats med syfte att skapa tillgänglighet för barn som använder rullstol koncentrerar sig på problematiken kring utformandet av lekplatser och barn med rörelsenedsättning. Syftet med arbetet är att utforma ett designförslag på en lekplats som är tillgänglig för barn som använder rullstol. Utifrån metoder som intervjuer, platsobservationer och skisser skapades en helhetsbild över de fysiska problem målgruppen har angående tillgänglighet på lekplatser. Detta gav förståelse för vilka behov och förutsättningar målgruppen har, och eventuella lösningar på problemen. Med hjälp av studien har ett gestaltningsförslag på en lekplats för barn som använder rullstol skapats, för att förbättra och kommunicera tillgänglighet.  Gestaltningsförslaget visar fler lekmöjligheter där barn som använder rullstol har möjlighet att leka tillsammans med barn som inte har någon typ av rörelsenedsättning. Detta för att skapa inkludering och ett socialt sammanhang.

AbstraktVi har studerat hur människor som använder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) så kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmåga, vilket kan hindra personen som använder rullstol att vara något annat än sin funktionsnedsättning. Stirrandet kan fungera både stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart är att de alla påverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet är beroende av kontexten. Kontexten påverkar också blicken. Informanterna hanterar stirrandet på olika sätt. Några bryr sig inte om att människor stirrar, vilket kan ses som en strategi. Vissa av informanterna brukar stirra tillbaka på dem som stirrar, vilket kan ses som motmakt. Genom att stirra tillbaka har man möjlighet att ”äga situationen”. Vissa av informanterna påverkades mer av stirrandet när de var yngre, och såg sig själva med negativ blick. Detta är vad McRuer (2006) kallar för det internaliserade självföraktet. Vissa av informanterna har erfarenhet av att känna sig stigmatiserade i vissa situationer, vilket speciellt sker när tillgängligheten brister och de behöver hjälp. Då stirrar omgivningen mer. Enligt Goffman (2011) blir du avvikande när människor stirrar på dig. I vår uppsats har vi sett att blicken ofta fungerar kategoriserande och normativt, men att informanterna sällan känner sig annorlunda och stigmatiserade. / AbstractThis article is about wheelchair users experience of staring and how they handle it. Garland-Thomson (2009) says that staring can be categorizing and fix peoples sex, ethnicity, class and function ability, which can reduce the person to be just one thing, for example: a person with disability. Staring can also be both normative and stigmatizing. We have made interviews with people who use wheelchairs, and all of them have experiences of staring. We´ve found different types of staring, such as the curious gaze, the avoiding gaze, the admiringly gaze etc. They all affect the informants in different ways, and how you react on the staring seems to be dependent on the context. The context also affects the gaze. The informants handle the staring in different ways. Some of the informants simply do not care if people stare, which can be interpreted as a strategy. Some of the informants stare back at the starer, which can be seen as a form of power and a possibility to "own the situation". Some of the informants were affected by the staring when they were younger, and did see themselves with negative eyes. This is what McRuer (2006) calls the internalized self hate. It means that you look at yourself with the eyes of the others, and internalize the picture of all people with disability as deviant and less worth. Some of the informants have experiences of feeling stigmatized by certarin occasions. It often happens when the availability fails, and they need help - then the environment stare more. You become the deviant when people stare at you (Goffman, 2011). In this article we´ve seen that the gaze often seems to have a normative and categorizing function, but not always stigmatizing. The informants do rarely feel different

<p>Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiska</p><p>förankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag. Även attityder och bemötande har en betydande roll i uppsatsens teoridel.</p><p>Av undersökningen går det att utläsa att företagen själva anser att de gör en hel del för att vara tillgängliga för alla sina kunder, oavsett funktionshinder. De rullstolsburna upplever det däremot annorlunda. Den fysiska utformningen hos flera transportbolag är enligt dem bristfällig. Vidare är det vanligt att interaktionen med personalen inte fungerar särskilt bra. Majoriteten av de rullstolsburna som ingått i vår undersökning känner sig dock bekväma och väl bemötta då de reser.</p>

<p>A vehicle that carries a person sitting in a wheelchair has been rebuilt. The original vehicle was provided with a petrol engine, hydrostatic drive and a mechanical steering rod, making it noisy and hard to maneuver. The purpose with this project was to convert the vehicle to make it more environmental and easier to drive.A new design has been proposed where an electrical drive has replaced the noisy combustion engine and an electrical motor with joystick control has replaced the manual steering.</p><p>The project was divided into two parts. One mechanical part where the construction of the drive and steering were to be decided. The other part involved programming the microprocessor and implementation of all the necessary electrical for the control system of the vehicle. The rebuild of the machine to a complete electrical machine was successful and the performance is similar to the original construction but easier to drive, less noisy and more environmental.</p>

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiska förankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag. Även attityder och bemötande har en betydande roll i uppsatsens teoridel. Av undersökningen går det att utläsa att företagen själva anser att de gör en hel del för att vara tillgängliga för alla sina kunder, oavsett funktionshinder. De rullstolsburna upplever det däremot annorlunda. Den fysiska utformningen hos flera transportbolag är enligt dem bristfällig. Vidare är det vanligt att interaktionen med personalen inte fungerar särskilt bra. Majoriteten av de rullstolsburna som ingått i vår undersökning känner sig dock bekväma och väl bemötta då de reser.