Sociala medier blir allt mer vanligt och används dagligen av miljontals användare. Sociala medier tillåter användare att enkelt kommunicera med varandra och utbyta innehåll i form av bilder, videor och text. Det har konstaterats att sociala medier har genererat negativa konsekvenser för användarnas psykiska hälsa genom att orsaka bland annat mental utmattning. Den mentala utmattningen orsakas av den mängd information som användaren tar in samt att användaren känner ett behov av att ständigt vara uppkopplad. För att främja människors hälsa vid användande av sociala medier togs två designförslag fram utifrån en litteraturstudie. Designförslagen integrerades sedan i en prototyp som utvärderades genom fokusgrupper. Insikterna som analyserades fram ur utvärderingen diskuterades i samband med litteraturen för att generera en slutsats. Slutsatsen resulterar i att designförslaget privat flödesgrupp kan stärka samhörigheten mellan användare genom att användarna kan skapa ett personligare innehåll. Designförslaget skräddarsy innebär att användarna självständigt kan fokusera sitt användande på att ta del av vad de anser är betydelsefullt innehåll samt undvika överflödig information.

<p>På uppdrag av Thule Möbler utformades ett designförslag utifrån deras nuvarande katalog. Syftet var att ur ett informationsdesignperspektiv utveckla deras produktkatalog så att användarna lättare skulle kunna hitta i katalogen.</p><p>Den här rapporten beskriver hela processen från idé till färdigt designförslag.</p><p>Med hjälp av analyser, enkäter och intervjuer har material tagits fram som sedan testats på målgruppen genom utprovningar.</p><p>Utifrån resultaten utformades ett designförslag som var anpassat till användarna och som förmedlade ett budskap om Thule Möbler, dess historia och produkter genom en enhetlig grafisk form som finns som en röd tråd genom hela katalogen.</p><p>Enhetligheten skapas genom en tydlig linjering som stärker igenkänningen hos användaren, genomgående marginaler samt tydligheten mellan ordens, bildernas och den grafiska formens samspel till varandra.</p>

På uppdrag av Thule Möbler utformades ett designförslag utifrån deras nuvarande katalog. Syftet var att ur ett informationsdesignperspektiv utveckla deras produktkatalog så att användarna lättare skulle kunna hitta i katalogen. Den här rapporten beskriver hela processen från idé till färdigt designförslag. Med hjälp av analyser, enkäter och intervjuer har material tagits fram som sedan testats på målgruppen genom utprovningar. Utifrån resultaten utformades ett designförslag som var anpassat till användarna och som förmedlade ett budskap om Thule Möbler, dess historia och produkter genom en enhetlig grafisk form som finns som en röd tråd genom hela katalogen. Enhetligheten skapas genom en tydlig linjering som stärker igenkänningen hos användaren, genomgående marginaler samt tydligheten mellan ordens, bildernas och den grafiska formens samspel till varandra.

Denna uppsats presenterar tre designförslag på samplanteringar med barrväxter i fokus. Designförslagen är gjorda till tre fiktiva platser med olika ståndort i växtzon 5, en liten entréplantering i västerläge med kalkhaltig jord, en mellanstor plantering i söderslänt med sandblandad jord och en parkplantering med fuktig jord med ett lågt pH-värde. Platserna är valda med tanken att läsarna ska kunna inspireras att använda barrväxter i olika typer av planteringar och trädgårdar. Till grund för växtvalen har gjorts en litteraturstudie inom området barrväxter, med fokus på barrväxters ståndort och hur de fungerar i samplanteringar med perenner och lignoser. Bakom designförslagen ligger även en idé om att hitta lite nya sätt att använda barrväxter, detta för att inte göra upprepningar av de skötselfria planteringarna med barrväxter som blev så oerhört populära på 70-talet och som delvis givit barrväxter ett dåligt rykte. Designförslagen presenteras i utförliga illustrationer och genom en processbeskrivning för att belysa designprocessens vägar och val, från början till slut.

Målet med det här arbetet var att skapa en konceptuell designprototyp för en scenarioeditor åt en digital version av utbildningsverktyget Emergo Train System. Rapporten ämnar ta upp och presentera den arbetsprocess som lett fram till designprototypen och dess utvärdering. I rapporten tillkommer även en diskussion kring hur en scenarioeditor bör utformas för att stödja skapandet av ETS-scenarion samt hur ett flexibelt arbetssätt stöds i form av skapandet av scenariorepresentationer. Intervjuer genomfördes med instruktörer och systemansvarige för ETS, samt observationer av iordningställande av ett ETS-scenario. Datainsamlingen analyserades och resulterade i en kravspecifikation för den digitala scenarioeditorn. Den prototyp som utformades gjordes så i pappersformat och utvärderades tillsammans med personal från Katastrofmedicinskt centrum i Linköping.

No description available.

Barns rätt till en lekfull miljö: Ett designförslag på en lekplats med syfte att skapa tillgänglighet för barn som använder rullstol koncentrerar sig på problematiken kring utformandet av lekplatser och barn med rörelsenedsättning. Syftet med arbetet är att utforma ett designförslag på en lekplats som är tillgänglig för barn som använder rullstol. Utifrån metoder som intervjuer, platsobservationer och skisser skapades en helhetsbild över de fysiska problem målgruppen har angående tillgänglighet på lekplatser. Detta gav förståelse för vilka behov och förutsättningar målgruppen har, och eventuella lösningar på problemen. Med hjälp av studien har ett gestaltningsförslag på en lekplats för barn som använder rullstol skapats, för att förbättra och kommunicera tillgänglighet.  Gestaltningsförslaget visar fler lekmöjligheter där barn som använder rullstol har möjlighet att leka tillsammans med barn som inte har någon typ av rörelsenedsättning. Detta för att skapa inkludering och ett socialt sammanhang.

Oasen i arbetsplatsen är ett designförslag på hur en restorativ zon i våra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen är en tillgänglig plats för daglig återhämtning. En källa som är kravlös, stimulerar och omhändertar våra sinnen. Många i arbete väntar på att de ska känna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjärnan inte är trött. Att utveckla en plats för återhämtning leder till mer genomtänkta beslut och mer energi i vårt dagliga arbete. I förslaget har tre produkter utvecklats: en pedestal för växter, en gungsoffa och skärmvägg. Idag finns det få etablerade zoner för återhämtning i våra arbetsplatser. Forskning visar att det effektivaste sättet att återhämta sig i arbete är inte sömn utan s.k. vaken vila. Vaken vila kan vara när vi låter blicken vila på något utan koppling till prestation. I den vakna vilan rensas och bearbetas undertryckta tankar, vilket vi får ny mental energi. Den miljö människan återhämtar sig som allra bäst är i naturen. Vi har lättare för återhämtning i naturen eftersom den innehåller många element vi upplever som positiva: det handlar om att naturen ställer färre krav på oss människor, vi blir fascinerade, naturen har en vidd och en läsbarhet vilket vi finner trygghet i. Inom landskapsarkitekturen finns en forskningsgren i miljöpsykologi där naturintryckens restorativa påverkan på människan studeras för att kunna utveckla ex, rehabiliteringsträdgårdar. Restorativa naturintyck i vår interiör är fortfarande ett oexploaterat område inom designforskning. Idag har vi börjat inse värdet av sådan typ av forskning, eftersom vår innemiljö betyder mycket för vårt välbefinnande. Ännu finns ingen metod för att kunna säkerställa och kvalificera den typ av restorativa effekter en sådan interiör skulle kunna ge. Därför kommer detta arbete fungera som ett bidrag till den diskussionen. I arbetet har jag tittat framförallt på tre forskare inom restorativa naturteorier: Rachel och Stephen Kaplan samt Roger S. Ulrich. I min undersökning har jag även frågat människor om deras tankar kring produkter och miljöer. I slutet av undersökningen finns en intervju med Madeleine Stjärne, inredningsarkitekt på Sweco. Hon arbetar med ett forskningsprojekt tillsammans med SLU som handlar om ”restorativa naturintryck i interiörer”. I slutet på rapporten har jag även tagit fram ett designförslag på en restorativzon i arbetsplatsen.

Detta examensarbete syftar till att skapa ett gestaltningsförslag till en trädgård baseratpå pc-spelet League of Legends. Arbetet följer konceptet corporate garden då detbaseras på en produkt som är skapad av ett företag. Arbetet ska besvara frågan ”Hur kanett gestaltningsförslag för en corporate garden för spelföretaget Riot Games medinspiration från spelet League of Legends se ut?”, ”Hur uppfattar spelarna landskapet ispelet?” samt ”Vilka växter kan passa i en miljö med halvskugga till skugga, lågt pHvärdesamt relativt hög markfuktighet i zon 1? ”. Metoderna som nyttjades var en kortlitteratursökning åtföljt av en mer omfattande studie av spelets landskapsgrafik samtenkätfrågor till målgruppen spelarna. Motiven till tagna beslut presenteras tillsammansmed växtvalen, varpå illustrationsplanen presenteras. Som komplement till dennaanvänds exempelskisser i mindre skala för att kunna peka på detaljer, såsom placeringav växtval. Resultatet pekar på 25 stycken olika växter som passar i de olikaståndorterna. Växtvalen består av lignoser, perenner, mossor och knölar/lökar.Illustrationsplanen visar en stor parkliknande trädgård i pc-spelet League of Legendsanda.

Detta arbete syftar till att undersöka hur spelifiering kan implementeras i en applikation för att skapa uppmärksamhet för ämnet luftföroreningar. Spelifiering används för att skapa intresse och motivation för e-tjänster genom att utnyttja element som finns i spel, såsom poängsystem, poängtavlor och nivåer. Detta kommer undersökas genom framtagandet av ett designförslag på en applikation. Designförslaget har skapats utifrån litteratur och användartester i form av fokusgrupper. Designförslaget är framställt genom forskningsstrategin Design and creation, där designförslaget har utvärderats iterativt tre gånger. Studien resulterar i hur ett designförslag för en applikation som uppmärksammar luftföroreningar med hjälp av spelifiering kan se ut. Slutligen diskuteras hur spelifiering kan implementeras för att skapa uppmärksamhet hos användare samt vad som bör undvikas vid implementering av spelifiering, både inom ämnet luftföroreningar och generellt. / The purpose of this work is to investigate how gamification can be implemented in an application to raise attention of the subject air pollution. Gamification is used to create interest and motivation for e-services by utilizing game elements such as scoring, score boards and levels. This will be investigated through the producing of a design proposal of an application. The design proposal has been created based on literature and user tests in the form of focus groups. The design proposal was produced by the Design and creation research strategy, where the design proposal has been evaluated iteratively three times. The study results in how a design proposal for an application that attempts to detect air pollution through gamification can look like. Finally, how gamification can be implemented in an application to raise attention among users, and what should be avoided is discussed, both in the field of air pollution and other subjects in general.