<p>The dialysis ward at Karolinska University Hospital is a highly pressurized work environment filled with critical treatment situations where patient’s lives can be constantly in danger. Staff have to deal with a myriad of alarms and error codes in response to their patients varying ailments. The workforce at the dialysis ward lack controlled environment training, sufficient to address all of the potential treatment scenarios, with no risk of jeopardizing the patient’s condition.The purpose of this essay is to design and test the efficacy of using an IT based device for dialysis education at Karolinska University Hospital.The main topics this essay intends to address are:</p><p>• Identification of user scenarios and training fields.</p><p>• Prioritization of key training areas.</p><p>• Utilization of IT in effective staff training.</p><p>• Design of a conceptual prototype.</p><p>The process focuses on the user and their needs. Selected methods within training needs analysis and user centered system design have been conducted throughout the process. This includes user and task analysis to map the activity, followed by workshops and a close relationship between developer and end-users to create conceptual prototypes and user scenarios.The research concludes that there is a need for a training device able to simulate real dialysis treatments. It shows that training routines are more important than to train the actual physical handling of the dialysis machine. The preferred training device is a medium advanced simulator used via a computer screen.This report is written in Swedish.</p>

The dialysis ward at Karolinska University Hospital is a highly pressurized work environment filled with critical treatment situations where patient’s lives can be constantly in danger. Staff have to deal with a myriad of alarms and error codes in response to their patients varying ailments. The workforce at the dialysis ward lack controlled environment training, sufficient to address all of the potential treatment scenarios, with no risk of jeopardizing the patient’s condition.The purpose of this essay is to design and test the efficacy of using an IT based device for dialysis education at Karolinska University Hospital.The main topics this essay intends to address are: • Identification of user scenarios and training fields. • Prioritization of key training areas. • Utilization of IT in effective staff training. • Design of a conceptual prototype. The process focuses on the user and their needs. Selected methods within training needs analysis and user centered system design have been conducted throughout the process. This includes user and task analysis to map the activity, followed by workshops and a close relationship between developer and end-users to create conceptual prototypes and user scenarios.The research concludes that there is a need for a training device able to simulate real dialysis treatments. It shows that training routines are more important than to train the actual physical handling of the dialysis machine. The preferred training device is a medium advanced simulator used via a computer screen.This report is written in Swedish.

Sammanfattning Enligt EU-direktiv måste miljöövervakningen av grundvattenförekomster i Sverige förbättras och de som leder arbetet med detta är Sveriges geologiska undersökning (SGU). Syftet med projektet presenterat i denna rapport var att förenkla detta arbete genom att ta fram en metod för att lättare kunna avgöra om befintliga provtagningsplatser för grundvattenövervakning, miljöövervakningsstationer, är representativa för hela förekomsten samt att förenkla arbetet med att ta fram nya miljöövervakningsstationer. Projektet skulle besvara frågan: går det att med hjälp av en enkel konceptuell modell avgöra om förekomstens inventerade provtagningsplatser och miljöövervakningsstationer är representativa? Metoden som användes för att genomföra detta var att väsentlig information om konceptuella modeller och dess innehåll tillhandahölls genom litteraturstudier. Konceptuella modeller togs sedan fram för tre grundvattenförekomster i Sverige vilka var Alby (Västernorrlands län), Taxingeåsen-Taxinge (Stockholms län) samt Tranhult-Kåperyd (Jönköpings län). Samtliga förekomster var isälvsavlagringar, riskklassade enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) samt inventerade av SGU under 2015. På grund av att viss information var svår att ta fram var vissa begränsningar nödvändiga att göra under projektets gång. Modellerna som togs fram innehåller information om förekomsternas geologi, dess påverkanskällor, befintliga miljöövervakningsstationer, provtagningsplatser inventerade av SGU under 2015 samt flödesriktningar. När de konceptuella modellerna var fullständiga utvärderades befintliga miljöövervakningsstationer och nya platser att utföra miljöövervakning på föreslogs då tillräcklig information om vattenkvalitetens variation fanns. Slutsatsen som drogs var att enkla konceptuella modeller framtagna i detta projekt kunde användas till att ge en översiktlig bild av förekomsten och med viss osäkerhet bedöma befintliga miljöövervakningsstationers representativitet.

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lärare i en årskurs 4 använder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att därefter kunna analysera i vilken utsträckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgående, kvalitativ intervju med läraren har användningen synliggjorts. Vidare har även en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna fastställa vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gång. Resultaten av såväl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan ställts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning.  Många forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock på att en sådan undervisning av sig själv inte leder till en djupare förståelse för matematiken hos eleverna. Istället verkar lärarens egna didaktiska kunskaper och förmåga att synliggöra de bakomliggande begreppen ha störst inverkan på om eleverna utvecklar både konceptuella och procedurella kunskaper inom momentet i fråga.  I dagens samhälle matas vi samtidigt kontinuerligt av rapporter som hävdar att matematikundervisningen i svensk skola behöver förbättras, vilket främst synliggörs av elevernas allt mer försämrade resultat. Min studie visar på att denna diskussion måste gå djupare än att enbart ställa konkret och laborativ matematikundervisning i kontrast till en mer traditionell undervisning med enskild tyst räkning. Skapandet av förståelse för matematiken hos eleverna är mer komplicerat än så.

Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap. I detta examensarbete redogörs för en del av de teorier och den forskning som gjorts om lärande i framförallt fysik. En elevundersökning, där elevers vardagsföreställningar tydliggörs och deras förståelse mäts, genomförs också. Dels på elever som går i årskurs ett och ska läsa fysik och dels på elever som går i årskurs tre och håller på med fysik B. Testet som används är ett välanvänt test med flervalsfrågor för att mäta elevers konceptuella förståelse i Newtonsk dynamik. Resultaten visar att vissa av vardagsföreställningarna lever kvar bland eleverna i årskurs tre medans andra ersatts av de vetenskapliga förklaringarna. Resultatet visar också en tendens till att pojkar ökar sin förståelse mer än flickorna då de i årskurs tre presterar ett bättre resultat på testet som användes. Elevunderlaget för undersökningen är relativt litet, så en generalisering av resultatet kan inte göras. Utifrån studierna om teorier om lärande är slutsatsen att lärandet måste utgå från elevens förkunskaper och förväntningar. Det nya måste kunna knytas till redan existerande kunskap för att ge en djupare förståelse. Att som lärare visa på samma fysik i olika sammanhang, t.ex. genom att låta eleverna arbeta med uppgifter av essä karaktär visar sig också bra för att bygga upp ett bättre kunnande. Tid för elever till att reflektera över sitt tänkande om fysik och tid för att kunskapen ska hinna mogna är också viktigt.

<p>Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap. I detta examensarbete redogörs för en del av de teorier och den forskning som gjorts om lärande i framförallt fysik. En elevundersökning, där elevers vardagsföreställningar tydliggörs och deras förståelse mäts, genomförs också. Dels på elever som går i årskurs ett och ska läsa fysik och dels på elever som går i årskurs tre och håller på med fysik B. Testet som används är ett välanvänt test med flervalsfrågor för att mäta elevers konceptuella förståelse i Newtonsk dynamik. Resultaten visar att vissa av vardagsföreställningarna lever kvar bland eleverna i årskurs tre medans andra ersatts av de vetenskapliga förklaringarna. Resultatet visar också en tendens till att pojkar ökar sin förståelse mer än flickorna då de i årskurs tre presterar ett bättre resultat på testet som användes. Elevunderlaget för undersökningen är relativt litet, så en generalisering av resultatet kan inte göras. Utifrån studierna om teorier om lärande är slutsatsen att lärandet måste utgå från elevens förkunskaper och förväntningar. Det nya måste kunna knytas till redan existerande kunskap för att ge en djupare förståelse. Att som lärare visa på samma fysik i olika sammanhang, t.ex. genom att låta eleverna arbeta med uppgifter av essä karaktär visar sig också bra för att bygga upp ett bättre kunnande. Tid för elever till att reflektera över sitt tänkande om fysik och tid för att kunskapen ska hinna mogna är också viktigt.</p>

Allt fler kritiska röster höjs idag om kampmetaforer om cancer och deras potentiella skadliga verkan på cancersjuka. Trots detta saknas svensk forskning på ämnet. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka och hur kampmetaforer om cancer används i svensk tidningsprosa, vilken bild de skapar av sjukdomen och den sjuke och om metaforerna är lämpliga att använda. Uppsatsens material utgjordes av 211 kampmetaforer om cancer från 294 tidningsartiklar från januari 2015, insamlade med hjälp av korpusen Mediearkivet. Metaforerna analyserades både kvantitativt och kvalitativt, med hjälp av systemisk-funktionell grammatik, Hellspong &amp; Ledins (1997) begrepp röster och Seminos m.fl. (2015) kategorier för stärkande respektive försvagande kampmetaforer. Analysen visade att många olika kampmetaforer används om cancer. Åtta grupper av kampmetaforer identifierades, nämligen Kamp, Icke-våldsamma aktioner, Egenskaper, Våldsamma aktioner, Stöd, Krig, Rättegång och Övriga. Sex röster låg bakom metaforerna: media, anhöriga, cancersjuka, forskare, vårdpersonal och välgörenheter. Kampmetaforerna skapade en bild av den sjuke som en kämpe och av cancern som den sjukes motståndare, och metaforerna satte den sjuke i en framför allt försvagad situation. Resultaten tyder på att kampmetaforer om cancer kan skapa en skadlig bild av cancersjukdomen. Man bör därför vara försiktig med användningen av kampmetaforer och publika medier har ett särskilt ansvar att vara det.

Syftet med uppsatsen är att bättre förstå på vilket sätt Paulus använder sig av begrepp från offerkulten som metaforer och hur vi kan anta att dessa uppfattades av människor under Paulus samtid. Genom att tillämpa konceptuell metaforteori på Paulus användning av offerspråk i Rom 12:1 och 15:16 där Paulus talar om etisk livsföring respektive sin egen mission och därefter konceptuell blandteori på texten i Rom 3:25 där Paulus talar om Jesus död, försöker jag visa på den retoriska funktion som Paulus offerspråk har när det kombineras med metaforer från de tre helt andra domäner/områden som Paulus använder sig av i Rom 3:25. Jag försöker förstå vilka känslor och associationer som användningen av dessa meta-forer från fyra olika och på den tiden välkända områden/domäner tillsammans kan ha väckt hos Paulus läsare/åhörare.Min slutsats är att Paulus användning av metaforik från de fyra olika domänerna (offerkult, martyrskap, rättsväsendet, slaveri/fångenskap) kan ha väckt en känsla av frihet och befrielse hos de tidigkristna (hedningar och judar). Paulus användning av offermetaforer i kombination med andra metaforer i Rom 3:25 kan ha förmedlat att Gud genom Jesus död visar att alla som följer Jesus (liv, död och uppståndelse) är fria från dom och synd, fria från krav på laggärningar, jämställda och kan leva ett rättfärdigt liv i gemenskap. Inte för att Gud behöver eller kräver något offer utan som en möjlighet att börja ett nytt rättfärdigt liv i enlighet med Guds vilja. En känsla kan ha väckts om att vara fri från synd, skuld, straff och förtryck. En känsla av frihet som innebar ett nytt sätt för människor att vara mot varandra i gemenskap där alla vill arbeta tillsammans för en bättre värld, en värld som bygger på allas lika värde, ett etiskt förhållningssätt och med Jesus som förebild. Paulus förklarar i Rom 3:25 hur Gud visar sin rättfärdighet, det handlar inte längre om laggärningar utan om Jesu Kristi efterföljelse.

I mitt examensarbete jag har analyserat två olika skapandeprocesser, en konceptuellt grundad med fokus på hur skulptören Berlinde De Bruyckere arbetar och så den vi designstudenter lär oss under våra studier på Malmstens som har sin grund i Jan Landqvist bok ”Vilda idéer och djupodlande analys, Om designmetodikens grunder”.    Målet med denna analys har varit att hitta ett arbetssätt där jag finner trygghet och självförtroende som formgivare. Genom intervjuer med alumner från Malmstens möbeldesignprogram har jag fått förståelse för hur en som student kan arbeta efter examen. I framtagningen av mina möbler har jag haft min utgångspunkt i den moderna uppfattningen av rumsavdelning och avskärmning eller då kanske mer bristen på den. Då öppen planlösning och sociala ytor blir allt mer populärt i hemmen och där öppna kontorslandskap syns på var och varannat kontor har jag tagit fram två produkter som ställer sig frågande till just detta. Är det verkligen lika trevligt att leva utan väggar i vardagen som det är till fest? Finns det kanske en anledning till att vi ser fler och fler textila möbler och ”rum i rummet”-möbler på möbelmässan riktade mot öppna kontorslandskap för att skapa avskildhet? De möbler jag formgivit är en konceptuell rumsavdelare med utgång i ett konstnärligt arbetssätt. Rumsavdelaren är i form av en tratt som förstärker ljud, både önskade och oönskade. Här har jag jobbat i snabbt tempo och litat på min intuition inom god form. Min andra produkt är vad jag kallar ”En personlig sfär”. Här har jag använt mig av det arbetssätt jag lärt mig på Malmstens med informationsinsamling och skissetapper.  Ett till större det teoretiskt arbete där ens beslut ifrågasätts. Den ”personliga sfären” är tänkt att finnas i kontorsmiljö där man vill vara en del av rummet med inte bli störd av det som händer i ens direkta närhet.  Jag har genom mitt arbete kommit fram till att det arbetssätt som jag känner mig mest trygg med är en kombination av den process som lärs ut vid Malmstens och den mer fria, den konstnärligt grundade. Jag har också kommit fram till att den metod som lärs ut på skolan gett mig en grund utifrån vilken jag kan göra mina egna vägval. / In my thesis, I have analyzed two different creative processes, the first one with a conceptual basis with a focus on how the sculptor Berlinde The Bruyckere work. The second one is based in design methods that we design students learn about during our studies at Malmsten that has its basis in Jan Landqvist book “Vilda idéer och djupodlande analys, Om designmetodikens grunder”.  The goal of this analysis was to find a way of working where I find safety and confidence as a designer. Through interviews with alumni from Malmstens furniture design program I have an understanding of how a student can work after graduation. In the development of my furniture, I’ve had my starting point of the modern perception of the room service and the foreclosure or then maybe more the lack of it. When the open-plan living and social spaces are becoming more popular in homes where open plan offices is visible on each every other office, I have developed two products that is concerned about just that. Is it really as nice to live without walls in everyday life as it is to the party? Is there perhaps a reason why we are seeing more and more textile and furniture “room within a room” commercial furniture at the furniture fair targeted to open offices to create privacy? The furniture I have designed is a conceptual room divider with the output of an artistic work. Room divider is in the form of a funnel that amplifies sound, both wanted and unwanted. Here I have been working in the fast paced and trusted my intuition in good shape. My second product is what I call “A personal sphere”. Here I have used the approach I learned at Malmsten with information gathering and sketching stages. One of the major theoretical work which even decisions questioned. The “personal sphere” is supposed to be in the office environment where you want to be a part of the room to not be bothered by what happens in one’s immediate vicinity. I have through my work come to the conclusion that the approach that I feel most comfortable with is a combination of the process that is taught at Malmsten and more free, conceptually founded. I have also come to the conclusion that the method taught at the school provided me with a basis on which I can make my own choices.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur matematiklärare kan använda forskningsresultat om hypotetiska utvecklingsbanor som ett redskap i sin planering och undervisning. Hypotetiska utvecklingsbanor är ett begrepp som beskriver en möjlig utveckling av elevers konceptuella förståelse i matematik genom ett antal aktiviteter eller uppgifter. Resultatet från studien är att forskningsresultat utifrån hypotetiska utvecklingsbanor kan vägleda lärares planering och undervisning i matematik på flera sätt. Lärare kan använda forskning om hypotetiska utvecklingsbanor för att se vilka svårigheter elever kan ha inom det matematiska området och som en hjälp för att använda formativ bedömning i sin undervisning. Forskningsresultat om hypotetiska utvecklingsbanor kan hjälpa lärare att översätta mål och innehåll i läroplanen till aktiviteter och lektionsinnehåll och knyta samman olika begrepp och delar av det matematiska innehållet.