I svensk grundskola hade innevarande läsår 51400 elever ett åtgärdsprogram. Med tanke på mängden text som skolan producerar om en elev genom skolåren är det av vikt att reflektera över vad som skrivs. Skriva bra åtgärdsprogram är en utmaning då det handlar om elever i en redan utsatt position där inte utanförskapet ytterligare ska förstärkas. Detta gör formulering av insatserna i sig och var de förläggs viktiga. Urvalet, 55 åtgärdsprogram från årskurs 3 från en skolenhet i mellansverige, analyserades med metoden summativ innehållsanalys. Studien undersöker förekomsten av matematik i åtgärdsprogram. Syftet är att analysera fördelningen av det matematiska innehållet i  procedurkunskap respektive konceptuellt kunskap. Dessutom är syftet att analysera på vilken nivå: individ, grupp och organisation, stödet förläggs samt vilka specialpedagogiska perspektiv; kompensatoriskt, kritiskt och dilemma, som framkommer ur texten.   Resultatet visar att 27 åtgärdsprogram innehåller matematik. Sammanfattningsvis syns flera perspektiv i de flesta åtgärdsprogram med information om det matematiska innehållet, vem som ska hjälpa eleven och var eleven ska få hjälpen och till viss del hur stödet ska ges. Däremot gör stora målformuleringar i åtgärdsprogram dem oklara i vilket det matematiska innehållet är samt hur undervisningen ska förändras för att möta elevens behov.

I matematikundervisningen kommer eleverna under hela sin skolgång att utveckla förmågan att lösa problem. En del av syftet med undervisning i matematik är att hjälpa eleverna gå från att använda konkreta material när de löser problem till att istället använda huvudräkning. Då eleverna ska lösa problem abstrakt i de fyra räknesätten underlättar det om eleverna lärt sig de grundläggande additions- och subtraktionskombinationerna som talfakta. Matematik innebär inte bara att kunna räkna utan också att förstå matematiken som används. En förståelse ökar möjligheten att elever skapar ett intresse för matematik och tilltro till sin egen förmåga. För lärare i matematik är det därför viktigt att konstant reflektera över hur undervisningen möjliggör för elever att generalisera sin taluppfattning. Syftet med denna studie har varit att få kunskap om talfakta inom addition och subtraktion i talområdet 0–10. Utifrån syftet ville jag veta på vilka sätt elever utvecklar talfakta och betydelsen av konceptuell kunskap för utvecklingen av talfakta. Arbetet är en litteraturstudie där internationell matematikdidaktisk forskning sammanställts, analyserats och jämförts. Resultatet visar att forskare förespråkar en talfakta som bygger på en meningsfull memorering där effektiva strategier är ett viktigt verktyg. Vidare framgår det att elever som utvecklat en konceptuell förståelse för addition och subtraktion mer frekvent använde talfakta, var mer flexibla i val av strategier och kunde generalisera sina kunskaper till ett högre talområde.

This essay examines three contemporary Swedish poetry books that are all based on foundmaterial from everyday life such as transcriptions from a radio channel, personal calendarsand documents from the workplace. Using Martin Glaz Serup’s theories about relationalpoetry combined with Walter Benjamin’s ideas on the author as a producer, it investigates thepolitical and documentary dimensions of found poetry as a practice. The books are examinedone by one in chronological order and the analysis aims for a deeper understanding ofquestions about authorship, distribution and the poetic voice, as well as ethical dilemmas. Theresult recognises found poetry as a specific and complex method, that requires more attentionand research in a world where copying text is becoming as natural as writing in itself.

In this thesis, work has been carried out in order to explore the role of materiality in works of conceptual art – and what possible influence the preservation of such objects might have for their meaning within the context of a modern art museum. The study is divided into three parts, where the initial one examines the concept of materiality, the second part maps the history and complexity of conservation, and the final part is based on three case studies of individual artworks. The research is carried out through a literature study within the fields of conservation and art history, as well as different kinds of institutionally produced reports along with exhibition descriptions and art reviews. Interviews have also been carried out with a curator and conservators from two museums of contemporary art, Moderna museet in Stockholm and Kunstsammlung Nordrhein-westfalen in Düsseldorff. One aspect of the study has been to, from a perspective of discourse theory, investigate whether any so-called antagonistic relationships could be identified within the practices of the art museum, between different professional attitudes towards the idea of preserving artworks where the materiality may or may not be of relevance for the conceptual integrity of the piece. No such antagonism has been observed, but rather a situation where the professional boundaries are blurred in relation to the individual object. In the theoretical forms of a communicative network, conservators, curators and the artist responsible for the piece engage in the custodial presentation of the artwork. In this work, traditional notions of preservation may give way to a process-oriented relationship with the object to enable a continuous relevance toward the public and as an active part of the contemporary art scene. Even if the context of the art museum establishes the physical limits of the conceptual art composition, the preservation of the artwork may be viewed as pragmatic in terms of its materiality – where a dialogue with the artist plays an important part in the management process. The role of materiality may thus be decisive for the realization of the conceptual idea within an artwork, but as long as the work may be considered as integral to a contemporary art scene the conservation of it may focus on other aspects than its specific physical elements. When, or if, the artwork evolves into a symbolic representation of for instance the artist’s production or an art historical era – when a contemporary significance is lost – the role of materiality may possibly change and require a different conservation-based perspective concurrent with traditional types of cultural artifacts. The identity of an artwork may be considered as continuously evolving and its meaning a matter of the time it exists in, where the materiality of the object communicates its relevance.

Ulveklint, Mikael (2022). Uppdelning av tal - vilken kunskap är det som mäts?Speciallärarexamen: Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Denna studie förväntas bidra med större förståelse för hur elevers kunskap om tal i talområdet 0-20 kan beskrivas och förstås. Studien utgår från elevers lösningar vid uppgifter med uppdelning av tal som de också möter i Skolverkets (2022b) skriftliga bedömningsstöd. Syftet är att visa på kritiska aspekter i elevers förståelse baserat på hur de löser uppdelningar av tal i triadmodellen (Figur 1 s.11). Vidare analyseras elevernas förståelse utifrån kvalitativa och kvantitativa aspekter i förhållande till utfallet på uppgifterna de löst. Studiens frågeställningar är: - Hur uppfattar elever triadmodellen för uppdelning av tal? - Hur skiljer sig elevernas förståelse åt? - På vilket sätt speglas elevernas förståelse för tal i deras resultat? Inspiration i en fenomenografisk ansats användes som grund i planering och genomförande av såväl insamling av empiri som ramverk för analysförfarande. Vid sidan om fenomenografin tar studien också avstamp i Baroodys (2006) teoretiska beskrivning av aritmetisk utveckling enligt the number sense view. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 elever i årskurs 2. Under intervjuerna genomförde eleverna 16 uppgifter med uppdelning av tal. Elevernas svar på uppgifterna följdes upp med frågor kring deras tillvägagångssätt. Svaren på uppgifterna analyserades tillsammans med elevernas utsagor i förhållande till tidigare forskning om konceptuell talförståelse. Konceptuell talförståelse är ett samlande begrepp för att beskriva förståelse för tal genom hantering av kommutativa lagen, inversa samband och associativa lagen. Analysen mynnade ut i ett tvådimensionellt kategorisystem som beskriver skillnader i elevers kunskaper om tal i talområdet 0-20.Studien visar på att kunskap om uppdelning av tal behöver beskrivas både utifrån kvantitativa och kvalitativa aspekter. Mängden automatiserad talfakta är viktig men otillräcklig om den inte byggs på konceptuell talförståelse. Analysen synliggör även hur endast skriftliga elevsvar är otillräckligt för att visa vilken kunskap eleverna besitter. Triadmodellen har framför allt potential som verktyg vid träning och stöd då eleven går från konkret till abstrakt. Kategorisystemet har vidare potential som verktyg i specialpedagogiskt arbete för att kartlägga elevers kunskapsbild och planera strukturerade insatser.

Svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi är ett vanligt förekommande fenomen. Men vilka orsaker kan ligga bakom dessa svårigheter, och vad kan lärare göra för att motverka dem? Syftet med studien är att undersöka dessa frågor. Genom en analys av relevant litteratur identifieras fyra faktorer som påverkar elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi: läsförmåga, matematisk förmåga, överföring och konceptuell förståelse. Vidare visar litteraturanalysen att lärare kan motverka elevers svårigheter genom att förbättra elevers läsförmåga (lära ut lässtrategier och låta elever förklara texter för sig själva eller en vän) och överföringsförmåga (genom att medvetandegöra matematiken i kemin för sig själva och eleverna samt en god kommunikation med matematikläraren), samt fokusera på förståelse för centrala begrepp. Slutligen bör lärare vara uppmärksamma på vilken eller vilka faktorer som verkar bära huvudansvaret för enskilda elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi, för att på så sätt kunna erbjuda individanpassat stöd.

This study serves as a response to a development need where difficulties regarding students' ability to solve mathematical problems were observed in two schools. The aim of this study has been to investigate the effects of using cooperative learning when teaching mathematics for students’ mathematics development. Specifically, it examines students’ conceptual and procedural knowledge in problem solving with a focus on proportionality. To study this, the following three questions were posed:  What differences are identified in the students' post-tests regarding their procedural and conceptual knowledge in problem solving with a focus on proportionality? What basic cooperative principles are made visible in the student groups during the  problem-solving lessons? How can cooperative learning contribute to students' mathematics development with a  focus on conceptual and procedural knowledge in the field of problem solving?  To answer these questions, qualitative text analyses have been carried out with the help of an analysis tool based on theories of conceptual and procedural knowledge. The texts have consisted of eight selected students' pre- and post-tests consisting of problem-solving tasks with a focus on proportionality. Between the pre- and post-tests, a total of four cooperative lessons have been completed and observed based on a structured observation schedule founded on the five basic principles of cooperative learning. The results of the study show that there has been a development in seven out of eight students regarding their conceptual and procedural knowledge. During the cooperative lessons, all five basic principles for cooperative learning could be observed, although to varying degrees in the different working groups. Based on this, it can be interpreted as reasonable that there are certain correlations between specific students' mathematics development and cooperative learning. Therefor it is plausible that cooperative learning can be assumed to have a positive effect on students’ mathematics development. However, it is important to keep in mind that cooperative learning does not automatically contribute to the mathematical development of students, nor is it a form of work that suits all students.

I den föränderliga värld vi lever i med nya, ofta komplexa, hot och risker är en god förmåga att handskas med det oväntade viktigt. Sjukvården måste liksom andra ingående aktörer i en räddningsinsats öva och förbereda sig för alla tänkbara scenarier. Möjligheten till att genomföra realistiska övningar på ett sjukhus är begränsade, främst på grund av den etiska faktorn då faktiska patienter löper risk att bli drabbade och påverkas negativt. Katastrofmedicinskt centrum (KMC) utvecklar idag ett stokastiskt simuleringsverktyg för katastrofmedicinsk förmågeanalys (StoF) som ämnar bli ett komplement till det existerande, analoga verktyget Emergo Train System (ETS). I StoF saknas idag en detaljerad beskrivning av vad som sker på sjukhuset vid en katastrofmedicinsk händelse med många skadade. Denna studie bidrar med en konceptuell modell över flödet på och i anslutning till ett sjukhus akutmottagning vid en katastrofmedicinsk händelse. Modellen tillför innehåll och utökad omfattning till den pågående utvecklingen av StoF. Studien har utförts med simulering i fokus men med den konceptuella modelleringen som det primära och huvudsakliga syftet. Stort fokus har även riktats mot att utveckla en modell som är så generisk och allmän som möjligt. Resultatet är en konceptuell modell som beskriver flödet av både vanliga patienter och katastrofpatienter vid en katastrofmedicinsk händelse. Vidare inkluderas även de förändringar som sker i akutsjukvårdskedjans verksamhet då en katastrofmedicinsk händelse inträffar. Modellen som utformats i studien möjliggör identifiering av flaskhalsar i systemet samt genererar utdata i form av patientutfall och kan därmed användas för katastrofmedicinsk förmågeanalys. Modellen har validerats mot simuleringar gjorda med det analoga simuleringsverktyget (ETS) samt nuvarande version av StoF, liksom av experter inom området. Validering av den konceptuella modellen har kunnat konstatera att modellen bedöms uppfylla sitt syfte och vara implementerbar i StoF. / In the ever-changing world we live in with new, often complex, threats and risks, a thoroughability to deal with the unexpected is important. Healthcare, like other stakeholders in a rescueoperation, must practice and prepare for many different scenarios. For emergency services andprehospital care, these exercises and preparedness assessments are often easier to perform as aphysical, real exercise than for hospitals. However, full-scale exercises come with a greatercost, which is a clear disadvantage. The ethical aspect is also of great importance in the choiceof exercise method. For a hospital, it is ethically questionable whether a realistic full-scaleexercise could be carried out on site as actual patients are at risk of being adversely affected.With this as background, it can be concluded that competent, flexible, and dynamic simulationsare very important and useful tools within the studied subject.The stochastic discrete event simulation tool for emergency medical capacity analysis (StoF),which is currently being developed at the Center for Teaching & Research in Disaster Medicineand Traumatology (abbreviated as KMC in Swedish), fulfills this important purpose. StoFdescribes the entire course of events in a disaster scenario, from its occurrence until all patientshave been treated and taken care of. However, further studies are needed regarding the latterparts in the sequence of events, from the point at which patients start arriving to hospitals.This study contributes to a conceptual model of the events taking place at a hospital´semergency department and its related departments during a disaster scenario. Thus, it addscontent and expands the scope to the continuous development of StoF. This corresponds to thepurpose of the study, which is thereby considered fulfilled.The study was carried out on the basis of a simulation study but with a natural focus onconceptual modeling. Great focus has also been put on developing a model that is as genericand general as possible. This is because the model should be able to be used by all Swedishhospitals and regions, regardless of size and configuration.The result of the study is a conceptual model that describes the flow of both ordinary patientsand emergency patients from the disaster event at a hospital during a disaster scenario.Furthermore, the organizational changes being made in the emergency department-relatedoperations in the case of a disaster scenario are also included. The model designed in the studyenables the identification of bottlenecks in the system and generates output in terms of patientoutcomes and can thus be used for analysis of disaster preparedness.The model has been validated against simulations made with the analog simulation tool EmergoTrain System and the current version of StoF, as well as by experts. Validation of the conceptualmodel have been able to determine that the model fulfill its purpose and that it could beimplemented into StoF.

Studien genomfördes på BUBS Godis och avser att utvärdera hur en byggnation av en ytterligare djuplagring vid den nya produktionsavdelningen påverkar lagerarbetarnas utnyttjandegrad och tiden som används för att transportera färdigvaror från båda produktionsavdelningarna. För att besvara syftet gjordes en simuleringsmodell i Arena Simulation Software. Den huvudsakliga experimentella faktorn har varit om en ytterligare djuplagring byggs till eller inte. Genom att bygga två modeller, en nulägesmodell och en förbättringsmodell, har en jämförelse mellan alternativen utförts. Resultatet av jämförelsen visar tydligt att tidsbesparingen av en ytterligare djuplagring beror starkt på om djuplagringen sker manuellt eller automatiskt. En ytterligare djuplagring som sker manuellt har en försumbar påverkan av transporttiden medan en automatisk djuplagring har stora möjligheter till att spara in avsevärt mycket tid för transport. Slutsatsen är att vid beslut att bygga en ytterligare djuplagring bör den ha ett automatiskt inlastningssystem, alternativt att produktionspersonalen lastar in pallar i djuplagringen. Utnyttjandegraden av lagerarbetare när en manuell djuplagring används vid ökad produktion visar att de inte klarar av förändringen med den befintliga personalen. Däremot om en automatisk djuplagring används minskar både utnyttjandegrad och använd tid för transport oavsett produktionsvolym och skifttider. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

The translation of metaphors has been analyzed and discussed for several decades, but there are not many multilingual studies that examine how metaphors are translated. The present study takes a cognitive approach to metaphor and investigates how translators at the European Commission handle metaphorical expressions and the underlying conceptual metaphors in political discourse. The source text is the English language version of the policy document A European Agenda on Migration, and the Swedish and Spanish language versions of it are included as target texts. The study identifies the conceptual metaphors that conceptualize migration and other topics that are closely related to the European migrant and refugee crisis of 2015 and the translation procedures that are used. A total of six translation procedures were found in the target texts, and the most used procedure in the Spanish target text was to retain both the conceptual metaphor and the metaphorical expression, whereas the most used procedure in the Swedish target text was to replace the metaphorical expression with a completely different one and thereby using a different conceptual metaphor. The parallel analysis of all three language versions also revealed that non-metaphorical expressions in the source text were occasionally replaced with metaphorical expressions in the target texts, which proves that adding a conceptual metaphor is one of many translation procedures. The most frequently used source domains in the source text, i.e. water, enemy and applied force, were transferred to both target texts. Some source domains were eventually lost, but a couple of new ones, such as disease and weight, were added instead.