<p>Mitt syfte med föreliggande uppsats är att peka på vilka stildrag som kan sägas vara typiska för Bodil Malmsten utifrån Det är fortfarande ingen ordning på mina papper från 2003. Bodil Malmstens genreövergripande författarskap kommer väl till uttryck i denna bok. Den innehåller drag av både prosa och lyrik, vilket medför att det är svårt att placera boken i en enda genre. Malmsten tar sig an stora som små livsfrågor och ämnet skiftar mellan det privata och det allmängiltiga. Jag ämnar därför även se om, och i så fall hur, hennes stil skiljer sig åt beroende på vilket ämne som tematiseras. Vidare vill jag även undersöka om stilen i en text på något sätt förstärker temat.</p>

Mitt syfte med föreliggande uppsats är att peka på vilka stildrag som kan sägas vara typiska för Bodil Malmsten utifrån Det är fortfarande ingen ordning på mina papper från 2003. Bodil Malmstens genreövergripande författarskap kommer väl till uttryck i denna bok. Den innehåller drag av både prosa och lyrik, vilket medför att det är svårt att placera boken i en enda genre. Malmsten tar sig an stora som små livsfrågor och ämnet skiftar mellan det privata och det allmängiltiga. Jag ämnar därför även se om, och i så fall hur, hennes stil skiljer sig åt beroende på vilket ämne som tematiseras. Vidare vill jag även undersöka om stilen i en text på något sätt förstärker temat.

Jag har renoverat en ovanlig fåtölj av Carl Malmsten vid namn Redet. I min uppsats redogör jag för mitt tillvägagångssätt för fåtöljen, vilket har inneburit ett nytt resårhus och en ny traditionell stoppning i kroll. Jag beskriver hur man gör när man ska malla upp och sy en rygg bestående av pipor samt disskuterar olika sätt man kan lösa problem som uppstår när man bland annat använder sig av en snodd som har en sömsmån. Jag redogör för hur man ska göra när man syr en plymå samt det övriga klädnadsarbetet.   Jag har valt att mer eller mindre fokusera min uppsats på hur man ska hantera renoveringen av en ovanlig och dyrbar möbel. Det absolut viktigaste är göra en noggrann förstudie där man detaljerat dokumenterar hur möbel ser ut och är gjord i varje stadium samt forska efter så mycket information som möjligt om möbeln. Att hitta så många referensbilder som möjligt underlättar arbetet då man hela tiden ska sträva efter att möbeln man jobbar med ska vara så trogen originalet som möjligt.

I mitt examensarbete jag har analyserat två olika skapandeprocesser, en konceptuellt grundad med fokus på hur skulptören Berlinde De Bruyckere arbetar och så den vi designstudenter lär oss under våra studier på Malmstens som har sin grund i Jan Landqvist bok ”Vilda idéer och djupodlande analys, Om designmetodikens grunder”.    Målet med denna analys har varit att hitta ett arbetssätt där jag finner trygghet och självförtroende som formgivare. Genom intervjuer med alumner från Malmstens möbeldesignprogram har jag fått förståelse för hur en som student kan arbeta efter examen. I framtagningen av mina möbler har jag haft min utgångspunkt i den moderna uppfattningen av rumsavdelning och avskärmning eller då kanske mer bristen på den. Då öppen planlösning och sociala ytor blir allt mer populärt i hemmen och där öppna kontorslandskap syns på var och varannat kontor har jag tagit fram två produkter som ställer sig frågande till just detta. Är det verkligen lika trevligt att leva utan väggar i vardagen som det är till fest? Finns det kanske en anledning till att vi ser fler och fler textila möbler och ”rum i rummet”-möbler på möbelmässan riktade mot öppna kontorslandskap för att skapa avskildhet? De möbler jag formgivit är en konceptuell rumsavdelare med utgång i ett konstnärligt arbetssätt. Rumsavdelaren är i form av en tratt som förstärker ljud, både önskade och oönskade. Här har jag jobbat i snabbt tempo och litat på min intuition inom god form. Min andra produkt är vad jag kallar ”En personlig sfär”. Här har jag använt mig av det arbetssätt jag lärt mig på Malmstens med informationsinsamling och skissetapper.  Ett till större det teoretiskt arbete där ens beslut ifrågasätts. Den ”personliga sfären” är tänkt att finnas i kontorsmiljö där man vill vara en del av rummet med inte bli störd av det som händer i ens direkta närhet.  Jag har genom mitt arbete kommit fram till att det arbetssätt som jag känner mig mest trygg med är en kombination av den process som lärs ut vid Malmstens och den mer fria, den konstnärligt grundade. Jag har också kommit fram till att den metod som lärs ut på skolan gett mig en grund utifrån vilken jag kan göra mina egna vägval. / In my thesis, I have analyzed two different creative processes, the first one with a conceptual basis with a focus on how the sculptor Berlinde The Bruyckere work. The second one is based in design methods that we design students learn about during our studies at Malmsten that has its basis in Jan Landqvist book “Vilda idéer och djupodlande analys, Om designmetodikens grunder”.  The goal of this analysis was to find a way of working where I find safety and confidence as a designer. Through interviews with alumni from Malmstens furniture design program I have an understanding of how a student can work after graduation. In the development of my furniture, I’ve had my starting point of the modern perception of the room service and the foreclosure or then maybe more the lack of it. When the open-plan living and social spaces are becoming more popular in homes where open plan offices is visible on each every other office, I have developed two products that is concerned about just that. Is it really as nice to live without walls in everyday life as it is to the party? Is there perhaps a reason why we are seeing more and more textile and furniture “room within a room” commercial furniture at the furniture fair targeted to open offices to create privacy? The furniture I have designed is a conceptual room divider with the output of an artistic work. Room divider is in the form of a funnel that amplifies sound, both wanted and unwanted. Here I have been working in the fast paced and trusted my intuition in good shape. My second product is what I call “A personal sphere”. Here I have used the approach I learned at Malmsten with information gathering and sketching stages. One of the major theoretical work which even decisions questioned. The “personal sphere” is supposed to be in the office environment where you want to be a part of the room to not be bothered by what happens in one’s immediate vicinity. I have through my work come to the conclusion that the approach that I feel most comfortable with is a combination of the process that is taught at Malmsten and more free, conceptually founded. I have also come to the conclusion that the method taught at the school provided me with a basis on which I can make my own choices.

No description available.

No description available.

This essay examines how grief, melancholy and irony interact in the poetry collections Hej då, ha det så bra! (2003) by Kristina Lugn and Det här är hjärtat (2015) by Bodil Malmsten. The authorships have their similarities and differences when it comes to the themes and language of their poetry. In Malmsten’s collection of poetry, grief is more present than usual and for Lugn, the feeling of melancholy is much heavier in this collection of poetry compared to her previous ones. Although the poetry collections differ in theme, the feeling of grief and melancholy is common between them. The concept of irony is examined in the essay as an antipole to grief and if irony could help the authors poetic self get distance from their grief. In my examination of the concept of melancholia and irony, I have discovered that they differ between men and women. This is interesting when it comes to how women write poetry in the concept of irony and melancholia. This will be used in my essay to better understand how Lugn and Malmsten work within these themes. To explore grief and melancholy in the poetry, I will use Freud’s essay “The Mourning of Melancholia” (1917), Kristeva’s Black sun: depression and melancholia (1989) and also Karin Johannsson’s Melankoliska rum (2009) to give a clear history of the concept of grief and melancholia and the many aspects of it. / I denna uppsats undersöks hur sorg, melankoli och ironi samspelar i diktsamlingarna Hej då, ha det så bra! (2003) av Kristina Lugn och Det här är hjärtat (2015) av Bodil Malmsten.  Författarskapen har sina likheter och skillnader när det gäller dikternas stämning och språk. Diktsamlingarna skiljer sig även från författarnas tidigare verk. För Malmsten är sorgen mer närvarande än någonsin och hos Lugn är känslan av melankoli tyngre i denna diktsamling jämfört med tidigare diktsamlingar. Även om diktsamlingarna skiljer sig i tematik, finns ändå en gemensam känsla av sorg och melankoli. Begreppet ironi undersöks i uppsatsen som en motpol till sorgen, om ironin kan hjälpa till att distansera diktjaget från sorgen eller om ironin kan skapa ett behov att uttrycka sorgen, likt bekännelselitteraturen.  I min analys av begreppen melankoli och ironi har jag stött på att det skiljer sig mellan hur män och kvinnor skriver. Detta är intressant när det kommer till hur kvinnor skriver poesi inom begreppen ironi och melankoli, och detta kommer att användas i min uppsats för att få en bättre förståelse för hur Lugn och Malmsten arbetar inom dessa teman. För att utforska sorg och melankoli i poesi kommer jag att använda Freuds essä ”The Mournig of Melancholia” (1917), Kristevas Black sun: depression and melancholia (1989) och även Karin Johannissons Melankoliska rum:om ångest, leda och sårbarhet i förfluten tid och nutid (2009), för att ge en tydlig bild av begreppet sorg och melankoli och de många aspekterna av det.

I denna uppsats undersöks hur sorg skapas och uttrycks i diktsamlingarna Det här är hjärtat av Bodil Malmsten och Nattliga samtal av Elisabeth Rynell. Utifrån en teori om att känslor skapas i en kontakt mellan subjekt och objekt framgår det i undersökningen att diktjagen i respektive diktsamling uttrycker och hanterar sorgen på olika sätt. Diktjaget i Det här är hjärtat är statiskt och kommer aldrig ur sorgen medan diktjaget i Nattliga samtal är dynamiskt och går vidare ur sorgen. / This essay examines how grief is created and expressed in the poetry collections Det här är hjärtat by Bodil Malmsten and Nattliga samtal by Elisabeth Rynell. Based on a theory that emotions are created in a contact between subject and object, it appears in the survey that narrator in each collection of poems expressing and handles grief differently. The narrator in Det här är hjärtat is static and will never come out of grief while the narrator in Nattliga samtal is dynamic and moves on from sorrow.

Denna uppsats handlar om processen att snöra, stoppa och klä Carl Malmstens fåtölj ”Solo”. Den handlar om de vägval som tapetserar ställs inför i sin vardag gällande design och funktion. Uppsatsen består främst av en djupgående beskrivning som redogör för arbetsgångens process med syftet att förstå varför vissa val görs och hur de påverkar de kommande momenten. Det är en traditionell stoppning det handlar om och ett mindre experiment med materialmattor beskrivs. Avslutningsvis behandlas ämnet i en resultatdel samt en diskussions- och reflektionsdel.

<p>The ambition of this project is to make an overview of the Swedish upholstery industry and to make a suitable complement to the Carl Malmsten upholstery collection.</p><p>The Swedish furniture industry employs about 20 000 people in 815 companies. Totally the branch had a turnover of 17,5 billion Swedish krona in the year 2000. Of these 815 companies most of them are small family driven companies with low-tech industry. 10 % of the 815 companies stand for 60% of the production. These are large-scale companies and have a hi-tech industry, even compared with other types of industries. Approximately 25% of the Swedish made furniture is being exported.</p><p>The upholstery industry is spread over the country but mainly concentrated to the south of Sweden, Småland. After conversations with seven chosen upholstery companies in Tibro and Tranås area I discovered that the companies all have very different views of the market, some of them are increasing there sales and some are shutting down. During the past decade the furniture industry experienced difficult times with competition from low-price-producing countries like The Baltic country and Poland. Even though the corporate climate is rough the seven chosen companies has one thing in common and that is the aversion to outsource the production. They are frightened of losing control over the quality and to maintain hi-quality is of vital importance as it is signified to Swedish made furniture.</p><p>One of these companies is AB OH Sjögrens who has been my calibrator in this final project. This is the company that produce the Carl Malmsten upholstery furniture. Personally it was interesting to work with Carl Malmsten as a platform as I am linked to him trough education at Carl Malmsten CTD at Linköpings University and employment at Carl Malmsten store at Strandvägen in Stockholm.</p><p>Together with AB O.H. Sjögrens a designbreif was made where it was decided that this project was supposed to result in a sofa that would harmonies with the Carl Malmsten furniture called “Rundrygg” and “Jättepaddan”. The ambition is to offer the consumer a generous sofa as a complement to Carl Malmsten’s small sofas.</p><p>When I look at my work I can se that I have not fully been able to answer the question about what the characteristics for upholstered furniture to be optimal in Swedish production are. My work describes instead the search for a suitable match to Carl Malmsten’s furniture. The focus landed on creating new furniture and the project resulted in a sofa that is inviting and generous.</p> / <p>Detta är ett arbete vars målsättning är att göra en översyn av svensk stoppmöbelindustri samt skapa en lämplig komplettering till Carl Malmstens stoppmöbelkollektion.</p><p>Den svenska möbelbranschen sysselsätter omkring 20 000 personer i 815 företag och omsatte år 2000 17,5 miljarder kronor. Av dessa 815 företag är ett flertal små familjeföretag med låg teknologisk nivå i produktionen. 10 % av samtliga företag svarar för 60 % av msättningen.</p><p>Dessa är storskaliga och har modern produktionsteknik, även i jämförelse med annan verkstadsindustri. Ungefär 25 % av de svensktillverkade möblerna går på export.</p><p>Stoppmöbelindustrin är utspridd över hela landet men stor majoritet är lokaliserad i Småland. Efter att jag talat med sju utvalda företag i Tibro och Tranåstrakten konstateras att upplevelsen av marknaden är väldigt olika för företagen, vissa företag ökar sin försäljning medan andra lägger ner. Under de senaste decennierna har prispressen i möbelbranschen ökat och många svenska tillverkare har svårt att hävda sig gentemot utländska lågprisleverantörer, främst från Baltikum och Polen. Trots det hårda företagsklimatet har de sju utvalda företagen en sak gemensamt och det är oviljan att flytta produktionen utomlands. De upplever att de tappar kontrollen över kvalitén och att bibehålla den höga kvalitén är otroligt viktigt då det har blivit signum för svensktillverkade möbler.</p><p>Ett av dessa företag är AB O.H. Sjögrens som varit min samarbetspartner i detta examensprojekt. AB O.H. Sjögrens valdes då de producerar Carl Malmstens stoppmöbler, och för mig har det varit intressant att jobba utifrån Carl Malmsten då jag har stor anknytning till hans formgivning genom utbildning på Carl Malmsten CTD Linköpings universitet i Stockholm och arbete på Carl Malmsten butiken på Strandvägen.</p><p>Tillsammans med AB O.H. Sjögrens skapades en designbreif där det bestämdes att projektet skall resultera i en soffa som skall fungera tillsammans med Carl Malmstens stora fåtöljer, ”Rundrygg” och ”Jättepaddan”. Målet är att erbjuda konsumenterna en generös soffa som komplement till Carl Malmstens små ”fikasoffor”.</p><p>När jag granskar mitt examensarbete konstaterar jag att jag inte helt kunnat svara på frågan om hur en stoppmöbel kan se ut för att vara optimal i svensk produktion, avgränsat till AB O.H Sjögrens. Mitt arbete handlar istället mer om hur en möbel kan se ut för att passa in i Carl Malmstens kollektion. Fokus har hamnat på skapandet av en ny möbel där resultatet blev en soffa som är inbjudande och generös.</p>