<p>Mitt syfte med föreliggande uppsats är att peka på vilka stildrag som kan sägas vara typiska för Bodil Malmsten utifrån Det är fortfarande ingen ordning på mina papper från 2003. Bodil Malmstens genreövergripande författarskap kommer väl till uttryck i denna bok. Den innehåller drag av både prosa och lyrik, vilket medför att det är svårt att placera boken i en enda genre. Malmsten tar sig an stora som små livsfrågor och ämnet skiftar mellan det privata och det allmängiltiga. Jag ämnar därför även se om, och i så fall hur, hennes stil skiljer sig åt beroende på vilket ämne som tematiseras. Vidare vill jag även undersöka om stilen i en text på något sätt förstärker temat.</p>

Mitt syfte med föreliggande uppsats är att peka på vilka stildrag som kan sägas vara typiska för Bodil Malmsten utifrån Det är fortfarande ingen ordning på mina papper från 2003. Bodil Malmstens genreövergripande författarskap kommer väl till uttryck i denna bok. Den innehåller drag av både prosa och lyrik, vilket medför att det är svårt att placera boken i en enda genre. Malmsten tar sig an stora som små livsfrågor och ämnet skiftar mellan det privata och det allmängiltiga. Jag ämnar därför även se om, och i så fall hur, hennes stil skiljer sig åt beroende på vilket ämne som tematiseras. Vidare vill jag även undersöka om stilen i en text på något sätt förstärker temat.

No description available.

No description available.

I denna uppsats undersöks hur sorg skapas och uttrycks i diktsamlingarna Det här är hjärtat av Bodil Malmsten och Nattliga samtal av Elisabeth Rynell. Utifrån en teori om att känslor skapas i en kontakt mellan subjekt och objekt framgår det i undersökningen att diktjagen i respektive diktsamling uttrycker och hanterar sorgen på olika sätt. Diktjaget i Det här är hjärtat är statiskt och kommer aldrig ur sorgen medan diktjaget i Nattliga samtal är dynamiskt och går vidare ur sorgen. / This essay examines how grief is created and expressed in the poetry collections Det här är hjärtat by Bodil Malmsten and Nattliga samtal by Elisabeth Rynell. Based on a theory that emotions are created in a contact between subject and object, it appears in the survey that narrator in each collection of poems expressing and handles grief differently. The narrator in Det här är hjärtat is static and will never come out of grief while the narrator in Nattliga samtal is dynamic and moves on from sorrow.

This essay examines how grief, melancholy and irony interact in the poetry collections Hej då, ha det så bra! (2003) by Kristina Lugn and Det här är hjärtat (2015) by Bodil Malmsten. The authorships have their similarities and differences when it comes to the themes and language of their poetry. In Malmsten’s collection of poetry, grief is more present than usual and for Lugn, the feeling of melancholy is much heavier in this collection of poetry compared to her previous ones. Although the poetry collections differ in theme, the feeling of grief and melancholy is common between them. The concept of irony is examined in the essay as an antipole to grief and if irony could help the authors poetic self get distance from their grief. In my examination of the concept of melancholia and irony, I have discovered that they differ between men and women. This is interesting when it comes to how women write poetry in the concept of irony and melancholia. This will be used in my essay to better understand how Lugn and Malmsten work within these themes. To explore grief and melancholy in the poetry, I will use Freud’s essay “The Mourning of Melancholia” (1917), Kristeva’s Black sun: depression and melancholia (1989) and also Karin Johannsson’s Melankoliska rum (2009) to give a clear history of the concept of grief and melancholia and the many aspects of it. / I denna uppsats undersöks hur sorg, melankoli och ironi samspelar i diktsamlingarna Hej då, ha det så bra! (2003) av Kristina Lugn och Det här är hjärtat (2015) av Bodil Malmsten.  Författarskapen har sina likheter och skillnader när det gäller dikternas stämning och språk. Diktsamlingarna skiljer sig även från författarnas tidigare verk. För Malmsten är sorgen mer närvarande än någonsin och hos Lugn är känslan av melankoli tyngre i denna diktsamling jämfört med tidigare diktsamlingar. Även om diktsamlingarna skiljer sig i tematik, finns ändå en gemensam känsla av sorg och melankoli. Begreppet ironi undersöks i uppsatsen som en motpol till sorgen, om ironin kan hjälpa till att distansera diktjaget från sorgen eller om ironin kan skapa ett behov att uttrycka sorgen, likt bekännelselitteraturen.  I min analys av begreppen melankoli och ironi har jag stött på att det skiljer sig mellan hur män och kvinnor skriver. Detta är intressant när det kommer till hur kvinnor skriver poesi inom begreppen ironi och melankoli, och detta kommer att användas i min uppsats för att få en bättre förståelse för hur Lugn och Malmsten arbetar inom dessa teman. För att utforska sorg och melankoli i poesi kommer jag att använda Freuds essä ”The Mournig of Melancholia” (1917), Kristevas Black sun: depression and melancholia (1989) och även Karin Johannissons Melankoliska rum:om ångest, leda och sårbarhet i förfluten tid och nutid (2009), för att ge en tydlig bild av begreppet sorg och melankoli och de många aspekterna av det.

Föreliggande studie av Bodil Malmstens roman Priset på vatten i Finistère (2001) syftar till att undersöka berättarjagets förhållande till trädgårdsodling och skrivande. Analysen utgår ifrån ett (eko)feministiskt perspektiv (en kombination av ekokritisk, feministisk och ekofeministisk teori) på romanens framställning av människa–natur-dikotomin och skrivandets förutsättningar. Det kvinnliga berättarjagets nära relation till sin trädgård och hennes upplevda svårigheter med att formulera sig i skrift befäster ekofeministiska och särartsfeministiska idéer om att kvinnor står närmare naturen än män, samt att kvinnans erfarenheter inte kan uttryckas genom ett manligt kodat språk. Trots det färdigställer berättarjaget en autofiktiv roman om sin tillvaro i trädgården, varmed hon utmanar språkliga och genremässiga konventioner. I analysen identifieras nuets flyktighet som en gemensam nämnare i trädgårdsarbetet, skrivandet och jagets kroppsliga erfarenheter, vilket medför att polariteten mellan text och verklighet mitigeras i romanen. Berättarjaget kan därför sägas ägna sig åt en form av écriture féminine som låter den fysiska världen och hennes sinnliga upplevelser av den ta plats i litteraturen. / This study focuses on Bodil Malmsten’s novel The Price of Water in Finistére (Priset på vatten i Finistère, 2001). The aim is to examine the female narrator’s approach towards gardening and writing. This is executed through an (eco)feminist perspective (referring to a combination of ecocritical, feminist, and ecofeminist theory) on the narrator’s attitude towards nature (represented by her garden), and the project of writing a novel about her life in the French village Finistère. The narrator’s relationship with her garden, and her difficulties with expressing herself in writing, confirm certain ecofeminist and difference feminist ideas that women are closer connected to nature than men, which results in female experiences being excluded from the masculine-coded language. Nevertheless, the narrator completes her novel, leading her to challenge the customs of language and genre. Furthermore, the volatility and changeability of the present moment are identified as a joint condition for nature, writing, and the narrator’s experiences of her physical body. This implies an interconnection between text and reality, and through the notion of écriture féminine, the narrator succeeds in transferring the sensuous, carnal world into abstract literature.