Spelling suggestions: "subject:"org"" "subject:"sorg""
1 |
Föräldrars upplevelser av att förlora sitt barn i cancer : En självbiografistudieJoxelius, Patricia, Svalander, Victoria January 2016 (has links)
Varje år dör cirka 60 barn i Sverige av cancer. Föräldrarna har ett stort ansvar under barnets cancerbehandling och sjuksköterskan har en betydelsefull roll att göra föräldrarna delaktiga i vårdprocessen och ge kunskap de behöver. Vikten av att hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap om hur föräldrar upplever situationen samt kunna möta föräldrar i deras tillvaro är ytterst viktigt för att inge trygghet och lindra lidande. Syftet med denna studie var därför att belysa hur föräldrar erfar att förlora sitt barn i cancer. Fyra stycken självbiografier som är skrivna av föräldrar där barnet dör analyserades med hjälp av en narrativ analysmetod. I resultatet framkom två kategorier och tio subkategorier. Resultatet visar att föräldrar upplever många nya känslor och ser saker ur nya perspektiv från de att barnet diagnostiseras med cancer till barnets död. Betydelsen av ett gott bemötande från vårdpersonalen var också centralt. I diskussionen framkom bland annat vikten av att man som sjuksköterska är trygg i sig själv när man vårdar familjer i kris och att man har förmågan att använda ett klart och tydligt språk för att främja tilliten. Studien kan användas av sjuksköterskor och vårdpersonal som kommer i kontakt med föräldrar som förlorar ett barn i cancer.
|
2 |
"Music provided a place of intimacy and trust. It goes where words alone cannot." : en litteraturstudie om sorgeprocesser och musikterapiStarenvik Curman, Gabriella January 2016 (has links)
Uppsatsens syfte har varit att genom litteraturstudier undersöka hur man som musikterapeut möter människor som drabbats av förlust och sorg. Frågeställningarna har fokuserat på hur musikterapeuter arbetar med människor i sorg, på vilket sätt musikterapi kan hjälpa till i sorgearbetet och vad som är hjälpsamt i den musikterapeutiska processen. Med ett hermeneutiskt synsätt har litteratur, till övervägande del i form av studier och fallbeskrivningar, studerats. Flera begrepp förklaras så som förlust, sorg, sorgprocess, komplicerad och kollektiv sorg samt trauma. Hur en sorgbearbetning vanligtvis ser ut skildras även. Till olika sorgbegrepp kopplas musikterapi och i själva litteraturstudien ges exempel på hur man arbetar musikterapeutiskt. Studien visar på att musikterapeuter arbetar med människor i sorg på en rad olika sätt. Man vänder sig till både barn, ungdomar och vuxna och musikterapi ges både individuellt och i grupp. Såväl receptiva som expressiva musikterapeutiska metoder används. I verbala och skriftliga utvärderingar har klienter skattat musikterapi som verksamt i ett sorgearbete. Klienter har upplevt att de i musik kan uttrycka de känslor de har kring en sorg på ett kreativt sätt och att det fungerar väl då det ibland är svårt att sätta ord på dessa känslor. Att arbeta med songwriting med ungdomar i gruppterapi har visat sig ge särskilt goda resultat. Musikterapi har ett brett användningsområde inom sorgbearbetning för människor i alla åldrar, då alla studier visar på minskade sorgreaktioner efter genomgångna musikterapeutiska interventioner.
|
3 |
Krishantering i gymnasieskolan : Två skolor i fokus / Crisismanagement in upper secondery school : Two schools in focusLarsson, Anna, Vedmar, Thomas January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur krisgrupper inom gymnasieskolan arbetar med krishantering vad gäller beredskap, organisation samt uppföljning.</p><p>Undersökningen har genomförts på skolor inom samma kommun i nordöstra Skåne. På Skola 1 intervjuades en skolsköterska, en kurator samt en vaktmästare och på Skola 2 intervjuas en skolsköterska samt en kurator. Skola 1 har inte varit lika utsatt för krissituationer som Skola 2 har.</p><p>Av intervjusvaren att döma kan vi konstatera att båda skolorna har en god beredskap inför eventuella krissituationer. Krisplaner finns på båda skolorna och dessa revideras efter behov. Vilka insatser som ska sättas in vid krissituationer är i första hand beroende av hur de ser ut, därför finns inga direkta mallar att följa eftersom situationerna kan skilja sig markant åt. De intervjuade poängterade vikten av att samlas och utvärdera utfört arbete, för att veta vad som ska förbättras inför nästkommande situation. Angående frågan om krisgrupperna fått kritik efter avslutat arbete svarade man på Skola 1 att det hade man inte, medan de på Skola 2 sade att det alltid förekommer i någon form.</p>
|
4 |
Plötslig oväntad död : sjuksköterskans upplevelser av att möta sörjande närståendeSvensson, Ulrika, Wennerdahl, Camilla January 2004 (has links)
No description available.
|
5 |
Krishantering i grundskolan - vid dödsfallSchwartz, Robin January 2010 (has links)
No description available.
|
6 |
Suicid : upplevelser och erfarenheter utifrån ett anhörigperspektivBergström, Sandra, Josefsson, Emelie, Persson, Caroline January 2008 (has links)
<p>Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter när någon nära försöker begå eller har begått suicid. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hos de anhöriga uppstod inre kaos med känslor som skuld, skam, ilska, lättnad, ensamhet och isolering. Det var svårt att finna mening och de anhöriga önskade ofta professionellt stöd i hanteringen av sin sorg. För att minska ohälsan hos denna grupp har sjuksköterskan en viktig roll i att bekräfta deras upplevelse. Genom ökad förståelse och större kunskap kring anhörigas upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan skapa en större handlingsberedskap och på så vis arbeta suicidpreventivt. Vidare forskning behövs om hur anhöriga önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal samt vilken sorts kompetensutveckling som kan påverka det professionella bemötandet.</p>
|
7 |
Suicid : upplevelser och erfarenheter utifrån ett anhörigperspektivBergström, Sandra, Josefsson, Emelie, Persson, Caroline January 2008 (has links)
Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter när någon nära försöker begå eller har begått suicid. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hos de anhöriga uppstod inre kaos med känslor som skuld, skam, ilska, lättnad, ensamhet och isolering. Det var svårt att finna mening och de anhöriga önskade ofta professionellt stöd i hanteringen av sin sorg. För att minska ohälsan hos denna grupp har sjuksköterskan en viktig roll i att bekräfta deras upplevelse. Genom ökad förståelse och större kunskap kring anhörigas upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan skapa en större handlingsberedskap och på så vis arbeta suicidpreventivt. Vidare forskning behövs om hur anhöriga önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal samt vilken sorts kompetensutveckling som kan påverka det professionella bemötandet.
|
8 |
Krishantering i gymnasieskolan : Två skolor i fokus / Crisismanagement in upper secondery school : Two schools in focusLarsson, Anna, Vedmar, Thomas January 2009 (has links)
Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur krisgrupper inom gymnasieskolan arbetar med krishantering vad gäller beredskap, organisation samt uppföljning. Undersökningen har genomförts på skolor inom samma kommun i nordöstra Skåne. På Skola 1 intervjuades en skolsköterska, en kurator samt en vaktmästare och på Skola 2 intervjuas en skolsköterska samt en kurator. Skola 1 har inte varit lika utsatt för krissituationer som Skola 2 har. Av intervjusvaren att döma kan vi konstatera att båda skolorna har en god beredskap inför eventuella krissituationer. Krisplaner finns på båda skolorna och dessa revideras efter behov. Vilka insatser som ska sättas in vid krissituationer är i första hand beroende av hur de ser ut, därför finns inga direkta mallar att följa eftersom situationerna kan skilja sig markant åt. De intervjuade poängterade vikten av att samlas och utvärdera utfört arbete, för att veta vad som ska förbättras inför nästkommande situation. Angående frågan om krisgrupperna fått kritik efter avslutat arbete svarade man på Skola 1 att det hade man inte, medan de på Skola 2 sade att det alltid förekommer i någon form.
|
9 |
Plötslig oväntad död : sjuksköterskans upplevelser av att möta sörjande närståendeSvensson, Ulrika, Wennerdahl, Camilla January 2004 (has links)
No description available.
|
10 |
Barns sorgearbete- pedagogers bemötande av barn i sorgBergström, Katrine, Lundberg, Matilda January 2013 (has links)
Sorg är ett omfattande område och denna studie fokuserar på hur lärare i förskolan och i skolan hanterar och arbetar med barn och elever som förlorat någon nära anhörig eller andra personer i barnets närhet. Ett syfte med studien är att få en uppfattning om hur lärare i förskola och skola upplever sig rustade inför bemötande av barn och elever som har drabbats av sorg genom dödsfall samt hur det tar sig i uttryck i praktiken. Ett annat syfte är också att undersöka om skillnader finns i sorghantering i förskola och skola. För att få svar på vår frågeställning har en enkätundersökning på sex olika skolor och förskolor i en kommun genomförts. Trettiotre verksamma lärare i skolan i årskurserna F-6 och i förskolan har deltagit i undersökningen. Vi har även tagit del av aktuell forskning och litteratur inom ämnesområdet. Studien har visat att det råder skillnader mellan förskola och skola i hur man hanterar mötet med barn i sorg. Detta beror främst på ålder och mognad hos barnet. Studien visar också att det råder bristfälliga kunskaper om innehållet i de krisplaner som finns, vilket borde påverka hur rustade pedagogerna är.
|
Page generated in 0.0251 seconds