I studien undersöks hur pedagoger säger sig bemöta barn som mist en familjemedlem genom dödsfall och om det finns en handlingsplan som kan vara till hjälp. Det kommer även utifrån Cullbergs kristeori redovisas de olika faserna som barnen går igenom vid en kris, samt de olika reaktionerna som kan uppkomma. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med tre aktiva pedagoger och en förskolechef, som även arbetat som pedagog tidigare under många år. Intervjuerna genomfördes på fyra olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet visar att de pedagogerna med erfarenhet känner sig mer förberedda och ser betydelsen i en handlingsplan som stöd och hjälp. Alla pedagogerna poängterar betydelsen av att det i förskolan ska vara som vanligt eftersom det inte är det för övrigt i barnets liv. De nämner att alla barn är olika och sörjer på olika sätt, vilket tyder på att som pedagog behöva ha tillgång till olika metoder för att kunna stötta varje barn i deras sorgearbete.

<p>Två studier genomfördes med syfte att undersöka hur människor upplever och bearbetar sorg samt att försöka finna vad som gör att sorgbearbetning lyckas. Syftet med Studie 2 var dessutom att undersöka en konkret sorgbearbetningsmetod. I Studie 1 deltog 15 studenter och i Studie 2 deltog 308 kursdeltagare vid Svenska Institutet för Sorgbearbetning. Tre centrala komponenter för sorg kunde i Studie 1 fastställas: (1) orsaken är förlust, (2) reaktionen är negativa känslor, (3) det finns en varaktighet. Resultatet i Studie 1 visade vidare att bearbetning av sorg kan ske genom handling och/eller genom anpassning till situationen. Resultatet i Studie 2 visade att kurserna vid Svenska Institutet för Sorgbearbetning har en positiv effekt. Några av effekterna var lättnadskänsla, bättre känslomässig relation till sorgobjektet samt ökad kunskap om sorg. Resultatet visade också att oberoende av vilken förlust individen har fungerar metoden.</p><p>Key words: grief, loss, coping, grief recovery method.</p> / <p>Two studies were carried out in order to examine the way in which people experience and recover from grief, and also to try to establish what makes grief recovery successful. Another purpose of Study 2 was to examine a concrete grief recovery method. In Study 1 15 students participated. Study 2 included 308 course participants at the Swedish Institute of Grief Recovery. Study 1 showed that three core components of grief could be established: (1) the cause is loss, (2) the reaction is negative emotions, (3) the grief is continuing. The results of Study 1 also showed that grief recovery can occur by taking action and/or by adjusting to the situation. The result of Study 2 showed that the courses of the Swedish Institute of Grief Recovery (Sw. Svenska Institutet för Sorgbearbetning) have a positive effect on grief. The effects included a sense of relief, an improved emotional connection to the object of grief, and a greater knowledge of grief. In addition, the results demonstrated that the method works irrespective of the type of loss suffered.</p><p>Key words: grief, loss, coping, grief recovery method.</p>

Två studier genomfördes med syfte att undersöka hur människor upplever och bearbetar sorg samt att försöka finna vad som gör att sorgbearbetning lyckas. Syftet med Studie 2 var dessutom att undersöka en konkret sorgbearbetningsmetod. I Studie 1 deltog 15 studenter och i Studie 2 deltog 308 kursdeltagare vid Svenska Institutet för Sorgbearbetning. Tre centrala komponenter för sorg kunde i Studie 1 fastställas: (1) orsaken är förlust, (2) reaktionen är negativa känslor, (3) det finns en varaktighet. Resultatet i Studie 1 visade vidare att bearbetning av sorg kan ske genom handling och/eller genom anpassning till situationen. Resultatet i Studie 2 visade att kurserna vid Svenska Institutet för Sorgbearbetning har en positiv effekt. Några av effekterna var lättnadskänsla, bättre känslomässig relation till sorgobjektet samt ökad kunskap om sorg. Resultatet visade också att oberoende av vilken förlust individen har fungerar metoden. Key words: grief, loss, coping, grief recovery method. / Two studies were carried out in order to examine the way in which people experience and recover from grief, and also to try to establish what makes grief recovery successful. Another purpose of Study 2 was to examine a concrete grief recovery method. In Study 1 15 students participated. Study 2 included 308 course participants at the Swedish Institute of Grief Recovery. Study 1 showed that three core components of grief could be established: (1) the cause is loss, (2) the reaction is negative emotions, (3) the grief is continuing. The results of Study 1 also showed that grief recovery can occur by taking action and/or by adjusting to the situation. The result of Study 2 showed that the courses of the Swedish Institute of Grief Recovery (Sw. Svenska Institutet för Sorgbearbetning) have a positive effect on grief. The effects included a sense of relief, an improved emotional connection to the object of grief, and a greater knowledge of grief. In addition, the results demonstrated that the method works irrespective of the type of loss suffered. Key words: grief, loss, coping, grief recovery method.

Döden är oundviklig. Alla kommer vi att dö och alla omkring oss kommer också att dö. Flera gånger varje dag förlorar något barn en förälder. Ett barn som blir kvar att överleva och leva i sorg. Eftersom det händer så plötsligt anser vi att ett “krispaket om arbete med döden” vore en självklarhet på alla förskolor som komplement till krisplanen. Där en kort handledning finns som hjälper arbetslaget med råd och material till att kunna arbeta med ämnet i barngruppen. Ett stöd till att kunna på ett professionellt sätt bemöta föräldrar och barn i denna nya situation, med barn i sorg. Vi bestämde oss för att göra en krisväska (se bilaga 1), innehållandes en bok med tema död, en docka kopplad till boken och ett handledningshäfte. Boken berättar ett barns möte med sorgen. Dockan efterliknar en av bokens karaktärer. Handledningen är riktad till pedagogerna och innehåller information om hur de kan arbeta kring och med detta material, råd om förhållningssätt och en checklista var de kan finna mer vägledning. Stoffet i materialet är baserat på kvalitativa samtalsintervjuer, vetenskap och forskning.

Alla som arbetar med människor möter frågor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftet med föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vad som varit hjälpsamt och inte för föräldrar som har varit med om att förlora ett barn genom plötslig död. Fyra personer intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009) meningsanalys. Resultatet från intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt för de intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sätt att sörja, då kan hjälpen från andra bli både hjälpsam och läkande. I fokus för de intervjuade var att relationen med den döde måste få fortsätta och att de ville hålla minnet av sitt döda barn levande. Det var viktigt att andra förstod detta behov. Informanterna uttryckte att förlusten klingar av men att saknaden ökar. De uttrycker också att det är viktigt att hitta ett eget förhållningssätt till att hantera vardagen och kunna vara i sorgen när den dök upp. Det viktigaste resultatet ur ett behandlingsperspektiv var att det inte är självklart att professionell hjälp alltid är det rätta. Den bör erbjudas med jämna mellanrum men det viktigaste är att vara lyhörd för den sörjandes egna behov. Att inte sjukdomsförklara sörjande är viktigt samtidigt som det är betydelsefullt både för de sörjande och andra att inse att förlusten av ett barn tar tid att bearbeta. Det är också viktigt att stödja föräldrarnas egen syn på den mening de ser med sin förlust över tid.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utsträckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och ärgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på svaren från 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg är densamma, däremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgång till används isorgearbetet. Genom sorgearbetet kommer de gradvis till acceptans avobjektförlusten och anpassar sig till verklighetens krav för att därefter kunnagå vidare i livet. Nya sorger återaktualiserar tidigare obearbetade sorger ochi invandrarens- och flyktingenshistoria finns alltid sorgen över att ha lämnatsitt hemland.

Children’s participation is embodied in Article 12 of the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC, 2009). Children’s participation is about the right of children who are capable of expressing their views to express them freely in all matters affecting them. In the context of paediatric palliative care children’s participation is also about access to information regarding children’s illnesses, treatment and care. Methods of communication, such as open communication and honesty are the main requirements in order for participation to be genuine. As a means to advance knowledge, this study explores parents’ perceptions of their children participation in the context of paediatric palliative care. The study aims to formulate guidelines, which can be applied to promote children’s participation in their treatment and care in the context of paediatric palliative care. The interpretive descriptive research design was used as the methodology that offers the perspective for analysing situations and enabling practical applicability. Data for this study was gathered by means of semi-structured interviews, a vignette and incomplete sentences. Participants were sampled through a purposive sampling to ensure that the participants are the holders of the needed data. The collected data was transcribed and analysed and the thematic analysis process was incorporated. The findings of this study indicate the parents’ stance towards children’s participation in the paediatric palliative care context. Participants’ perceptions indicate the fears they have with regard to children’s autonomy. Participants’ perceptions are in contrary to the literature on children’s participation and the legislation on children’s rights as their view is that children should not be involved in decision making processes regarding the children’s treatment and care. Participants made reference to their concerns related to the right of their children to participate in decision making regarding their treatment and care. Reference was also made to the societal norms and culture that is part of their existence. Findings suggest that the need exists for developing support systems which will assist the parents in facilitating their children’s participation regarding their treatment and care in the context of paediatric palliative care. Based on the findings of this study recommendation are made to health care systems, that is, the governmental bodies that are involved and responsible for the implementation of policies in health care, hospitals and hospices to focus on developing individualised support structures for parents with children who have life-limiting illnesses as the disease profiles vary and the societal response differs towards these diseases. The support structures should be based on the parents’ understanding of their circumstances and experiences regarding their children’s participation in the paediatric palliative treatment and care. / MSW, North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

Children’s participation is embodied in Article 12 of the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC, 2009). Children’s participation is about the right of children who are capable of expressing their views to express them freely in all matters affecting them. In the context of paediatric palliative care children’s participation is also about access to information regarding children’s illnesses, treatment and care. Methods of communication, such as open communication and honesty are the main requirements in order for participation to be genuine. As a means to advance knowledge, this study explores parents’ perceptions of their children participation in the context of paediatric palliative care. The study aims to formulate guidelines, which can be applied to promote children’s participation in their treatment and care in the context of paediatric palliative care. The interpretive descriptive research design was used as the methodology that offers the perspective for analysing situations and enabling practical applicability. Data for this study was gathered by means of semi-structured interviews, a vignette and incomplete sentences. Participants were sampled through a purposive sampling to ensure that the participants are the holders of the needed data. The collected data was transcribed and analysed and the thematic analysis process was incorporated. The findings of this study indicate the parents’ stance towards children’s participation in the paediatric palliative care context. Participants’ perceptions indicate the fears they have with regard to children’s autonomy. Participants’ perceptions are in contrary to the literature on children’s participation and the legislation on children’s rights as their view is that children should not be involved in decision making processes regarding the children’s treatment and care. Participants made reference to their concerns related to the right of their children to participate in decision making regarding their treatment and care. Reference was also made to the societal norms and culture that is part of their existence. Findings suggest that the need exists for developing support systems which will assist the parents in facilitating their children’s participation regarding their treatment and care in the context of paediatric palliative care. Based on the findings of this study recommendation are made to health care systems, that is, the governmental bodies that are involved and responsible for the implementation of policies in health care, hospitals and hospices to focus on developing individualised support structures for parents with children who have life-limiting illnesses as the disease profiles vary and the societal response differs towards these diseases. The support structures should be based on the parents’ understanding of their circumstances and experiences regarding their children’s participation in the paediatric palliative treatment and care. / MSW, North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

Introduktion: När en närstående dör, oavsett om det är väntat eller sker plötsligt, drabbas anhöriga av sorg. Sorg innefattar fysiska, känslomässiga, kognitiva, andliga och sociala utmaningar. För att kunna hantera dessa utmaningar är det viktigt att bearbeta sorgen.  Syfte: Att belysa sorgereaktioner samt förhållanden som påverkar sorgebearbetningen hos anhöriga vid väntade och plötsliga dödsfall. Metod: Studiens datainsamlingsmetod är en litteraturstudie vars resultat bygger på redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar. Artiklarnas resultat lästes noggrant igenom, enskilt och tillsammans.  Resultat som svarade på syftet bearbetades och delades in i två sektioner med tillhörande teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga upplever många olika sorgereaktioner när en närstående dör. Reaktionernas intensitet varierar beroende på hur den närstående dör samt den närståendes och anhörigas relation samt ålder och den anhörigas kön. Hur sorgebearbetningen utvecklas beror på olika förhållanden: närstående och anhörigas inställning kring döden, den döendes lidande samt olika former av stöd. Slutsats: Sjuksköterskor är ofta de som först möter anhöriga efter en närståendes död. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om sorg för att kunna bemöta och ge god omvårdnad till dessa anhöriga samt underlätta den kommande sorgebearbetningen.

<p>The purpose of this essay is to investigate what preschool teachers now about children in crisis and and how to manage crisis. It´s also about what children in preschool understand about death. Literature studies have been made to get a better idea about what to do when you are in the middle of a crisis situation and to find out how children reacts when they are in grief. Four preschool teachers have been interviewed from two different preschools and three children at the same preschool. The interviews show theire knowledge about preschool children in crisis and how to deal whit the crisis. The interview with the children show if they have any experience with death and if they know it´s final.</p><p>The result shows that there is some knowledge among the preschool teachers about crisis and how to deal with them, but they don´t think that you can get enough knowledge. When it comes to the children they have had some experience with deaths and they are aware of that when you die it´s final.</p>