Introduktion: När en närstående dör, oavsett om det är väntat eller sker plötsligt, drabbas anhöriga av sorg. Sorg innefattar fysiska, känslomässiga, kognitiva, andliga och sociala utmaningar. För att kunna hantera dessa utmaningar är det viktigt att bearbeta sorgen.  Syfte: Att belysa sorgereaktioner samt förhållanden som påverkar sorgebearbetningen hos anhöriga vid väntade och plötsliga dödsfall. Metod: Studiens datainsamlingsmetod är en litteraturstudie vars resultat bygger på redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar. Artiklarnas resultat lästes noggrant igenom, enskilt och tillsammans.  Resultat som svarade på syftet bearbetades och delades in i två sektioner med tillhörande teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga upplever många olika sorgereaktioner när en närstående dör. Reaktionernas intensitet varierar beroende på hur den närstående dör samt den närståendes och anhörigas relation samt ålder och den anhörigas kön. Hur sorgebearbetningen utvecklas beror på olika förhållanden: närstående och anhörigas inställning kring döden, den döendes lidande samt olika former av stöd. Slutsats: Sjuksköterskor är ofta de som först möter anhöriga efter en närståendes död. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om sorg för att kunna bemöta och ge god omvårdnad till dessa anhöriga samt underlätta den kommande sorgebearbetningen.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa innebörden av sorgeprocessen och betydelsen av sociala relationer hos en grupp personer som förlorat sin livspartner. Empirin har tolkats utifrån den kunskapssociologiska teorin av Berger och Luckmann (2011) och visar att de efterlevandes sorgeprocess innebär en livsomställning i form av en växlingsprocess vilken föregås av en resocialisation. I livsomställningen sker en växling mellan den efterlevandes tidigare liv och det nya livet som innebär att den sorgdrabbade individen behöver hitta ett nytt perspektiv på sin nya tillvaro som kräver en omtolkning av såväl sina sociala relationer som sin identitet. Resultatet visar att sorgeprocessen är en omfattande och komplex livsomställningsprocess i vilken sociala relationer har en avgörande roll eftersom anpassningen till de efterlevandes nya verklighet sker i relation till såväl andra människor som i relation till sig själva. Livsomställningen som den efterlevande genomgår i sorgeprocessen kan skildras som ett byte av världar där det sker en växling mellan livet före och efter dödsfallet (jfr. Berger & Luckmann, 2011).

Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?

<p>Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. </p><p>De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?</p>

Ett av lärarens viktiga uppdrag är att finnas som den trygga punkten i ett barns liv när det värsta händer. Utifrån handböcker samt stödmaterial från Skolverket vill vi ta upp hur barnböcker kan användas inom ramen för ämnet svenska med syftet att underlätta sorg hos barn men också att hjälpa barnen att själva kunna skapa sig en förståelse av sin egen sorg. Det finns begränsad forskning kring ämnet men efter Estoniaolyckan 1994, minibussolyckan med de sju barnen och två lärarna som omkom i Mellansverige 1999 samt flodvågskatastrofen 2004 har sorg i klassrummet varit ett ämne som behövt tas upp mer. Vi vill belysa att detta är ett relevant och viktigt ämne eftersom alla lärare någon gång kommer att möta barn i sorg. I och med våra egna bristande kunskaper ville vi ta reda på mer om vad som krävs av oss lärare samt vilket stöd vi kan tänkas få av andra myndigheter. Metoden som används i denna uppsats är en kvalitativ textanalys av utvalda barnböcker samt handböcker för att belysa hur den valda litteraturen kan användas i ämnet svenska för att underlätta svåra samtal med barn. Resultatet visar på att den valda litteraturen kan underlätta för svåra samtal med barn. Barnböckerna tar upp döden på ett förskönat sätt för att inte göra det till något hemskt som barnen blir rädda för. De utvalda barnböckerna kan användas i flera syften för att hjälpa barn samt få dem att uppnå mål och riktlinjer som läroplanen lyfter fram. Slutsatsen av denna analys är att barnlitteratur kan användas inom ramen för ämnet svenska för att hjälpa barnen att förstå budskapet i och med att text och bild tydliggör detta.

No description available.

Denna uppsats bygger på en textanalys av Ylva Ugglas  bok Min  mamma bor på en stjärna. Syftet med  uppsatsen  är i första  hand  att analysera  hur  att barns  sorg porträtteras  i Min mamma bor på en stjärna. Men uppsatsen har även som syfte att diskutera hur ett barns sorg kan påverka  lärandet  och hur  lärare  kan jobba med  skönlitteratur   som en metod  i klassrummet. Syftet med uppsatsen grundar  sig  i mina  egna  bristande  kunskaper  kring  detta ämne  efter  avslutad   lärarutbildning   och målet  blir  då att sprida  kunskap  kring ämnet.Resultatet   visar  att Min  mamma bor på en stjärna porträtterar  sorg  på fler  sätt än enbart saknad  efter  sin  bortgångna  mamma. Sorg hos  ett barn kan till   exempel  innebära  förlusten  av en bästa vän. Resultatet visar på att ett barns sorg kan yttra sig på flera  olika  sätt,  bland  annat genom  tårar,  ensamhet   och ilska.   Uppsatsen  framhäver   litteratursamtal  som en bra arbetsmetod när det gäller att arbeta med sorg tillsammans med eleverna. Avslutningsvis visar uppsatsen  att det är viktigt   att lärare  vågar  arbeta  med  sorg och död i klassrummet   eftersom det kan innebära  att döden inte  framstår  som främmande   för  ett barn.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring skolans möjlighet och ansvar gällande bemötande till barn i sorg.  Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, samt ett salutogent perspektiv, vilket visar sig genom en tolkning av människors upplevelser, med fokus på vad som varit stödjande och positivt i det bemötandet som getts från skolan och förskolan. Metoden för studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer i två steg med fyra informanter. Tvåstegsmetoden innebär att samma informant intervjuades vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena hade de alla samtalat med sina barn om det stöd som erhållits, detta för att även få ta del av barnens upplevelser. Informanterna är fyra kvinnor med barn i förskole-och skolålder, vars män hastigt avlidit. Informanterna har i intervjuerna, vilka varit av en djupare och mer samtalslik karaktär, berättat om det stöd som erhållits från skola och förskola, och vad som varit viktigt för barnen för bearbetningen av sorgen. Kvinnorna har även gett sina åsikter kring vad som kunde gjorts bättre. Empirin har tolkats utifrån en vald teori, Antonovskys KASAM-teori, och som hjälp har en analysmodell utifrån denna teori använts. De tre centrala begreppen i KASAM-teorin; Hanterbarhet, Begriplighet och Meningsfullhet, har använts som analysredskap.  I Antonovskys teori är dessa begrepp de tre centrala komponenterna för att kunna skapa en känsla av sammanhang, vilket är avgörande för hur man klarar sig igenom en kris på bästa sätt, med största möjliga välmående. De huvudsakliga resultaten av studien skulle kunna sammanfattas som att både behov, reaktioner och det stöd som krävs är individuellt. En flexibilitet kring krishanteringen är viktig. Beredskapen för kris och även bemötandet till de drabbade barnen har huvudsakligen varit bristfälligt, men informanterna menar att det viktigaste ändå varit att det funnits engagemang från någon som mött barnet. Det genomgående temat i kvinnornas berättelser, både utifrån vad som uppskattats och vad som saknats gällande stödet, är en fungerande dialog mellan skola och hem. Genom dialog kan skolan få det familjeperspektiv, och den helhetsbild av barnet som krävs, för att kunna upprätta ett fungerande och stödjande förhållningssätt till den enskilda eleven.  Gällande KASAM-teorin och dess huvudkomponenters betydelse för bearbetningen av sorgen ses det som viktigt med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Att skapa en känsla av sammanhang genom ett adekvat bemötande till barn sorg lyfts som betydelsefullt.

Tio psykodynamiskt inriktade legitimerade psykoterapeuter har intervjuats i syfte att undersöka vilka faktorer som bidrar till att komplicerad sorg utvecklas och vilka psykoterapeutiska interventioner som är hjälpsamma vid komplicerad sorg. I en tematisk analys framkom att komplicerad sorg innebär att den rörelse som finns i en normal sorgeprocess stannat upp och att de interventioner som terapeuterna beskriver syftar till att få igång en rörelse igen och som i sin tur leder till integrering av den som man förlorat, av den händelse man varit med om samt att ny mening och ny identitet skapas av detta. Resultatet visar att centrala interventioner är realitetsanpassning och acceptans, symbolisering och få ihop sin berättelse, att pendla mellan att vara i sorgen och i det funktionella, psykoedukation och normalisering samt den terapeutiska hållningen. Studiens resultat diskuteras i relation till den litteratur och forskning som inledningsvis beskrivs.

Over 90,000 people die each year in Sweden, many of whom were in need of healthcare. Nurses are considered lacking education in grief management after the loss of a patient. The Swedish Healthcare System advocates continuity and that a relationship is created with the patient. In correlation with the death of a patient, the nurse may experience feelings of apathy, guilt and grief. The aim was to highlightfactors that affect the nurses’ experiences of managing grief following a patient’sdeath. The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. The nurses’ grieving process was affected whether the cause of death wasexpected or unexpected. Furthermore, the relationship between nurse and patient could benefit the quality of the care but at the cost of making the grieving process more difficult. Nurses preferred informal support in managing the grief, and debriefing should be advocated. Grief is a human response in the loss of a relationship, and it is of importance that the nurse allows herself to grieve when a patient passes away. Finally, a lack of education regarding grief management wasnoted in the connection to a patient’s death, which is required for the nurse to maintain her own personal health and deliver high quality care. / I Sverige dör 90,000 människor varje år, en stor del av människorna var i behov av sjukvård. Sjuksköterskor anses sakna utbildning inom sorgehantering efter förlust av en patient. Den svenska sjukvården förespråkar kontinuitet och en relation skapas med patienten. I samband med en patients död kan sjuksköterskan uppleva känslor som apati, skuldkänslor och sorg. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av sorgebearbetning efter en patients död. Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sjuksköterskornas sorgearbete påverkades av om dödsfallet var plötsligt eller väntat. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten kunde gynna kvalitén på vården men gjorde även sorgeprocessen svårare. Sjuksköterskorna föredrog informellt stöd vid hantering av sorgen, och debriefing borde förespråkas. Sorg är en mänsklig reaktion vid förlust av en relation och det är av vikt att sjuksköterskan tillåter sig själv att sörja när en patient dör. Slutligen noterades en brist i utbildning kring sorgebearbetning i samband med patientens bortgång vilket krävs för att sjuksköterskan ska bibehålla den egna hälsan och ge vård av god kvalité.