Bakgrund: Det finns en mängd olika demenssjukdomar och av världens befolkning är 47,7 miljoner människor drabbade. Kunskapsnivån om sjukdomen är låg hos sjuksköterskor och vårdpersonal, vilket kan leda till att personen med demenssjukdom upplever ett lidande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt gjordes med kvalitativ design och induktiv analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Livet är inte längre som det brukar vara, Det är viktigt att fortfarande vara behövd, Stödjande omgivning har stor betydelse samt Att kastas mellan hopp och förtvivlan. Resultatet visade att personer med demenssjukdom genomgår många förändringar i samband med sjukdomen, och att de är i behov av en stödjande omgivning för att deras välbefinnande ska bevaras.   Slutsats: Personer som lever med demenssjukdom upplever att deras självbild förändras, förluster av olika slag och att värdigheten är svår att bevara. Vårdpersonalens kunskap om demenssjukdomar är låg och kunskapsnivån påverkar bemötandet med personerna. Ett bättre bemötande stärker personerna med demenssjukdom och kan öka deras välbefinnande.

Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser vid missfall. Av alla graviditeter slutar 20% i missfall vilket för kvinnorna kan innebära en traumatisk upplevelse. Kvinnor som får missfall hänvisas ofta till akutvårdsmottagningar där de möter och mottar vård från allmänsjuksköterskor. I föreliggande studie analyserades 12 vetenskapliga artiklar och följande tre teman framkom Känslor av att inte räcka till, betydelsen av emotionellt stöd samt upplevelser av omvårdnad. Kvinnor som genomgick missfall upplevde ofta en överväldigande känsla av förlust. De upplevde även bristande stöd och förståelse från familj, vänner och samhället, vilket innebar att missfall upplevdes som en nedtystad livshändelse. Även vårdpersonal misslyckades med att bekräfta missfallet och den förlust det innebar för kvinnorna samt brister i sitt bemötande gentemot kvinnorna som genomgått missfall. Genom att följa de fem stegen i Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan beakta hela kvinnan och hennes upplevelse av missfall. Vidare behövs det mer forskning om kvinnors upplevelser vid missfall om hur vårdpersonal kan göra för att möta kvinnors behov. För att kunna underlätta kvinnors upplevelser vid missfall borde synen på missfall förändras på samhällsnivå.

Bakgrund: Vanligaste orsaken till amputation i Sverige är att rädda liv. Det är vanligt att komplikationer uppstår i samband med en amputation. Protesen är en viktig del ur behandlingssynpunkt. Information och stöd hjälper både psykologiskt och känslomässigt. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter en amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturstudie med 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Fribergs femstegs modell användes under dataanalysen. Resultat: Resultatet beskriver fem kategorier, att vara begränsad, protesen - en möjlighet till frihet, förändrad syn på sig själv och känsla av utanförskap, oro för intima situationer samt förändrade roller och relationer. Upplevelsen efter amputation av nedre extremitet är att livet påverkas på många olika sätt. Bland annat beskrivs, att det innebär en förlorad självbild och sämre självkänsla, minskad frihet, isolering och att sociala relationer är betydelsefullt även att de haft svårt att behålla  relationer och upplever utanförskap. Slutsats: Resultatet beskriver att de som genomgått en amputation av nedre extremitet har en sämre upplevd livskvalité, lycka och hälsa. Det är viktigt som sjuksköterska att stötta personerna och ge möjlighet att återgå till sitt tidigare liv samt involvera närstående då dem beskrivs vara ett betydelsefullt stöd. / Background: The most common cause of amputations in Sweden is to save lives. It is not unusual that complications arise as a result of an amputation. The prosthesis is an important part of the treatment process. Information and support will help both psychologically and emotionally. Purpose: The purpose was to describe people's experience of life after amputation of the lower limb. Method: A literature study of 13 scientific articles with qualitative design. Friberg's five-step model was used to analyze data. Results: The results describe five categories, to be limited, prosthesis - an opportunity to freedom, altered perception of self and feeling of alienation, anxiety about intimate situations and changed roles and relationships. The experience after an amputation of lower limb is that life is affected in many different ways. For instance, it means a loss of self-image and poor self-esteem, loss of freedom, isolation and that social relations are important also that they had trouble maintaining relationships and experiencing alienation. Conclusion: Based on these results, conclusions can be drawn that those who have undergone an amputation of lower limb has a lower perceived quality of life, happiness and health. It is important as a nurse to support the people and provide the opportunity to return to their former life and also involve relatives, which are described to be an important support.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens nervceller, vilket leder till att även musklerna förtvinar och dör. Intellektet förblir oftast intakt, vilket gör en drabbad människa medveten om de ständiga förlusterna i sjukdomsprocessen, både de fysiska och existentiella. Att drabbas av ALS och dess förluster upplevs dock olika för alla människor. Syftet med studien var därför att beskriva och belysa personers upplevelser av ALS och dess påföljande förluster. Studien är genomförd som en litteraturstudie som baseras på fem skönlitterära böcker, fyra självbiografier och en biografi. Dessa har lästs och granskats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att alla kvinnorna drabbades av fysiska, sociala och existentiella förluster och tillhörande konsekvenser. De mest framträdande känslorna var sorg och rädsla över den obevekliga sjukdomen och medföljande förluster. En slutsats av resultatet är att förlusterna påverkade och uppbringade skilda känslor hos kvinnorna, dock var vissa upplevelser likartade. Detta resultat kan bidra till att underlätta sjuksköterskans arbete med patienter som lider av ALS och liknande tillstånd, där omvårdnaden då kan bedrivas på ett bättre sätt på grund av den bättre kunskapen om kronisk, progressiv sjukdom.

<p>Två studier genomfördes med syfte att undersöka hur människor upplever och bearbetar sorg samt att försöka finna vad som gör att sorgbearbetning lyckas. Syftet med Studie 2 var dessutom att undersöka en konkret sorgbearbetningsmetod. I Studie 1 deltog 15 studenter och i Studie 2 deltog 308 kursdeltagare vid Svenska Institutet för Sorgbearbetning. Tre centrala komponenter för sorg kunde i Studie 1 fastställas: (1) orsaken är förlust, (2) reaktionen är negativa känslor, (3) det finns en varaktighet. Resultatet i Studie 1 visade vidare att bearbetning av sorg kan ske genom handling och/eller genom anpassning till situationen. Resultatet i Studie 2 visade att kurserna vid Svenska Institutet för Sorgbearbetning har en positiv effekt. Några av effekterna var lättnadskänsla, bättre känslomässig relation till sorgobjektet samt ökad kunskap om sorg. Resultatet visade också att oberoende av vilken förlust individen har fungerar metoden.</p><p>Key words: grief, loss, coping, grief recovery method.</p> / <p>Two studies were carried out in order to examine the way in which people experience and recover from grief, and also to try to establish what makes grief recovery successful. Another purpose of Study 2 was to examine a concrete grief recovery method. In Study 1 15 students participated. Study 2 included 308 course participants at the Swedish Institute of Grief Recovery. Study 1 showed that three core components of grief could be established: (1) the cause is loss, (2) the reaction is negative emotions, (3) the grief is continuing. The results of Study 1 also showed that grief recovery can occur by taking action and/or by adjusting to the situation. The result of Study 2 showed that the courses of the Swedish Institute of Grief Recovery (Sw. Svenska Institutet för Sorgbearbetning) have a positive effect on grief. The effects included a sense of relief, an improved emotional connection to the object of grief, and a greater knowledge of grief. In addition, the results demonstrated that the method works irrespective of the type of loss suffered.</p><p>Key words: grief, loss, coping, grief recovery method.</p>

<p>Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos svenska kvinnor. Vid upptäckt av en tumör i bröstet startar oftast behandlingen med ett kirurgiskt ingrepp då delar av bröstet eller hela bröstet tas bort. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av bröstförlust och bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer hos kvinnor boende i västvärlden. En litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Efter urval, granskning och värdering av artiklarna kvarstod 15 studier, vilka utgjorde grunden för litteraturstudien. Resultatet visade på att bröstförlust innebar en förändring för kvinnorna, fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Många kvinnor upplevde att deras egna bröst var oersättliga, även om en rekonstruktion/extern protesanvändning i vissa fall kunde minska känslan av förändring och ge tillbaka en del av kvinnornas gamla kroppsform. Sociala problem, som uppkom i och med en bröstförlust, kvarstod hos några kvinnor även efter en rekonstruktion/extern protesanvändning. Sjuksköterskan bör, utifrån ett omvårdnadsperspektiv, uppmärksamma kvinnornas omvårdnadsbehov på flera olika plan och se helheten vid vård av kvinnor som drabbats av bröstcancer, därför att bröstförlust är komplext och upplevs individuellt.</p>

Två studier genomfördes med syfte att undersöka hur människor upplever och bearbetar sorg samt att försöka finna vad som gör att sorgbearbetning lyckas. Syftet med Studie 2 var dessutom att undersöka en konkret sorgbearbetningsmetod. I Studie 1 deltog 15 studenter och i Studie 2 deltog 308 kursdeltagare vid Svenska Institutet för Sorgbearbetning. Tre centrala komponenter för sorg kunde i Studie 1 fastställas: (1) orsaken är förlust, (2) reaktionen är negativa känslor, (3) det finns en varaktighet. Resultatet i Studie 1 visade vidare att bearbetning av sorg kan ske genom handling och/eller genom anpassning till situationen. Resultatet i Studie 2 visade att kurserna vid Svenska Institutet för Sorgbearbetning har en positiv effekt. Några av effekterna var lättnadskänsla, bättre känslomässig relation till sorgobjektet samt ökad kunskap om sorg. Resultatet visade också att oberoende av vilken förlust individen har fungerar metoden. Key words: grief, loss, coping, grief recovery method. / Two studies were carried out in order to examine the way in which people experience and recover from grief, and also to try to establish what makes grief recovery successful. Another purpose of Study 2 was to examine a concrete grief recovery method. In Study 1 15 students participated. Study 2 included 308 course participants at the Swedish Institute of Grief Recovery. Study 1 showed that three core components of grief could be established: (1) the cause is loss, (2) the reaction is negative emotions, (3) the grief is continuing. The results of Study 1 also showed that grief recovery can occur by taking action and/or by adjusting to the situation. The result of Study 2 showed that the courses of the Swedish Institute of Grief Recovery (Sw. Svenska Institutet för Sorgbearbetning) have a positive effect on grief. The effects included a sense of relief, an improved emotional connection to the object of grief, and a greater knowledge of grief. In addition, the results demonstrated that the method works irrespective of the type of loss suffered. Key words: grief, loss, coping, grief recovery method.

Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos svenska kvinnor. Vid upptäckt av en tumör i bröstet startar oftast behandlingen med ett kirurgiskt ingrepp då delar av bröstet eller hela bröstet tas bort. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av bröstförlust och bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer hos kvinnor boende i västvärlden. En litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Efter urval, granskning och värdering av artiklarna kvarstod 15 studier, vilka utgjorde grunden för litteraturstudien. Resultatet visade på att bröstförlust innebar en förändring för kvinnorna, fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Många kvinnor upplevde att deras egna bröst var oersättliga, även om en rekonstruktion/extern protesanvändning i vissa fall kunde minska känslan av förändring och ge tillbaka en del av kvinnornas gamla kroppsform. Sociala problem, som uppkom i och med en bröstförlust, kvarstod hos några kvinnor även efter en rekonstruktion/extern protesanvändning. Sjuksköterskan bör, utifrån ett omvårdnadsperspektiv, uppmärksamma kvinnornas omvårdnadsbehov på flera olika plan och se helheten vid vård av kvinnor som drabbats av bröstcancer, därför att bröstförlust är komplext och upplevs individuellt.

Background: When a parent loses its child life will change drastically and assume other conditions. The loss of a child affects the whole human existence, the grief can be very intense as well as in-depth and find expression both on an emotional, physical, mental and spiritual level. Aim: The aim is to describe parents’ experiences of losing a child to illness. Method: Graneheim and Lundmans manifest content analysis method was used to the method based on qualitative raw material in forms of three Swedish autobiographies. Results: The analysis resulted in three categories "interactions in existential chaos", "the unimaginable has happened" and "to live with the grief". The categories describe different stages in the loss of a child, from the contact with health professionals to fighting their way through and live with the grief following the death of their child. Conclusion: The interaction parent’s get from health professionals have big impact on the experience of losing their child. It is not possible to escape from the grief that manifests when you lose a child, the grief has to be processed during a long time but this is necessary for the ability to get through the grief and to finally get on with life.

Alla som arbetar med människor möter frågor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftet med föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vad som varit hjälpsamt och inte för föräldrar som har varit med om att förlora ett barn genom plötslig död. Fyra personer intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009) meningsanalys. Resultatet från intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt för de intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sätt att sörja, då kan hjälpen från andra bli både hjälpsam och läkande. I fokus för de intervjuade var att relationen med den döde måste få fortsätta och att de ville hålla minnet av sitt döda barn levande. Det var viktigt att andra förstod detta behov. Informanterna uttryckte att förlusten klingar av men att saknaden ökar. De uttrycker också att det är viktigt att hitta ett eget förhållningssätt till att hantera vardagen och kunna vara i sorgen när den dök upp. Det viktigaste resultatet ur ett behandlingsperspektiv var att det inte är självklart att professionell hjälp alltid är det rätta. Den bör erbjudas med jämna mellanrum men det viktigaste är att vara lyhörd för den sörjandes egna behov. Att inte sjukdomsförklara sörjande är viktigt samtidigt som det är betydelsefullt både för de sörjande och andra att inse att förlusten av ett barn tar tid att bearbeta. Det är också viktigt att stödja föräldrarnas egen syn på den mening de ser med sin förlust över tid.