Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas. Åtta intervjuer genomfördes, fem män och tre kvinnor. Dessa personer har eller har haft sina barn, barnbarn, make/maka, föräldrar eller syskon i olika religiösa sekteristiska sammanhang. De religiösa sammanhang som avses är Knutby, Livets Ord, Jehovas Vittnen och Plymouthbröderna. Resultatet visade att man förlorade en nära familjemedlem i ett religiöst sekteristiskt sammanhang och att detta är en stor förlust. Det är en komplex och kaotisk situation för de anhöriga som innebär sorg som tar sig uttryck i ilska, förtvivlan, rädsla, hopplöshet, skuld, skam, avståndstagande från religionen. De anhöriga strävar efter att hantera konsekvenserna där mer eller mindre medvetna strategier används för att överleva. De egna psykiska resurserna och meningsfullhet i livet är avgörande komponenter för hur de kommer att må.

Missfall sker i ca 10-15 % av alla bekräftade graviditeter. Det är en plötslig och känslomässig händelse som innebär en förlust av ett barn/foster. Sorg och lidande är centralt vid en förlust. Hur mycket kvinnan påverkas är individuellt och ofta beroende på vilka förutsättningar som finns. Som vårdpersonal behövs större kunskap för att kunna bemöta de som fått missfall. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att få ett missfall. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutkategorier; att det händer plötsligt och blir en livskris, att söka förklaring och lägga skulden på sig själv, att vara i behov av information och stöd samt att det tar tid att bearbeta ett missfall. Kvinnor hamnade i en livskris och kände ofta skuld efter missfallet. De behövde en förklaring för att bearbeta händelsen. Informationen och stödet från vården var bristfällig samt att vårdpersonal använde sig av medicinska termer som upplevdes kränkande. Kvinnor ansåg att det behövdes bättre uppföljning för att hantera förlusten. Ett tillvägagångssätt för att minska psykisk ohälsa kan vara uppföljning via återbesök, telefonkontakt eller enkäter

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män som har en påverkan på den sexuella hälsan och livskvalitén i stor utsträckning. Sexualitet är en viktig del av människan genom livet och bör därför beaktas av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelser av hur den sexuella hälsan påverkades av prostatacancer. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Genom en sammanställning och analysering av data utformades tre kategorier med sex underkategorier. Resultatet visade att männen hade känslomässiga upplevelser i samband med val av behandling, kroppsliga förändringar, förlust av förmågor och sjukdomens påverkan på den sexuella hälsan. Vidare beskrevs en genomgående brist av stöd och information från sjukvården. Det framkom också att männen upplevde att de sexuella förändringarna hade en inverkan på deras självbild, nära relationer och framtida hopp. Vidare diskuterades resultatet med slutsatsen att sjukvården måste utvecklas för att kunna möta patienter i behov av stöd och frågor kring sexuell hälsa.

Bakgrund:Ett barn som befinner sig i en förlustsituation är beroendes av de personer som finns i dess omgivning. Barn behöver precis som vuxna uttrycka sina känslor och behov. Enligt forskning leker sig barnen ur de situationer som för dem är svåra.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera lekens betydelse för barns bearbetning av förlust. Vi kommer att undersöka hur ett antal pedagoger stödjer och vägleder barnet/barnen i deras bearbetning kring förluster.Metod:Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån en hermeneutisk ansats. Vi har intervjuat 6 verksamma pedagoger inom förskolan. Vår teori utgår ifrån Sigmund Freud och Erik H Eriksons syn på leken och dess betydelse.Resultat:Det visar sig att alla pedagogerna mer eller mindre anser att leken är betydelsefull för barns förlust bearbetning. Avslutet i en förlustsituation enligt pedagogerna är ständigt pågående, det är inget som går att avslut hur som helst. Utan det är upp till varje barn att bestämma när processen nått sitt slut. Pedagogerna ansåg att leken har en stor betydelse, när det kommer till att stödja och vägleda barnen i deras förluster. I den dagliga verksamheten fanns det tillgång till böcker, krislådor och leksaker för pedagogerna att använda i barnens bearbetning. / Program: Lärarutbildningen

<p>Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade. Det teoretiska perspektivet som har använts är gerotranscendensteorin. Studien relateras också till Heaps tankar om existerande förväntningar på äldre samt tar upp förlustbegreppet relaterat till den äldre människan. Heaps beskrivningar om sorg i samband med åldrandet bearbetas också. Resultatet visade att upplevelsen kring situationen är högst individuell. De anhörigas upplevelser av att vårda sin partner framstår ur deras berättelser som mer beskriva en del av deras liv tillsammans än som en enskild uppgift. Att den anhöriges situation och upplevelser är beroende av hur den sjuke partners situation upplever sin, förtydligas i resultatet. Intervjupersonerna uttryck i studien var att situationen innebar en emotionell process och framträdande var upplevelser av sorg. Samtidigt uttrycks stor tacksamhet hos de anhöriga över att få möjlighet att finnas till hand och hjälpa sin livskamrat, likt en sista ömhetsbevis.</p>

<p>Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar – märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans. I den avslutande diskussionen relaterar jag mitt resultat till den tidigare forskningen och Antonovskys KASAM begrepp samt knyter resultatet till ett samhälleligt perspektiv.</p><p>Nyckelord: sorg, förlust av barn, anpassning, upplevelse och fenomenologi.</p>

Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar – märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans. I den avslutande diskussionen relaterar jag mitt resultat till den tidigare forskningen och Antonovskys KASAM begrepp samt knyter resultatet till ett samhälleligt perspektiv. Nyckelord: sorg, förlust av barn, anpassning, upplevelse och fenomenologi.

SAMMANFATTNING Att förlora en förälder under barndomen är inte ovanligt, trots det är kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjälp förhållandevis begränsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar från vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som påverkar sorgearbetet i samband med en förälders död. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys har genomförts. I resultatet framkommer att en stabil, tydlig och förutsägbar miljö är av stor betydelse för hur barnet anpassar sig till den förändrade situationen vid en förälders död. Vidare beskrivs vikten av att barnet får vara delaktigt, får möjlighet att uttrycka sina känslor samt upprätthålla en kontakt med föräldern såväl under sjukdomstiden som efter döden. Slutligen framträder vårdens betydelse i form av professionell hjälp och stöd till barnet såväl som till den kvarvarande föräldern. Resultatet av studien riktar sig framförallt till sjuksköterskor.

Background: Parents that loose a child in connection to labour are in great need of support.Health care provider treatment and support is of great importance to how the parents will experience something that is doomed from the beginning to be one of the most tragic events the parents will ever experience. For care givers to live up to this it is incredibly important that there are worked out guidelines to follow at these situations.Aim: To chart and describe Swedish maternity wards care program with reference to “IUFD”.Method: All clinics in Sweden have been questioned regarding care program for handling of “IUFD”. Care programs has been gathered, charted and described.Results: 87% (29 of 33) off the maternity wards has a plan for treatment and guidelines for “IUFD”. Care programs are more or less explanatory and a number of variables are present in different extents.Conclusion: That ones children die is the most tragic thing that can happen to a parent.The writer is of the opinion that it is of outmost importance that these parents get the best thinkable nursing and care.There are good guidelines regarding “IUFD” at the majority of the clinics, but to safeguard the quality the writer is of the opinion that it would be good if there where national guidelines for the shaping of these care programs.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Att förlora en förälder under barndomen är inte ovanligt, trots det är kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjälp förhållandevis begränsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar från vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som påverkar sorgearbetet i samband med en förälders död. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys har genomförts. I resultatet framkommer att en stabil, tydlig och förutsägbar miljö är av stor betydelse för hur barnet anpassar sig till den förändrade situationen vid en förälders död. Vidare beskrivs vikten av att barnet får vara delaktigt, får möjlighet att uttrycka sina känslor samt upprätthålla en kontakt med föräldern såväl under sjukdomstiden som efter döden. Slutligen framträder vårdens betydelse i form av professionell hjälp och stöd till barnet såväl som till den kvarvarande föräldern. Resultatet av studien riktar sig framförallt till sjuksköterskor.</p>