Forskning har visat att behandlares förståelse för affekter är viktigt i arbete med patienter med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares berättelser om hur de uppmärksammade, påverkades av och kunde använda sig av sina egna och patienternas affekter i arbetet med gruppbehandlingsmetoden Affektskola. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlare som arbetade med metoden. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån en abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman, Behandlare med känsla för affekter, Affektsmitta i arbetet och Utmanande affekter, med åtföljande underteman. Resultaten visade att det för behandlarna upplevdes viktigt att vara medveten om och öppet uttrycka sina egna affekter för att kunna visa för patienterna hur affekter kan uttryckas. De beskrev att de smittades av patienternas affekter och därigenom kunde hjälpa dem att urskilja olika affekter. Behandlarna beskrev svårigheter med att skilja mellan sina egna och patienternas affekter, samt att arbeta med affekterna skam och glädje. Sammantaget tydde resultaten på att behandlarna hade hög affektmedvetenhet samt förmåga att arbeta med sina egna och patienternas affekter. / Research has shown that therapists’ understanding of affects is important when working with patients who suffer from mental illness. This study examined how therapists attended to, was affected by and used their own and their patients affects when working with the group treatment Affect school. Semi-structured interviews were conducted with six therapists who all worked with this treatment. The interviews were analysed using thematic analysis with an abductive approach. The analysis resulted in three themes, Therapists with knowledge of affects, Working with emotional contagion and Challenging affects, containing sub-themes. The results showed that the therapists thought it was important to be aware of and openly express their own affects to be able to show patients how affects can be expressed. They reported that they were affected by emotional contagion, which could be used to help patients distinguish between different affects. The therapists expressed difficulties with differentiating between their own and their patients’ affects, and working with the affects shame and joy. The results indicated altogether that the therapists had high levels of affect consciousness and an ability to work with their own and their patients’ affects.

Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas. Åtta intervjuer genomfördes, fem män och tre kvinnor. Dessa personer har eller har haft sina barn, barnbarn, make/maka, föräldrar eller syskon i olika religiösa sekteristiska sammanhang. De religiösa sammanhang som avses är Knutby, Livets Ord, Jehovas Vittnen och Plymouthbröderna. Resultatet visade att man förlorade en nära familjemedlem i ett religiöst sekteristiskt sammanhang och att detta är en stor förlust. Det är en komplex och kaotisk situation för de anhöriga som innebär sorg som tar sig uttryck i ilska, förtvivlan, rädsla, hopplöshet, skuld, skam, avståndstagande från religionen. De anhöriga strävar efter att hantera konsekvenserna där mer eller mindre medvetna strategier används för att överleva. De egna psykiska resurserna och meningsfullhet i livet är avgörande komponenter för hur de kommer att må.

Syftet med denna studie var att undersöka om känslor som väcktes hos potentiella givare i mötet med tiggare predicerade hur de förstnämnda bedömde sannolikheten för att ge eller inte ge ett bidrag. Dessutom undersöktes även om personlighet och ålder korrelerade med givmildhet, samt om könsskillnader förelåg med avseende på givmildhet. Metoden var kvantitativ och undersökningen genomfördes via onlineenkät. Undersökningsgruppen utgjordes av 51 st kvinnor och 36 st män. Åldersspannet var från 18-75 år. Resultatet visade att grundaffekterna intresse och ledsnad korrelerade signifikant positivt med givmildhet, medan avsky, avsmak och vrede korrelerade negativt med givmildhet. Inga andra signifikanta korrelationer förelåg. Dock går inte att dra några slutsatser kring varför korrelation fanns mellan affekterna och givmildhet. Studien visar inte vad som väckte affekterna, det kan vara mötet med tiggare men även bero på andra faktorer.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över. De tycker att de får mycket information från kroppen, information som det inte alltid är lätt att veta hur man skall förhålla sig till. Samtliga uttrycker också en respekt för kroppens uttryck som måste hanteras försiktig.

Studiens syfte var att undersöka om förutsättningar för empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer för att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / speciallärare (n=50) fick se filmer och besvara frågeformulär baserade på IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hjälp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medkänsla. Affektiva och kognitiva empatiprocesser visade sig samverka. I en vardaglig behandlings- situation tycks situationsfaktorer ge det största bidraget till utfallet.Slutsatserna som dras är att det inte enbart handlar om att en enskild person är mer eller mindre empatisk utan om vad som händer under påverkan av den aktuella kontexten. Det är också viktigt att använda pedagogiska metoder som inte enbart använder kognitiva processer utan även integrerar icke-verbala och emotionella komponenter om man vill påverka empatiska processer.Mer forskning behövs om hur grupp- och situationsfaktorer påverkar empati.

Inledning: Att undersöka hur psykoterapeuterarbetar kliniskt med patienter som har svårigheter med mentalisering kan ge en tydligare uppfattning om vad som är hjälpsamt i skapandet av behandlingsallians. Psykoterapiforskning har visat att olika typer av interventioner kan vara verksamma i fråga om att skapa behandlingsallians. I denna studie undersöks vilka interventionstyperfem psykoterapeuter beskriver sig använda i försök att skapa behandlingsallians med patienter som har svårigheter med mentalisering. Frågeställningar: Vilka interventionstyperuppleverpsykodynamiskt orienterade psykoterapeuter är till hjälp för att skapa behandlingsallians med patienter som har svårt att mentalisera? Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av ljudinspelade, semistrukturerade intervjuer. Bearbetningsmetoden som används är tematisk analys. Resultat: Studien visar terapeuters olika syn på vad som är till hjälp när det handlar omatt skapa behandlingsallians hos personer som har svårt att mentalisera. Trots skillnader i teoretiska förhållningssätt trädde fyra gemensamma teman fram. De fyra centrala temanasom trädde fram i bearbetningen av intervjuerna var affekter, transparens, samarbete samt överföring. Diskussion: De beskrivna interventionstypernaochhur interventioner regleras efter reflektionsförmågadiskuteras. Vilka interventiontypersom upplevsverksamma jämförs med aktuell teoribildningi ämnet. Det framkommer olika teoretiska referensramar angående hur interventionstyperna skapas. Trotsolikateoretiska referensergår det att utkristalliseragemensamma interventionstyper.

Samtidigt som människor får allt bättre villkor inom arbetslivet och möjligheterna till en rik fritid är i det närmaste obegränsade, ökar antalet sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa, och då främst mildare depressioner och utmattningssyndrom. Syftet med den här studien var att undersöka om och i sådana fall i vilken grad människors generella välmående stod i relation till positiva respektive negativa affekter de upplevde på arbetet respektive på fritiden. Mina hypoteser var att positiva affekter på arbetet och på fritiden ökade det generella välmåendet hos människor samt att negativa affekter på arbetet och på fritiden minskade detsamma. Åttiotre vuxna och yrkesaktiva personer deltagare deltog i studien, 59 kvinnor och 24 män. De fyllde i en enkät i fyra delar som inkluderade demografiska frågor; två förkortade varianter av Positive and Negative Affect Schedule (PANAS) samt Välmåendeskalan. Resultaten av studien visade att negativa affekter på arbetet korrelerade allra mest med det generella välmåendet, därefter kom positiva affekter på arbetet och positiva affekter på fritiden. Det förelåg ingen signifikans i mätningarna när det kom till negativa affekter på fritiden och deras relation på välmåendet. Den slutsats man kan dra av denna studie är att människors generella välmående i hög grad står i relation till hög andel positiva respektive låg andel negativa affekter på arbetet.

Elevers problemlösningsprocess påverkas enligt tidigare forskning av såväl rent kognitiva resurser som motivation, uppfattningar och emotioner. Processen kan också ses innefatta problemformulering, vilket i tidigare studier visat sig främja såväl djupare matematisk förståelse som positiva attityder gentemot matematikämnet. Denna studie syftar till att undersöka elevers upplevelse av arbetet med matematiska problem för att synliggöra vilka aspekter, såväl kognitiva som affektiva, som påverkar problemlösningsprocessen. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamlingen bestått av två fokusgruppsintervjuer, en observation samt skriftliga elevlösningar. Populationen i urvalet består av sex elever från en klass i årskurs nio. Studiens resultat visar att elever relaterar tillräckliga kunskaper och färdigheter, samarbete samt självbestämmande till en positiv upplevelse av problemlösning. Resultatet visar också att eleverna är beroende av såväl kognitiva resurser och övergripande kontroll som positiva affekter och motivation i en lyckad problemlösningsprocess. Studien visar också att problemformulering kan fungera som ett inslag i matematikundervisningen vilket ökar känslan av självbestämmande samt mildrar negativa emotioner. Slutligen diskuteras mångfalden av aspekter som påverkar elevers motivation i matematik samt hur problemformulering kan användas som inslag i undervisningen för att mildra matematikängslan i samband med problemlösning.

Penalty-taking performance in handball within a self-regulatory focus framework was examined. In a two-independent group design, regulatory framings (either promotion or prevention) were given to participants (N = 25) prior to penalty-taking. More precisely, Swedish male (n = 15) and female (n = 10) players of the third male and second female Swedish Leagues were randomly allocated to shoot three penalties each under either a promotion-framed (n = 13; Mage = 20.77, SD = 3.77 years) or a prevention-framed (n = 12; Mage = 19.25, SD = 2.09 years) condition. Positive and negative affect were measured to assess pre-performance emotional states. Findings showed that promotion–focused individuals performed better in a promotion– framed penalty (i.e. fit) than in a prevention–framed (i.e. mismatch). Moreover, when in regulatory fit, pre-performance positive emotions were reported to be greater than when in mismatch. Findings are discussed in terms of role of fit and emotional states in pressureperformance critical situations. / Straffläggnings prestation i handboll inom ett själv-regulatoriskt fokus-ramverk undersöktes. I en två-oberoende grupps design, regulatorisk inramning (antingen promotion eller prevention) gavs till deltagarna (N = 25) innan straffläggning. Mer exakt, svenska manliga (n = 15) och kvinnliga (n = 10) spelare från den manliga tredje och kvinnliga andra svenska divisionen var slumpmässigt tilldelade att skjuta tre straffar under antingen en promotion-inramad (n = 13; Målder = 20.77, SD = 3.77 år) eller prevention-inramad (n = 12; Målder = 19.25, SD = 2.09 år) straffsituation. Mätningar av positiva och negativa affekter bedömde pre-prestation emotionella tillstånd. Resultaten visade att promotions-fokuserade individer presterade bättre i en promotion-inramning straffsituation (fit) än i en prevention-inramning straffsituation (mismatch). Dessutom när i regulatoriskt-fit, rapporterades positiva emotioner högre än i mismatch. Resultaten är diskuterade i förhållande till rollen av fit och emotionella tillstånd i prestation-under-press kritiska situationer

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats. Uppsatsen ger stöd för att terapiarbete och utbildning kan utvecklas genom medvetna och aktiva förhållningssätt till kroppen.