Frågorna kring orsaken till varför en ”väljer” ett liv som kriminell och missbrukare har inga enkla svar. Syftet med föreliggande undersökning var att söka ökad förståelse av kriminalitet och missbruk. Detta gjordes genom att göra en jämförelse mellan undersökningsdeltagarnas reflektioner rörande sina tidigare livsstilar som kriminella och missbrukare och resultaten från deras personlighetstest. I studien deltog 5 personer i åldrarna 24-61. Via semistrukturerade intervjuer och tematisk analys har deltagarnas upplevelser och reflektioner kring deras tidigare livsstilar beskrivits vilket besvarar studiens ena frågeställning. Med hjälp av Swedish Universities Scales of Personality (SSP) kunde en personlighetsprofil skapas för varje deltagare. Vad som har utkommit från varje enskild berättelse relaterades sedan till SSP resultaten, det besvarade andra studiens frågeställning. Inom extraversionsfaktorn utmärktes två värden avvikande från normen för samtliga deltagare, interpersonell distans och impulsivitet. Avvikande värden för interpersonell distans har märkts hos 4 av 5 deltagare. Impulsivitet, enligt SSP resultat, har funnits hos 3 av 5 deltagare.

I min studie har jag undersökt högkänsliga individers tillvaro. Syftet var att ta reda på vilka problem de här personerna har i sina sociala relationer och om de upplever problem på sin arbetsplats som är relaterat till deras högkänslighet. Åtta semistrukturerade intervjuer med högkänsliga individer har genomförts. Dessa individer kontaktades via en förening som arbetar med just högkänslighet. Resultatet i studien styrker tidigare studier som har visat att högkänsliga är empatiska, försiktiga och samvetsgranna. De observerar också mer i sin omgivning och funderar djupt innan de agerar. Resultatet visar också att deltagarna har svårt för att ge och ta kritik både på arbetsplatsen och i privatlivet, de kan lätt fastna i ett ältande och ta kritik väldigt personligt. Det framkom även att deltagarna upplevde det problematiskt med gränssättande. Utan gränssättning kan belastningen av alla intryck bli för stor för en högkänslig individ och individen kan drabbas av utmattning.

I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lärande och erhållna betyg undersökts.  53 gymnasieelever på naturvetarprogrammet samt 6 lärare deltog i studien.  En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög självsäkerhet, mera utåtriktad, mer spänningssökande) var statistiskt signifikant även i denna studie.  Två andra personlighetsdrag, vänlighet/värme samt känslomässig stabilitet, visade även signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lärare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de själva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel på lärare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lärarens. Då personlighetsdrag ställdes gentemot lärande, både i enkät och intervjuer, pekade resultaten på att elever har olika strategier för att underlätta sitt lärande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att läraren varierar undervisningen så att inte bara en strategi för lärande premieras.

<p>Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor. Dessa teman sammanställdes till en lista över sätt att initiera/underlätta proaktiva beteenden. Undersökningen nyanserar bilden av proaktivitet som en egenskap med både positiva och negativa aspekter, samt ger exempel på dispositionella, kognitiva och emotionella faktorer som kan tänkas leda till initiativtagande beteenden.</p>

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor. Dessa teman sammanställdes till en lista över sätt att initiera/underlätta proaktiva beteenden. Undersökningen nyanserar bilden av proaktivitet som en egenskap med både positiva och negativa aspekter, samt ger exempel på dispositionella, kognitiva och emotionella faktorer som kan tänkas leda till initiativtagande beteenden.

Sammanfattning Syftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test. Resultatet visade en tydlig signifikant skillnad gällande ökad psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt fysisk- och verbal aggressionsbenägenhet jämfört med normalpopulationen (P=&lt;0,0001). Denna studie visade även att män med FGID skattar sig själv högre för fysisk- och verbal aggressionsbenägenhet jämfört med kvinnor med FGID. För psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet och irritationsbenägenhet fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Slutsatsen till föreliggande studie är att personer med FGID har förstärkta personlighetsdrag jämfört med normalpopulationen och kan därmed vara känsligare för yttre påverkan som stress. Stress har enligt tidigare forskning visats sig leda till ångest och irritation. Män och kvinnor med FGID var lika känsliga för stress och ångest men männen hade en större benägenhet att agera både verbalt- och fysiskt aggressivt till följd av stress och ångest.           Nyckelord: Funktionella mag-tarmbesvär, personlighetsdrag, normalpopulation, könsskillnader

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning. Resultatet visar att det finns samvariationer mellan de olika personlighetsdragen och olika dimensioner av prosocialt beteende.

No description available.

Emotionsreglering har visat sig ha en stor betydelse för psykiskt välmående. Dysfunktionella emotionsregleringsstrategier så som supression, har visat sig ha en koppling till depression och andra psykiska sjukdomar medan kognitiv omvärdering har visat ha kopplingar till psykiskt välmående. Men vad är det egentligen som avgör valet av strategi? Spelar personligheten någon roll när vi väljer vilken strategi vi ska använda oss av? Med kvantitativ metod där datainsamling skedde genom webbenkäter så undersöktes sambandet mellan personlighet och emotionsreglering. För att skatta personlighet användes Ten Item Personality Measure (TIPI) och emotionsreglering mättes med Emotion Regulation Questionnaire (ERQ). Enkäten gjordes i Survey &amp; Report och redan översatta versioner av TIPI och ERQ användes. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och totalt 77 personer deltog i studien, varav 68 personer definierade sig som kvinnor (88,3%) och resterande 9 identifierade sig som män (11,7%) och deltagarna hade en medelålder på 22,43 år. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan personlighetsdraget neuroticism och emotionsregleringsstrategin supression. Det fanns också en negativ korrelation mellan personlighetsdraget extraversion och supression.

Syftet med denna studie var att undersöka om känslor som väcktes hos potentiella givare i mötet med tiggare predicerade hur de förstnämnda bedömde sannolikheten för att ge eller inte ge ett bidrag. Dessutom undersöktes även om personlighet och ålder korrelerade med givmildhet, samt om könsskillnader förelåg med avseende på givmildhet. Metoden var kvantitativ och undersökningen genomfördes via onlineenkät. Undersökningsgruppen utgjordes av 51 st kvinnor och 36 st män. Åldersspannet var från 18-75 år. Resultatet visade att grundaffekterna intresse och ledsnad korrelerade signifikant positivt med givmildhet, medan avsky, avsmak och vrede korrelerade negativt med givmildhet. Inga andra signifikanta korrelationer förelåg. Dock går inte att dra några slutsatser kring varför korrelation fanns mellan affekterna och givmildhet. Studien visar inte vad som väckte affekterna, det kan vara mötet med tiggare men även bero på andra faktorer.