Emotionsreglering har visat sig ha en stor betydelse för psykiskt välmående. Dysfunktionella emotionsregleringsstrategier så som supression, har visat sig ha en koppling till depression och andra psykiska sjukdomar medan kognitiv omvärdering har visat ha kopplingar till psykiskt välmående. Men vad är det egentligen som avgör valet av strategi? Spelar personligheten någon roll när vi väljer vilken strategi vi ska använda oss av? Med kvantitativ metod där datainsamling skedde genom webbenkäter så undersöktes sambandet mellan personlighet och emotionsreglering. För att skatta personlighet användes Ten Item Personality Measure (TIPI) och emotionsreglering mättes med Emotion Regulation Questionnaire (ERQ). Enkäten gjordes i Survey & Report och redan översatta versioner av TIPI och ERQ användes. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och totalt 77 personer deltog i studien, varav 68 personer definierade sig som kvinnor (88,3%) och resterande 9 identifierade sig som män (11,7%) och deltagarna hade en medelålder på 22,43 år. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan personlighetsdraget neuroticism och emotionsregleringsstrategin supression. Det fanns också en negativ korrelation mellan personlighetsdraget extraversion och supression.