Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevd stress korrelerade med känsla av sammanhang och personlighetsdrag och vidare att även undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera upplevelsen av stress hos universitetsstudenter, i Sverige. Metod: Studien använde ett kvantitativt tillvägagångssätt och genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och med en digital enkät (n=111). Mätinstrumenten i enkäten bestod avPSS-10, för att mäta upplevd stress, SOC-13 för att mäta känsla av sammanhang och TIPI, för att mäta personlighetsdrag. Korrelationsanalys genomfördes för att undersöka korrelationen mellan variablerna och multipel regressionsanalys genomfördes för att undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera stress. Resultat: Korrelationsanalysen visade att upplevd stress korrelerade negativt med känsla avsammanhang (r=-0.77, p<.001) samt personlighetsdragen samvetsgrann (r=-0.32, p<.001) och emotionell stabilitet (r=-0.62, p<.001). Multipla regressionsanalysen visade att känsla avsammanhang och emotionell stabilitet predicerade nivåerna av upplevd stress (R2=0,68,p<.001). Slutsats: Statistisk signifikant samband fanns mellan upplevd stress, känsla av sammanhang och personlighetsdrag. Framtida longitudinella studier skulle kunna utföras för att vidareundersöka relationen dem emellan. / Aim: The aim of this study was to examine how perceived stress correlated with sense of coherence and personality traits and further to examine whether sense of coherence and personality traits could predict the experience of stress in university students, in Sweden. Method: The study used a quantitative approach and was conducted based on a convenience sample and with a digital survey (n=111). The measuring instruments in the survey consisted of PSS-10, to measure perceived stress, SOC-13 to measure sense of coherence and TIPI, to measure personality traits. Correlations analysis was conducted to examine the relationship between the variables and multiple regression analysis was conducted to examine whether sense of coherence and personality traits could predict stress. Result: The correlation analysis showed that perceived stress correlated negatively with KASAM (r=-0.77, p<.001) and the personality traits conscientiousness (r=-0.32, p<.001) and emotional stability (r=-0.62, p<.001). The multiple regression analysis showed that sense ofcoherence and emotional stability predicted the levels of perceived stress (R2=0,68, p<.001). Conclusion: Statistically significant relationship where found between perceived stress, sense of coherence and personality traits. Future longitudinal studies may be conducted to further examine the relationship between them. / Nej

Tänker du på det första intryck du får av någon du möter i vardagen? Kanske du funderar på hur dem är som person? Efter att ha sett någon för första gången bildas omedelbart ett första intryck och en uppfattning om dennes personlighet. Syftet med vår kvasiexperimentella studie är att undersöka hur bedömningen baserad på första intrycket av en individs personlighets stämmer överens med hur individen uppfattar sig själv. Urvalet bestod av 10 deltagare, sex kvinnor och fyra män. Åldersspannet låg mellan 23 till 55 år (M= 31,6; SD= 12,0). Deltagare har genomfört personlighetstest, fått se bilder av andra deltagare och sedan bedömt hur de uppfattat deras personlighet. Differensmåtten belyste att deltagare tenderade att självskatta högre poäng än vad de blev bedömda inom personlighetsdragen. Bedömningarna och självskattningarna inom några av personlighetsdragen visade en måttlig till stor effektstyrka (d.v.s. samvetsgrannhet, öppenhet, neuroticism). Men i studien förekom ingen signifikant korrelation mellan bedömd och självskattad personlighet. / Do you think about the impression you make of someone you meet in everyday life? Maybe you are thinking about what they are like as a person? Upon meeting someone, an impression of their personality swiftly develops. Our quasi- experimental study aimed to explore if assessment based on the first impression of an individual's personality is consistent with how the individual perceives themself. The sample consisted of 10 participants, six women and four men. Participants' age range was between 23 to 55 years old (M= 31,6; SD= 12,0). Participants underwent personality tests, viewed images of other participants, and then assessed how they perceived their personality. Differential measure showed that participants tended to self-assess higher scores than they were rated within the personality traits. The ratings and self-assessments in some of the personality traits showed a moderate to large effect size (i.e. conscientiousness, openness, neuroticism). However, there was no significant correlation between rated and self-assessed personality in the study.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur olika personlighetsdrag och motiv har inflytande på yrkesvalet till att bli sjuksköterska med fokus på medberoendeproblematik. Detta med anledning av att personer med en problematisk uppväxt tenderar att välja ett omvårdnadsyrke där behovet av att ta hand om andra kan uppfyllas. Metod; en allmän litteraturöversikt vilken består av 10 kvalitativa studier från år 2008 till 2016. Resultatet identifierades genom fyra teman: Viljan att hjälpa andra, Påverkan från andra, Olika personlighetsdrag, Praktiska anledningar och tidigare erfarenheter. Slutsatser; studien har svarat på syftet om varför man väljer att bli sjuksköterska och vad som kan influera valet. Huruvida olika personlighetsdrag har påverkat valet besvarades till viss begränsning. Författarna anser att studien möjliggör en inblick i vilka faktorer som påverkar individers motiv att välja yrket, detta kan komma att ge vårdpersonal och patienter en bättre förutsättning att mötas i en god vårdrelation. Funna teman har sammanvägts med begreppen caring och medberoende, vilket har genomsyrat arbetet. Förslag på fortsatt forskning är ytterligare undersökningar om personlighetsdrag hos de som väljer att bli sjuksköterska och om yrket är passande för alla personligheter. / The aim of this study was to highlight the different personality traits and the motives of wanting to become a nurse with a focus on co-dependency. Due to that people with a problematic childhood tend to choose the nursing profession in which the need to care for others can be satisfied. The used method is a literature review consisting of 10 qualitative studies from the years 2008 to 2016. The results were identified by four themes: The desire to help others, the influence from others, various personality traits, practical reasons and previous experience. Conclusions; the study answered the aim of why one chooses to become a nurse and what can influence the choice. Whether the different personality traits influenced the choice was answered to some limitation. The authors believe that the study allows an insight into the factors that influence an individual's motives for choosing the profession, this may provide healthcare professionals and patients a better condition to meet in a good care relationship. The findings are weighted with the concepts caring and co-dependency, which has permeated the work. Suggestions for future research is to investigate further about the personality traits of those who choose to become a nurse and if the profession is suitable for all personalities.

Bakgrund: Allt mer struktur införs i revisionsbranschen. Revisorer behöver i sitt arbete balansera strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter för att bibehålla en hög kvalitet i revisionen. Den enskilde revisorn inverkar på processen då personlighetsdrag har visat sig ha samband med vilka arbetsuppgifter som föredras.  Syfte: Syftet är att förklara hur revisorns personlighetsdrag påverkar preferens för struktur och bedömning. Teori: Traitteori med fördjupning inom Big Five, yrkesmässiga intressen, komfortteori och definitioner av struktur och bedömning. Metod: I studien används en deduktiv forskningsansats där hypotesprövning används för att pröva ovanstående teorier. Studien är kvantitativ och en enkätundersökning genomförs. Auktoriserade revisorer från Revisorsnämndens lista (2015) ingår i urvalet. Resultat och slutsats: Resultatet indikerar att revisorers personlighetsdrag förklarar preferens för struktur och bedömning. Studien presenterar ett positivt signifikant samband mellan öppna revisorer och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter samt ett negativt samband med strukturerade arbetsuppgifter. Ett positivt signifikant samband existerar mellan samvetsgranna revisorer och strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter. Komfort visar sig i studien vara ett alternativt sätt att mäta preferens. Studiens bidrag: Studien bidrar med ett nytt perspektiv inom struktur- och bedömningsdilemmat. Studien ger även rekryterare inom revisionsbranschen en förståelse för personlighetens betydelse i revisorns arbete. / Background: More structure is being introduced in the auditing profession. Auditors need to balance structured and judgment-related tasks to maintain a high quality in the audit process. The individual auditor influences the process as personality traits have been shown to be related to the tasks which are preferred.  Aim: The purpose is to explain how the auditor's personality traits influence preference for structure and judgment. Theory: Trait theory with focus on Big Five, vocational interests, comfort theory and definitions of structure and judgment. Method: The study uses a deductive research approach where hypothesis testing is used to test the above listed theories. The study is quantitative and survey method is used. The sample consists of certified auditors from Revisorsnämnden (2015). Result and conclusion: The result indicates that the auditor's personality traits may explain preference for structure and judgment. The study presents a positive significant relationship between auditors that are open and judgment-related tasks, and a negative significant relationship with structured tasks. A positive significant relationship exists between auditors that are conscientious and structured and judgment-related tasks. The study shows that the term comfort is an alternative way to measure preference. Contribution: The study provides a new perspective in the structure and judgment dilemma. The study also gives recruiters within audit companies an understanding in how the personality affects the work of auditors.

Bakgrund: Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller. Metod: En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer med anställningsansvariga och kompletterad med information från verksamheters platsannonser. Slutsats: Vi drar slutsatsen utifrån vår studie att förväntningarna på controllers är i grunden relativt lika, men skiljer sig även i många aspekter.Ytterligare en slutsats är att det råder till viss del delade meningar beträffande hur respondenterna vill och anser att controller-rollen ska utvecklas. Studien ger indikationer på att det råder en del osäkerhet kring begreppet controller. / Background: Technology development and increased globalization has made the Controller profession to something complex that involves many aspects. We want to process this subject from the point of view of people who is about to hire a Controller. We wonder how these people know what they are looking for since it is a large uncertainty about the concept. Purpose: The purpose of this essay is to examine the expectations that employers have towards a Controller and analyze these based on previous research and literature. The essay will focus on partly the job assignments and its developing, and partly on the personality and skills. We want to get a better understanding about how the employers, via their expectations, interprets the concept of Controller. Method: The purpose of this study has been achieved through an abductive method. The empirical data was collected through semi-structured interviews with people in charge of hiring the Controllers and complemented with job advertisings. Conclusion: The expectations of the Controller are fundamentally quite similar but have some differences in several aspects. There are different opinions from the respondents how the Controller role should develop in thefuture. The study indicates that there is some uncertainty in the concept that is Controller.

Revisorns oberoende är sedan länge ett omdiskuterat ämne. Brist på oberoende har tidigare orsakat flera större företagsskandaler och lett till att allmänheten förlorat förtroende för revisionsprofessionen. Därefter har ett flertal förändringar skett genom att olika regleringar har införts, vilka bland annat har syftat till att stärka oberoendet. Syftet med denna studie är att förklara huruvida det finns ett samband mellan revisorers personlighetsdrag och deras förmåga att bibehålla oberoendet. Denna studie undersöker hypoteser som har skapats utifrån befintlig teori och har därmed en kvantitativ ansats. För att undersöka revisorers personlighetsdrag har femfaktormodellen använts, som består av fem olika dimensioner vilka undersöker en individs grundläggande personlighetsdrag. För att undersöka oberoendet har tre vinjettfrågor tillämpats. Vinjettfrågorna lyckades inte mäta graden av oberoende tillsammans och således bör studiens resultat tolkas med försiktighet.  Resultaten av denna studie indikerar att personlighetsdragen neuroticism, öppenhet för erfarenhet och vänlighet skulle kunna ha en påverkan på revisorers förmåga att bibehålla oberoendet. Sambanden som återfinns är emellertid svaga. Vidare återfinns inga samband mellan extraversion samt samvetsgrannhet och oberoendet, vilket talar för att personlighetsdragen påverkar oberoendet i mycket låg utsträckning. Slutligen är revisorers personlighetsdrag ett forskningsområde som kan vidareutvecklas. / The independence of the auditor is since a long time a debated topic. Lack of independence has earlier caused several major corporate scandals and led to the public losing trust in the audit profession. Afterwards, several changes have been made through implementation of various regulations which among other things aim to strengthen the independence. The purpose of this paper is to explain whether there is a relationship between auditors’ personality traits and their ability to remain independent. This study tests hypotheses which have been created through existing theory and thus, has a quantitative approach. To examine auditors’ personality traits, the five-factor model of personality traits has been used which consists of five dimensions that explain an individual's fundamental personality traits. To examine the independence, three vignette questions have been used. The vignette questions did not manage to measure the level of independence together and consequently, the study’s results need to be interpreted with caution.  The findings of the study indicate that the personality traits neuroticism, openness to new experience and agreeableness might have an impact on the auditors’ ability to maintain the independence. However, the found relationships are weak. Furthermore, no relationships can be found between extraversion, conscientiousness and the independence which suggests that personality traits affect the independence to a very low extent. Lastly, the auditors’ personality traits are a research area that can be further developed.

The aim of the present study was to investigate how sensory processing sensitivity is related to the personality traits extraversion, agreeableness, emotional stability, conscientiousness and autonomy of the five-factor model. The samples for the study were members of the Association for the Highly Sensitive in Sweden and a Facebook community for highly sensitive individuals. The participants in the present study responded on a web-based questionnaire to participate. To answer the purpose of the study The Highly Sensitive Person scale (HSPS) were used to measure the degree of a person’s sensitivity. The Five Factor Personality Inventory (FFPI) was used to measure the Big Five personality traits. The data were analyzed in the statistics program SPSS with Pearson’s correlations coefficient and a multiple regression analysis. The result of the multiple regression analysis showed that personality traits of neuroticism and agreeableness predicted sensory processing sensitivity. Further on results showed that the personality traits of extraversion, conscientiousness and autonomy not predicted sensory processing sensitivity. The results of the study conclude that participants of the study are much likely to have the personality traits neuroticism and introversion. Furthermore, results indicated that the participants of the study had the personality traits agreeableness, conscientiousness and autonomy. Continued studies with other methodological starting points are needed to achieve greater knowledge about the personality trait sensory processing sensitivity. / Studiens syfte var att undersöka om det fanns en relation mellan högkänslighet och personlighetsdragen extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet samt emotionell stabilitet enligt femfaktormodellen. Urvalet bestod av medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga och en Facebookgrupp som riktar sig till högkänsliga personer. För att besvara frågeställningen användes en webbaserad enkät som mailades ut till medlemmarna i Sveriges Förening för Högkänsliga samt publicerades i Facebookgruppen. Beroendevariabeln högkänslighet mättes med mätinstrumentet The Highly Sensitive Person Scale (HSPS). Oberoendevariablerna extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, emotionell stabilitet och öppenhet mättes med mätinstrumentet The Five Factor Personality Inventory (FFPI). Dataanalyserna som genomfördes i studien var Pearsons korrelationskoefficient och multipel regressionsanalys. Regressionsanalysen visade att personlighetsdragen emotionell stabilitet och vänlighet var prediktorer för högkänslighet. Personlighetsdragen extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet var inte prediktorer för högkänslighet. Resultatet indikerade att studiens deltagare i högre grad hade personlighetsdragen neuroticism och introversion. Vidare visade resultatet att studiens deltagare hade grad av personlighetsdragen samvetsgrannhet, vänlighet och öppenhet. Studien gav en indikation på hur hög grad av högkänslighet var i relation till andra personlighetsdrag. Resultatet kan således öka kunskapen om högkänslighet och vad det medför. Fortsatta studier med andra metodologiska utgångspunkter krävs för att få ökad kunskap om personlighetsdraget högkänslighet.

Att kvinnor och män bedöms olika enbart baserat på könstillhörighet har tidigare kunnat konstateras i flertalet olika sammanhang. Föreliggande studie syftade till att undersöka hur personlighetsdragen hos en individ uppfattades beroende på om individen var kvinna eller man, samt huruvida skillnader i uppfattningen av individen gick i linje med generella könsföreställningar. I undersökningen deltog 105 socionomstudenter (M=23,3 år), vilka indelades i två grupper. Grupperna fick lyssna till olika versioner av en och samma inspelade dialog, där individen Kim framställdes med antingen kvinnlig eller manlig röst genom en röstförvrängningsmetod. Detta akustiska material hämtades från ett forskningsprojekt, Raising Awareness through Virtual Experience (RAVE), vid Umeå universitet. Formuläret Ten Item Personality Inventory (TIPI), som mäter personlighetsdrag utifrån femfaktorteorin, användes för att mäta uppfattningen av individen Kim samt generella föreställningar om kvinnor och män. Resultaten visade att en och samma individ uppfattades olika enbart baserat på könstillhörighet, då Kim som kvinna uppfattades mer extrovert, samvetsgrann, emotionellt stabil och öppen än Kim som man. Avseende generella föreställningar om kvinnor och män, ansågs kvinnor generellt sett mer vänliga, samvetsgranna och öppna än män, medan män generellt sett ansågs mer emotionellt stabila än kvinnor. Individen Kim som kvinna och man uppfattades både i linje med generella könsföreställningar och emot. Ett område att vidare undersöka är på vilket sätt könsföreställningar inverkar på oss i bildandet av en uppfattning av en individ. / The fact that women and men are judged differently solely on the basis of their gender has previously been found in several different contexts. The present study aimed at investigating how the personality traits of an individual were perceived depending on whether the individual was a woman or a man, and whether differences in the perception of the individual were in line with gender beliefs. The survey included 105 students at the bachelor of social service (M = 23.3 years), who were divided into two groups. The groups listened to different versions of the same recorded dialogue, where the individual Kim was presented with either female or male voice through a voice morphing method. This acoustic material was gathered from a research project, Raising Awareness through Virtual Experience (RAVE), at Umeå University. The Ten Item Personality Inventory (TIPI), which measures personality traits based on five-factor theory, was used to measure the perception of the individual Kim as well as general beliefs about women and men. The results showed that the individual Kim was perceived differently solely based on gender. Kim as a woman was perceived more extrovert, conscientious, emotionally stable and open than Kim as a man. Regarding general beliefs about women and men, women were considered more agreeable, conscientious and open than men, while men were considered more emotionally stable than women. The individual Kim as a woman and man was perceived both in line with and in opposite of gender beliefs. An area to further investigate is how gender beliefs affect us when forming an opinion of an individual.

Abstract Title: Exploring the connection between personality traits and effective self-leadership: A quantitative study on how personality affects performance Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration Authors: Jonna Jonasson and Elisabeth Wallmon Supervisor: Svante Brunåker Date: 2023 - June Aim: The purpose of this study is to explore the connection between personality traits and effective self-leadership, and by extension to clarify this connection. Method: The study was based on a quantitative method of an online survey distributed to a targeted sample of Facebook users in global online Myers-Briggs Type Indicator forums. However, one open question of the survey was analyzed qualitatively through deductive thematic analysis. The questionnaire generated 980 answers which were analyzed through the statistical software program Minitab 21. A proportionally stratified sample of 100 respondents, based on the actual global distribution, was also analyzed. Results and conclusions: The findings of the empirical data show a statistically significant connection between the Big Five personality trait Conscientiousness and higher scores for the variables of “total for result” - a measurement of respondents’ ability to exercise self-leadership, and in extension self-efficacy. This connection is also confirmed by the findings of the qualitative analysis. The empirical data also indicate a connection between the Big Five personality trait Conscientiousness and the Myers-Briggs Type Indicator’s Judging personality types. According to our definition of a desirable result Conscientious and Judging individuals display higher tendencies of self-efficacy in their perceived performance. Contribution of the thesis: The study provides an insight into possibilities of increasing self-awareness in individuals, thus improving their practiced self-leadership. By extension - the study contributes to improving the usage of personality tests by contemplating the additional aspect of the applicant’s personality traits that relate to self-leadership, in order to match the degree of autonomy in the work role with the applicant and provide a better understanding of the needs of the new employee. Suggestion for future research: Further research should reexamine the findings of this study in terms of actual results of accomplishing tasks in time, fulfilling commitments, and achieving set goals - thereby exploring the actual performance of the respondents. Keywords: “Self-Leadership”, “Self-Efficacy”, “Trait Theory”, “Big Five”, “MBTI”.

Den negativa demografiska utvecklingen i glesbyden förväntas leda till en avveckling av flertalet samhällen runt om i landet. Det finns ingen universell lösning för att motverka denna utveckling men förståelse för individers motiv för att flytta till glesbygden kan hjälpa regioner att forma strategier för kompetensförsörjning och bromsa de negativa demografiska förändringarna. Syftet med denna studie var att undersöka anledningarna till att individer från andra samhällen har valt att flytta till glesbygdskommunen Pajala samt hur de har integrerats till samhället. De forskningsfrågor som formulerats ämnade att undersöka följande: motiven till varför individerna valt att flytta till Pajala kommun, om det finns några likheter i individernas beskrivning av sig själva, hur väl individer upplever att de integrerats i samhället samt vilka samhälleliga åtgärder som skulle kunna vidtas för att öka kommunens attraktionskraft samt underlätta nyinflyttade individers integrationsprocess. För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer som metod och för bearbetning och analys av data genomfördes en tematisk analys. Resultatet indikerade att sociala faktorer utgjorde de mest förekommande motiven till att flytta till Pajala, den mest framträdande personliga egenskapen var “social försiktighet”, undersökningsdeltagarna hade en upplevelse av ett öppet och inkluderande samhälle men trots detta fanns det integrationssvårigheter samt att det på flera områden fanns potential för utveckling av integrationsunderlättande åtgärder och marknadsföring. / Rural areas today face a negative demographic change that results in a disassembling of local communities. There is no universal solution to these demographic changes but an understanding of individual motives for moving to rural areas could help regions to form strategies to ensure the supply of competence and prevent the negative demographic changes. The purpose of this study was to investigate the reasons why individuals from other societies choose to move to the sparsely populated municipality of Pajala and how their integration process has developed. The scientific questions that were formulated were designed to investigate the following: motives to why the individuals had chosen to move to Pajala, if there was any resemblance in how they described themselves, how well they perceived that they have been integrated in the society and what measures that the society could undertake to increase the attractiveness of the municipality and facilitate the integration process. For the collection of data a semi structured interview was used as the method and for processing and analysis of data a thematic analysis was conducted. The results indicate that the most common motive for individuals to move were based on social factors and the most common trait was “social carefulness”. The participants described Pajala as an open and inclusive society but despite this there were difficulties with integration. Potential for development of both integration and marketing were detected.