Bakgrund: Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller. Metod: En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer med anställningsansvariga och kompletterad med information från verksamheters platsannonser. Slutsats: Vi drar slutsatsen utifrån vår studie att förväntningarna på controllers är i grunden relativt lika, men skiljer sig även i många aspekter.Ytterligare en slutsats är att det råder till viss del delade meningar beträffande hur respondenterna vill och anser att controller-rollen ska utvecklas. Studien ger indikationer på att det råder en del osäkerhet kring begreppet controller. / Background: Technology development and increased globalization has made the Controller profession to something complex that involves many aspects. We want to process this subject from the point of view of people who is about to hire a Controller. We wonder how these people know what they are looking for since it is a large uncertainty about the concept. Purpose: The purpose of this essay is to examine the expectations that employers have towards a Controller and analyze these based on previous research and literature. The essay will focus on partly the job assignments and its developing, and partly on the personality and skills. We want to get a better understanding about how the employers, via their expectations, interprets the concept of Controller. Method: The purpose of this study has been achieved through an abductive method. The empirical data was collected through semi-structured interviews with people in charge of hiring the Controllers and complemented with job advertisings. Conclusion: The expectations of the Controller are fundamentally quite similar but have some differences in several aspects. There are different opinions from the respondents how the Controller role should develop in thefuture. The study indicates that there is some uncertainty in the concept that is Controller.

Revisorns oberoende är sedan länge ett omdiskuterat ämne. Brist på oberoende har tidigare orsakat flera större företagsskandaler och lett till att allmänheten förlorat förtroende för revisionsprofessionen. Därefter har ett flertal förändringar skett genom att olika regleringar har införts, vilka bland annat har syftat till att stärka oberoendet. Syftet med denna studie är att förklara huruvida det finns ett samband mellan revisorers personlighetsdrag och deras förmåga att bibehålla oberoendet. Denna studie undersöker hypoteser som har skapats utifrån befintlig teori och har därmed en kvantitativ ansats. För att undersöka revisorers personlighetsdrag har femfaktormodellen använts, som består av fem olika dimensioner vilka undersöker en individs grundläggande personlighetsdrag. För att undersöka oberoendet har tre vinjettfrågor tillämpats. Vinjettfrågorna lyckades inte mäta graden av oberoende tillsammans och således bör studiens resultat tolkas med försiktighet.  Resultaten av denna studie indikerar att personlighetsdragen neuroticism, öppenhet för erfarenhet och vänlighet skulle kunna ha en påverkan på revisorers förmåga att bibehålla oberoendet. Sambanden som återfinns är emellertid svaga. Vidare återfinns inga samband mellan extraversion samt samvetsgrannhet och oberoendet, vilket talar för att personlighetsdragen påverkar oberoendet i mycket låg utsträckning. Slutligen är revisorers personlighetsdrag ett forskningsområde som kan vidareutvecklas. / The independence of the auditor is since a long time a debated topic. Lack of independence has earlier caused several major corporate scandals and led to the public losing trust in the audit profession. Afterwards, several changes have been made through implementation of various regulations which among other things aim to strengthen the independence. The purpose of this paper is to explain whether there is a relationship between auditors’ personality traits and their ability to remain independent. This study tests hypotheses which have been created through existing theory and thus, has a quantitative approach. To examine auditors’ personality traits, the five-factor model of personality traits has been used which consists of five dimensions that explain an individual's fundamental personality traits. To examine the independence, three vignette questions have been used. The vignette questions did not manage to measure the level of independence together and consequently, the study’s results need to be interpreted with caution.  The findings of the study indicate that the personality traits neuroticism, openness to new experience and agreeableness might have an impact on the auditors’ ability to maintain the independence. However, the found relationships are weak. Furthermore, no relationships can be found between extraversion, conscientiousness and the independence which suggests that personality traits affect the independence to a very low extent. Lastly, the auditors’ personality traits are a research area that can be further developed.

The aim of the present study was to investigate how sensory processing sensitivity is related to the personality traits extraversion, agreeableness, emotional stability, conscientiousness and autonomy of the five-factor model. The samples for the study were members of the Association for the Highly Sensitive in Sweden and a Facebook community for highly sensitive individuals. The participants in the present study responded on a web-based questionnaire to participate. To answer the purpose of the study The Highly Sensitive Person scale (HSPS) were used to measure the degree of a person’s sensitivity. The Five Factor Personality Inventory (FFPI) was used to measure the Big Five personality traits. The data were analyzed in the statistics program SPSS with Pearson’s correlations coefficient and a multiple regression analysis. The result of the multiple regression analysis showed that personality traits of neuroticism and agreeableness predicted sensory processing sensitivity. Further on results showed that the personality traits of extraversion, conscientiousness and autonomy not predicted sensory processing sensitivity. The results of the study conclude that participants of the study are much likely to have the personality traits neuroticism and introversion. Furthermore, results indicated that the participants of the study had the personality traits agreeableness, conscientiousness and autonomy. Continued studies with other methodological starting points are needed to achieve greater knowledge about the personality trait sensory processing sensitivity. / Studiens syfte var att undersöka om det fanns en relation mellan högkänslighet och personlighetsdragen extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet samt emotionell stabilitet enligt femfaktormodellen. Urvalet bestod av medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga och en Facebookgrupp som riktar sig till högkänsliga personer. För att besvara frågeställningen användes en webbaserad enkät som mailades ut till medlemmarna i Sveriges Förening för Högkänsliga samt publicerades i Facebookgruppen. Beroendevariabeln högkänslighet mättes med mätinstrumentet The Highly Sensitive Person Scale (HSPS). Oberoendevariablerna extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, emotionell stabilitet och öppenhet mättes med mätinstrumentet The Five Factor Personality Inventory (FFPI). Dataanalyserna som genomfördes i studien var Pearsons korrelationskoefficient och multipel regressionsanalys. Regressionsanalysen visade att personlighetsdragen emotionell stabilitet och vänlighet var prediktorer för högkänslighet. Personlighetsdragen extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet var inte prediktorer för högkänslighet. Resultatet indikerade att studiens deltagare i högre grad hade personlighetsdragen neuroticism och introversion. Vidare visade resultatet att studiens deltagare hade grad av personlighetsdragen samvetsgrannhet, vänlighet och öppenhet. Studien gav en indikation på hur hög grad av högkänslighet var i relation till andra personlighetsdrag. Resultatet kan således öka kunskapen om högkänslighet och vad det medför. Fortsatta studier med andra metodologiska utgångspunkter krävs för att få ökad kunskap om personlighetsdraget högkänslighet.

Att kvinnor och män bedöms olika enbart baserat på könstillhörighet har tidigare kunnat konstateras i flertalet olika sammanhang. Föreliggande studie syftade till att undersöka hur personlighetsdragen hos en individ uppfattades beroende på om individen var kvinna eller man, samt huruvida skillnader i uppfattningen av individen gick i linje med generella könsföreställningar. I undersökningen deltog 105 socionomstudenter (M=23,3 år), vilka indelades i två grupper. Grupperna fick lyssna till olika versioner av en och samma inspelade dialog, där individen Kim framställdes med antingen kvinnlig eller manlig röst genom en röstförvrängningsmetod. Detta akustiska material hämtades från ett forskningsprojekt, Raising Awareness through Virtual Experience (RAVE), vid Umeå universitet. Formuläret Ten Item Personality Inventory (TIPI), som mäter personlighetsdrag utifrån femfaktorteorin, användes för att mäta uppfattningen av individen Kim samt generella föreställningar om kvinnor och män. Resultaten visade att en och samma individ uppfattades olika enbart baserat på könstillhörighet, då Kim som kvinna uppfattades mer extrovert, samvetsgrann, emotionellt stabil och öppen än Kim som man. Avseende generella föreställningar om kvinnor och män, ansågs kvinnor generellt sett mer vänliga, samvetsgranna och öppna än män, medan män generellt sett ansågs mer emotionellt stabila än kvinnor. Individen Kim som kvinna och man uppfattades både i linje med generella könsföreställningar och emot. Ett område att vidare undersöka är på vilket sätt könsföreställningar inverkar på oss i bildandet av en uppfattning av en individ. / The fact that women and men are judged differently solely on the basis of their gender has previously been found in several different contexts. The present study aimed at investigating how the personality traits of an individual were perceived depending on whether the individual was a woman or a man, and whether differences in the perception of the individual were in line with gender beliefs. The survey included 105 students at the bachelor of social service (M = 23.3 years), who were divided into two groups. The groups listened to different versions of the same recorded dialogue, where the individual Kim was presented with either female or male voice through a voice morphing method. This acoustic material was gathered from a research project, Raising Awareness through Virtual Experience (RAVE), at Umeå University. The Ten Item Personality Inventory (TIPI), which measures personality traits based on five-factor theory, was used to measure the perception of the individual Kim as well as general beliefs about women and men. The results showed that the individual Kim was perceived differently solely based on gender. Kim as a woman was perceived more extrovert, conscientious, emotionally stable and open than Kim as a man. Regarding general beliefs about women and men, women were considered more agreeable, conscientious and open than men, while men were considered more emotionally stable than women. The individual Kim as a woman and man was perceived both in line with and in opposite of gender beliefs. An area to further investigate is how gender beliefs affect us when forming an opinion of an individual.

Abstract Title: Exploring the connection between personality traits and effective self-leadership: A quantitative study on how personality affects performance Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration Authors: Jonna Jonasson and Elisabeth Wallmon Supervisor: Svante Brunåker Date: 2023 - June Aim: The purpose of this study is to explore the connection between personality traits and effective self-leadership, and by extension to clarify this connection. Method: The study was based on a quantitative method of an online survey distributed to a targeted sample of Facebook users in global online Myers-Briggs Type Indicator forums. However, one open question of the survey was analyzed qualitatively through deductive thematic analysis. The questionnaire generated 980 answers which were analyzed through the statistical software program Minitab 21. A proportionally stratified sample of 100 respondents, based on the actual global distribution, was also analyzed. Results and conclusions: The findings of the empirical data show a statistically significant connection between the Big Five personality trait Conscientiousness and higher scores for the variables of “total for result” - a measurement of respondents’ ability to exercise self-leadership, and in extension self-efficacy. This connection is also confirmed by the findings of the qualitative analysis. The empirical data also indicate a connection between the Big Five personality trait Conscientiousness and the Myers-Briggs Type Indicator’s Judging personality types. According to our definition of a desirable result Conscientious and Judging individuals display higher tendencies of self-efficacy in their perceived performance. Contribution of the thesis: The study provides an insight into possibilities of increasing self-awareness in individuals, thus improving their practiced self-leadership. By extension - the study contributes to improving the usage of personality tests by contemplating the additional aspect of the applicant’s personality traits that relate to self-leadership, in order to match the degree of autonomy in the work role with the applicant and provide a better understanding of the needs of the new employee. Suggestion for future research: Further research should reexamine the findings of this study in terms of actual results of accomplishing tasks in time, fulfilling commitments, and achieving set goals - thereby exploring the actual performance of the respondents. Keywords: “Self-Leadership”, “Self-Efficacy”, “Trait Theory”, “Big Five”, “MBTI”.

Den negativa demografiska utvecklingen i glesbyden förväntas leda till en avveckling av flertalet samhällen runt om i landet. Det finns ingen universell lösning för att motverka denna utveckling men förståelse för individers motiv för att flytta till glesbygden kan hjälpa regioner att forma strategier för kompetensförsörjning och bromsa de negativa demografiska förändringarna. Syftet med denna studie var att undersöka anledningarna till att individer från andra samhällen har valt att flytta till glesbygdskommunen Pajala samt hur de har integrerats till samhället. De forskningsfrågor som formulerats ämnade att undersöka följande: motiven till varför individerna valt att flytta till Pajala kommun, om det finns några likheter i individernas beskrivning av sig själva, hur väl individer upplever att de integrerats i samhället samt vilka samhälleliga åtgärder som skulle kunna vidtas för att öka kommunens attraktionskraft samt underlätta nyinflyttade individers integrationsprocess. För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer som metod och för bearbetning och analys av data genomfördes en tematisk analys. Resultatet indikerade att sociala faktorer utgjorde de mest förekommande motiven till att flytta till Pajala, den mest framträdande personliga egenskapen var “social försiktighet”, undersökningsdeltagarna hade en upplevelse av ett öppet och inkluderande samhälle men trots detta fanns det integrationssvårigheter samt att det på flera områden fanns potential för utveckling av integrationsunderlättande åtgärder och marknadsföring. / Rural areas today face a negative demographic change that results in a disassembling of local communities. There is no universal solution to these demographic changes but an understanding of individual motives for moving to rural areas could help regions to form strategies to ensure the supply of competence and prevent the negative demographic changes. The purpose of this study was to investigate the reasons why individuals from other societies choose to move to the sparsely populated municipality of Pajala and how their integration process has developed. The scientific questions that were formulated were designed to investigate the following: motives to why the individuals had chosen to move to Pajala, if there was any resemblance in how they described themselves, how well they perceived that they have been integrated in the society and what measures that the society could undertake to increase the attractiveness of the municipality and facilitate the integration process. For the collection of data a semi structured interview was used as the method and for processing and analysis of data a thematic analysis was conducted. The results indicate that the most common motive for individuals to move were based on social factors and the most common trait was “social carefulness”. The participants described Pajala as an open and inclusive society but despite this there were difficulties with integration. Potential for development of both integration and marketing were detected.

Denna studie tittar på hur personlighet och generellt politiskt ställningstagande samvarierar med politisk tolerans i en svensk kontext. Formerna av tolerans som undersöktes var generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot både höger och vänster i dess mer extrema form. Studien undersöker också samband mellan personlighet samt en vilja till att tysta andra. Studien baserades på en internetbaserad enkät med 273 respondenter i det slutgiltiga urvalet. Resultaten visade att personlighet hade en inverkan på hur vi agerar gentemot andra expressivt där nivåer på extraversion och neuroticism korrelerade med viljan att tysta andra och där extraversion även var en prediktor. Studiens resultat visar också på att personlighetsdraget öppenhet predicerade riktad politisk tolerans mot vänster samt att politiskt ställningstagande kunde predicera tolerans mot höger. För generell politisk tolerans var neuroticism från Big Five samt ärlighet från HEXACO signifikanta prediktorer. Detta skiljer sig delvis från tidigare forskning. / This study examines how personality and general political stance correlate with political tolerance in a Swedish context. The forms of tolerance investigated were general political tolerance as well as directed political tolerance towards both the right and left in its more extreme form. The study also examines the relationship between personality and a belief in silence others. The study was based on an internet-based survey with 273 respondents in the final sample. The results showed that personality had an impact on how we behave towards others expressively, where levels of extraversion and neuroticism correlated with the belief in silence others, and where extraversion was also a predictor. The study's results also show that the personality trait openness predicted directed political tolerance towards the left and that political stance could predict tolerance towards the right. For general political tolerance, neuroticism from the Big Five and honesty from HEXACO were significant predictors. This differs partly from previous research.

Det finns individuella skillnader i hur vi påverkas av stress och ett sätt att identifiera skillnaderna är att undersöka hur personlighetsdrag predicerar upplevd stress. Detta kan tillämpas vid rekrytering till yrken med särskilda krav på stresstålighet. Lazarus transaktionsmodell är ledande inom stressforskning och inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellens (FFM) neuroticism, extraversion, öppenhet, samstämmighet och samvetsgrannhet de grundläggande personlighetsdragen. Enligt tidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades och undersökningens syftet var att predicera hur personligheten påverkar benägenheten att uppleva stress utifrån FFM, på dimensions- och facettnivå, samt att undersöka skillnader i upplevd stress beroende på kön. Etthundratolv studenter svarade på en enkät innehållande NEO-PI-R som mäter personlighetsdimensionerna samt Perceived Stress Scale (PSS) som mäter upplevd stress. Korrelationsanalyser, t-test och hierarkiska multipla regressioner gjordes. Hypoteserna om neuroticism och stress får stöd i resultatet men inte hypotesen om kön och stress. Oväntade resultat beträffande andra personlighetsdimensioner framkommer och möjliga orsaker till detta diskuteras.

Title:Laypeople'sdescription of real estate agents  Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration Author:Moa Englund and Kelly Ståhl  Supervisor:Jonas Kågström  Date:2019 – june   Aim: The purpose of the study is to examine the laypeople´s definition of real estate agent's personality types based on The Big Five.    Method:We chose to implement a mix method of a quantitative and qualitative study based on a deductive approach through surveys, primarily web-based. The results from these was then analyzed through the program Jamovi where we chose to conduct a descriptive analysis, correlation analysis and a factor analysis. We chose to do this type of analysis to get a clearer picture of how lay people comprehend real estate agents behaviors linked to The Big Five.     Result and conclusion: The result shows that the lay people’s definition of The Big Five dimensions for real estate agents partially consistent with the scientistdefinition, On the other hand, there are different views within certain characteristics. In addition, the result shows that the lay people tends to define the Big Five dimensions with the same adjective in several of the different dimensions. The study's results indicate that the lay people self-appreciated knowledge of the Big Five dimensions does not significantly affect their response.   Contribution of the thesis: The study contributes on a theoretical perspective to starch science within lay people's comprehension of The Big Five dimensions. The practical contribution the study adds is understand the lay people’s perception of real estate agents based on the Big Five dimensions.   Suggestions for future research: Continued research can be implemented in other sectors and thereby create an understanding of the chosen profession. Further research can be carried out where real estate agents may define themselves based on The Big Five. To let the laypeople describe real estate agents in other countries, where the real estate agent's tasks and working methods differ from the Swedish one, are further suggestions for continued research.   Keywords: “The Big Five”, laypeople, “laypeople behavior”, “personality behavior”, “personality traits” och “personality perceptions”

Att kunna tillämpa professionell skepticism i det dagliga arbetet är en viktig egenskap för dagens revisorer. Vad som påverkar den professionella skepticismen är emellertid inte utrett inom tidigare forskning. Frågan om personlighetsdrag har en påverkan på professionell skepticism med hänsyn till kön som en betingande faktor har vi inte funnit någon forskning om. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in genom en enkätundersökning som ekonomistudenter på Högskolan Kristianstad och Jönköping International Business School har deltagit i. Studien har tillämpat befintliga mätinstrument för att mäta de oberoende variablerna personlighetsdrag och den beroende variabeln professionell skepticism. Enkäten undersökte även ett antal kontrollvariabler hos respondenterna. Resultatet från studien indikerar att två av de i studien undersökta personlighetsdragen (samvetsgrannhet och öppenhet för erfarenhet) har ett positivt samband med professionell skepticism. Vidare konstaterades att en del av personlighetsdraget neuroticism, aspekten stress, har ett negativt samband med professionell skepticism. Studien kunde emellertid inte påvisa om kön har en modererande effekt på sambandet mellan personlighetsdrag och professionell skepticism. Kontrollvariabeln modersmål visade sig ha ett mycket signifikant samband med professionell skepticism. Detta är något som framtida forskning inom området bör undersöka ytterligare. / To be able to apply professional skepticism in day-to-day work is an important attribute for today’s auditors. However, factors that affect the professional skepticism is not investigated in previous research. The question if personality traits affect the professional skepticism in consideration of gender as a moderating factor is an area where we have not found any previous research. To be able to fulfil the purpose a quantitative approach has been applied and the data has been collected through a survey distributed to economy students attending Högskolan Kristianstad and Jönköping International Business School. The study has applied existing measuring instruments to measure the independent variable personality traits and the dependent variable professional skepticism. The survey also explored a few control variables among the respondents. The results from the study indicate that two of the personality traits in the study (conscientiousness and openness) have a positive correlation with professional skepticism. Furthermore, the study found that a part of the personality trait neuroticism, the stress aspect, has a negative correlation with professional skepticism. The study has found no proof that support the belief that gender has a moderating effect on the correlation between personality traits and professional skepticism. The study showed that the control variable mother tongue has a significant correlation with professional skepticism. This is something that future research in the field should examine further.