Det finns ett samband mellan otryggt anknytningsmönster och alexitymi, men det är oklart under vilka förhållanden det gäller. Studien syftade till att undersöka samband mellan anknytningsmönster och alexitymi hos psykologstudenter och studenter inom teknik- och naturvetenskap vid Umeå universitet. Vidare var syftet att undersöka om kön har betydelse för eventuella skillnader mellan studentgrupperna avseende förekomst av alexitymi. För att samla in data användes två självskattningsformulär, ASQ och TAS-20. I studien ingick 159 studenter, varav 65 kvinnor och 30 män från psykologprogrammet och 23 kvinnor och 41 män inom teknik- och naturvetenskap. Korrelationer bekräftade att det fanns ett samband mellan otryggt anknytningsmönster och alexitymi (delskalorna identifiera och beskriva känslor) inom respektive studentgrupp. Det fanns dock inget samband för delskalan externt orienterat tänkande. Resultaten visade också att studenter med ett tryggt anknytningsmönster har lättare att beskriva känslor, medan studenter med ett otryggt anknytningsmönster har svårare att både identifiera och beskriva känslor. En tvåvägs variansanalys visade att psykologstudenter var mindre alexityma än studenter inom teknik- och naturvetenskap. En tolkning är att psykologstuderande kan anses mer lämpliga att arbeta med människovårdande arbeten och denna lämplighet visar sig redan tidigt i utbildningen. Däremot visade resultaten inga signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga psykologstudenter.

Bakgrund: Stress har blivit ett allt mer vanligt folkhälsoproblem som påverkar den psykiska hälsan. Framför växer detta folkhälsoproblem bland kvinnor och ungdomar. Orsaker till stress kan vara en icke kvalitativ sömn, för lite fysisk aktivitet eller att individer saknar copingstrategier, det vill säga metoder att hantera negativ stress. En fysioterapeut kan arbeta preventivt med basal kroppskännedom, fysisk aktivitet samt med råd och regim om påverkningsfaktorer och levnadsvanor som kan minska/öka den negativa stressen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid civilekonom-, civilingenjör med inriktning arkitektur-, fysioterapeut- och sjuksköterske-programmet upplevde stress och inverkande faktorer. Metod: Studien är en kvantitativ enkätundersökning gjord på två frågeformulär och egenutformade frågor. De två frågeformulären heter Higher education stress inventory och Depression, Anxiety and Stress scale. Enkäten skickades ut via mail till fyra olika utbildningar vid Luleå Tekniska Universitet. Resultat: Det finns samband mellan upplevd stress vid universitetsstudier och stress på fritiden. Det fanns ett tydligt samband mellan högre grad av stress och lägre grad av fysisk aktivitet genom alla undersökta utbildningar. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter är de studenter som upplevde sig mest stressade och var även de som var minst fysiskt aktiva i jämförelse med studenter vid övriga utbildningar. Majoriteten av studenterna hade en god sömn, Konklusion: Universitetsstuderande upplever både stress på fritiden och studierelaterad stress. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskestudenter var avsevärt mest stressade av de jämförda utbildningarna. En högre grad av fysisk aktivitet motverkar stress, medan sömn inte hade lika stor inverkan på stress.

Mindfulness meditation är idag en vedertagen behandlingsform mot psykisk ohälsa där behandlingen ämnar att öka medvetenhet och närvaro. Tidigare forskning visar på en positiv effekt av mindfulness med flertalet fysiologiska och psykologiska vinster. Idag lider många svenskar av psykisk ohälsa, en oroväckande ökande trend som år 2013 kostade Sverige omkring 70 miljarder kronor. Hälsa är en stor del i den idrottsvetenskapliga utbildningen och därför genomfördes följande studie som ämnades mäta hälsovinsten av korta sektioner av mindfulness meditation, 5-20 minuter, genom en interventionsstudie på universitetsstudenter i Sverige. För att testa om mindfulness meditation kan bidra till en ökad psykisk hälsa och lägre grad av ohälsa, estimeras graden stress, ångest och depression med enkäten DASS-21. Interventionsgruppen jämfördes med en kontrollgrupp som enbart fyllde i enkäten veckovis och mellan grupperna uppmättes ingen signifikant skillnad efter interventionen för stress (P=0,667), ångest (P=0,208) och depression (P=0,525). Resultat inom interventionsgruppen visar dock på att interventionen lindrade psykisk ohälsa genom minskad stress (P=0,002), ångest (P=0,003) och depression (P=0,05) enligt graderingen i enkäten DASS-21 och därmed skapar en bättre psykisk hälsa hos studenterna. Inom kontrollgruppen kunde ingen signifikant förändring på hälsa påvisas för stress (P=0,082), ångest (P=0,905) och depression (P=0,462). Hälsovinsten som uppmättes inom interventionsgruppen kan bidra till bättre studieresultat och en högre kompetensnivå hos studenterna. Därför föreslås att fler studier genomförs på området för att fastställa ytterligare hälsovinster, effekter och orsaken till effekten som uppstår genom korta, kostnadsfria och lättillgängliga sektioner av mindfulness meditation samt studera vidare bakomliggande källa till förbättringen av hälsa.

Bakgrund: Studenter har en hög konsumtion av alkohol och tränar i stor utsträckning. Alkohol i stora mängder har en negativ effekt på hälsan och träning har en positiv effekt på hälsan. Studenters upplever generellt sett sin hälsa som god. Syfte: Att undersöka alkoholvanor, träningsvanor och upplevd hälsa hos studenter på läkar-och sjuksköterskeprogrammet och undersöka eventuella samband och skillnader. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 236 deltagare från läkar-och sjuksköterskeprogrammets termin ett och fyra. Resultat: Studenterna drack alkohol och intensivkonsumerade alkohol ofta. De tränade också ofta, upplevde liten påverkan av alkoholvanor på träningsvanor och upplevd hälsa. Med ökad ålder minskade alkoholkonsumtionen, läkarstudenter upplevde sin fysiska hälsa som bättre än vad sjuksköterskestudenterna gjorde och de studenter som tränade mycket upplevde sin fysiska hälsa som bättre än de studenter som inte tränade så mycket. Slutsats: Studenters alkohol-och träningsvanor och upplevda hälsa i studien visade stora likheter med tidigare forskning. Mindre andel än förväntat upplevde att alkoholintag hade en negativ påverkan på träningen. Mer forskning behövs inom området för att klargöra säkrare samband mellan faktorerna. Ökad kunskap om studenters alkoholvanor kan ge bättre underlag vid folkhälsofrämjande arbete.

Viktimisering är ett ämne som ständigt engagerar för att motverka de konsekvenser som brottslighet medför i form av brottsoffer. Merparten av forskningen berörande viktimisering av universitetsstudenter har bedrivits i USA och visar att universitetsstudenter tenderar i större utsträckning att utsättas för ickevåldsrelaterad viktimisering så som stöld i jämförelse med våldsrelaterad viktimisering. Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan viktimisering och försämrad akademisk prestation. Syftet med studien var att estimera hur många universitetsstudenter som blivit viktimiserade på och/eller utanför skolans område, identifiera vilka typer av brott studenterna blivit viktimiserade av, om viktimisering påverkat den akademiska prestationen på ett negativt sätt samt vilka konsekvenser av viktimisering som har mest negativ påverkan på studenternas akademiska prestation. En enkätstudie genomfördes vid ett universitet i norra Sverige, där 162 studenter besvarade enkäten som berörde viktimisering. Beräkningar utfördes för att kunna estimera antalet viktimiserade studenter. Det utfördes även en deskriptiv tolkning på materialet. Resultatet visade att fler studenter blivit viktimiserade utanför skolans område jämfört med på skolans område. Det vanligaste brottet respondenterna blivit utsatta för var stöld. Resultatet visade också en tendens att respondenternas akademiska prestation inte påverkats negativt av viktimisering. Av de respondenter vars akademiska prestation påverkats negativt var det lika många som uppgav att det var på grund av konsekvenser på den mentala hälsan som praktiska konsekvenser. Resultaten som framkom går i linje med tidigare forskning. Resultatet är av vikt då det är första steget inom ett nytt forskningsområde i Sverige.Nyckelord: Viktimisering, universitetsstudenter, konsekvenser, brott, akademisk prestation. / <p>2016-06-01</p>

It is important to identify the consequences of alcohol consumption among university students since over-consumption can lead to health problems and poorer academic performance. The following personality factors, neuroticism, conscientiousness and extraversion, have in previous studies shown to be related to alcohol consumption  and shown to be associated with the university students' alcohol use and living arrangements. This study examines the following question; Is there a link between university students' alcohol consumption, and;1) the personality factors neuroticism, conscientiousness, extraversion?2) their living situation?3) personality factors and living situation together? Participating in this survey was one hundred university students with a mean age of 23.4 years (SD = 2.6). To examine participants' personality, alcohol consumption and living arrangements, the NEO Five-Factor Inventory (Costa, McCrae, 2003) questionnaire was used and the questionnaire also contained self-constructed questions about drinking habits, living arrangements and demographic questions. This study's results indicate that neuroticism, conscientiousness, living situation and extraversion predicts alcohol consumption (R2 = .354, p &lt;.001). Thus, students who have these personality traits and circumstances one by one or together have a increased risk for alcohol over-consumption.

Cannabis är den mest använda drogen i världen och attityderna gentemot den blir allt mer liberala. Då många syntetiskt framställda cannabinoider ständigt dyker upp på marknaden visar studier på olika resultat angående utbredningen av drogen. Det är personer i de yngre åldrarna som i störst utsträckning använder cannabis. I dagens samhälle ställs det allt mer krav på unga vuxna, inte minst när det gäller att skaffa sig en utbildning. Syftet med denna studie var därför att undersöka om det fanns något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen bland studenter vid Linköpings universitet.Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av Robert K. Mertons strainteori där fokus låg på huruvida studenterna upplevde sig ha förutsättningar och medel att uppnå sitt mål; att klara av en utbildning. Populationen för studien var alla studenter som var registrerade på ett program. En totalundersökning gjordes av de studenter som våren 2014 studerade på ett program i termin fyra. Det empiriska materialet samlades in via en onlineenkät som besvarades av 1 481 respondenter.Resultatet visade att 36,8 % av respondenterna någon gång hade testat cannabis, männen var signifikant överrepresenterade. De flesta hade testat cannabis första gången då de studerade på gymnasiet. Respondenterna var över lag nöjda med sin studiesituation. Det var inte möjligt att se något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen som helhet.

Bakgrund: Det finns omfattande kunskap om fysisk aktivitet och dess nytta, samt att mycket stillasittande bör undvikas, trots detta ser vi att stillasittandet är högt framförallt bland åldrarna 16-29 år. Vad är det som driver oss? Begreppet motivation är ett komplext begrepp som möjligtvis kan bidra med en förklaring till varför stillasittandet är högt och varför Folkhälsomyndighetens rekommendationer inte uppnås. Fysioterapeuter arbetar med fysisk aktivitet och hjälper människor att identifiera och utnyttja sina egna resurser för att främja hälsa. Syftet: utforska och beskriva drivkrafter till att träna hos personer i åldern 18-29 år som tränar regelbundet på ett träningscenter. Metod: för att identifiera fenomenet drivkraft till att träna valdes en kvalitativ kunskapsansats med en semistrukturerad intervjuguide. Bekvämlighetsurval användes för att hitta deltagare. Deltagarna var universitetsstudenter i 23-28 års åldern som tränade regelbundet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: träning är viktigt för välbefinnande, det sociala har betydelse för träningen, betydelsen av kroppsliga känslor man får av träning, för att träna behövs rätt förutsättningar, tränar för att prestera. Konklusion: De största drivkrafterna till att träna hos deltagarna är att känna välbefinnande, det sociala, kroppsliga känslor och prestera på olika sätt. Rätt förutsättningar för att träna är också viktigt för deltagarna. Gemensamma drivkrafter ses hos deltagarna samtidigt som drivkrafterna har olika betydelser hos dem.

Samtidigt som universitetsstudier förutsätts av att förhålla sig till deadlines visar uppskattningar att 80 till 95 procent av universitetsstudenter prokrastinerar, förhalar studierna, vilket kan påverka både studieprestation och välbefinnande negativt. Syftet med denna studie var att undersöka om faktorerna i Temporal Motivational Theory (TMT): förväntan, värde, känslighet för fördröjning och fördröjning kunde predicera prokrastinering hos studenter. Detta utifrån hypotesen om att hög förväntan och högt värde leder till minskad prokrastinering, samtidigt som hög känslighet för fördröjning och hög fördröjning leder till ökad prokrastinering. En enkät genomfördes av 165 studenter vid Linnéuniversitetet. Multipel regressionsanalys användes där faktorerna tillsammans kunde visa 54,9 procent förklarad varians, där känslighet för fördröjning och fördröjning hade störst effekt. Sammantaget hade dels värde betydelse, där sådant som väckte känslor av olust eller obehag förhalades. Känslighet för fördröjning och fördröjning hade också betydelse, där egenskaperna impulsivitet, distraherbarhet och bristande självkontroll ledde till mer förhalning desto längre bort en deadline var i tid. Däremot hade förväntan, en individs tro på den egna förmågan, ingen signifikant effekt på prokrastinering. / University studies implies a need for students to meet deadlines. At the same time, estimates indicate that 80 to 95 percent of university students procrastinate, postpone studies, which can negatively affect both academic performance and well-being. The aim of this study was to investigate whether the factors of Temporal Motivational Theory (TMT): expectancy, value, sensitivity to delay and delay could predict procrastination in students. This is based on the hypothesis that high expectancy and high value results in reduced procrastination, while high sensitivity to delay and high delay lead to increased procrastination. A survey was completed by 165 students at Linnaeus University. Multiple regression analysis was used where the factors together showed 54.9 percent explained variance, where sensitivity to delay and delay had the greatest effect. Overall, value was important, where tasks that aroused feelings of displeasure or discomfort were postponed. Sensitivity to delay and delay also mattered, with the traits of impulsivity, distractibility and lack of self-control leading to more procrastination the further away a deadline was in time. In contrast, expectancy, an individual's belief in one's own ability, had no significant effect on procrastination.

Denna studie tar del i den stora hälsotrenden som pågår i dagens samhälle. Ingen kan ha undgått hur media påverkar och har ett stort inflytande när det kommer till kroppsfixering och självförtroende hos människor. Överallt får man intrycket av att man ska vara smal eller vältränad för att passa in och det är viktigt att vara som alla andra. Och är du inte det så uppfyller du inte omgivningens krav. Självklart borde detta spegla av sig på självförtroendet om man inte känner att man uppfyller kraven, eller är det verkligen så? Syftet med denna uppsats är att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn på sitt eget utseende och självförtroende, och även undersöka om det finns några könsskillnader i detta. Vi har valt att göra undersökningen med hjälp av enkäter via det webbaserade programmet Survey &amp; Report. Sedan analysera resultatet i Survey &amp; Report och statistikprogrammet SPSS. Vi valde att gå runt på Karlstads universitet med enkäten och låta slumpmässigt utvalda respondenter få svara på enkäten och det var 50 studenter som deltog i undersökningen. Resultatet visade att de kvinnliga studenterna hade generellt sämre självförtroende än vad de manliga studenterna hade. Både de kvinnliga och manliga studenterna var överlag ganska positiva till sitt eget utseende. De manliga studenterna visade sig vara mer säkra i olika sorters situationer än vad de kvinnliga studenterna var. Slutsatserna är att det var ett brett område att undersöka, kanske för brett för en b-uppsatts och för den lilla andelen respondenter vi hade. Det går inte heller dra någon generalisering av forskningen då det var för få respondenter. Men av det som vi valt att undersöka går det att dra en slutsats att de manliga respondenterna visade på ett bättre självförtroende och att de var säkrare i olika situationer. De kvinnliga respondenterna var mer jämnnöjda med sitt utseende än vad männen var, och de kvinnliga respondenterna svarade att de ville ändra mindre på sig själva utseendemässigt än vad männen svarade att de ville. / The paper takes part in the big health trend going on in today's society. No one can have failed to notice how the media influences and has a major influence when it comes to body fixation and self-confidence. Everywhere one gets the impression that one should be slim or fit to fit in and it is important to be like everyone else. And if you're not, you don’t meet the demands of your surroundings. Obviously, this should reflect on your self-confidence if you do not feel you meet the requirements, or is that the case? The purpose of this paper is to examine whether male and female university students have different views of their own appearance and self-confidence, and also investigate whether there are gender differences. We have chosen to do the survey using questionnaires via the web-based program Survey &amp; Report. After analyzing the results of the Survey &amp; Report and SPSS, we chose to walk around at Karlstad University with the survey and let the randomly selected respondents answer the questionnaire and there were 50 students who participated in the survey. The results showed that female students generally had lower self-confidence than the male students had. Both the female and male students were overall quite positive about their own appearance. Male students were found to be more secure in different kinds of situations than the female students were. The conclusions are that there was a wide area to explore, perhaps too wide for this kind of paper and for the small percentage of respondents we had. It is not possible to draw any generalization of the research when there were too few respondents. But from what we have chosen to investigate it is possible to draw a conclusion that male respondents showed a better self-confidence and were more reliable in different situations. The female respondents were more evenly satisfied with their appearance than men were, and female respondents answered that they wanted to change less of themselves in appearance than men responded that they would.