This master’s thesis investigates in which ways students seek out and access their textbooks and how they use their university’s library in this process. Data is collected through interviews from six students several semesters into their studies at the University of Stockholm. For the interviews two students each were selected from the fields of law, economics and humanities. The empirical findings were analyzed using T.D Wilson’s model of information behavior (1997). The model is constructed as a flow chart where the individual’s information behavior is clarified in various activities and processes. I conclude that the majority of the students do purchase at least some of the text books they require for their studies. Other texts are acquired through other means and a certain percentage is not acquired at all. The decision making process of whether and in which way to acquire a particular piece of literature is critically influenced by the student´s context (especially their economic situation). To which extent the university library will be used by students varies widely from student to student. It can, however, be noted that it largely depends on the individual student´s context and general attitude towards the library. For at least a small number of students the university library represents the key strategy to acquire literature. As students gain experience during the course of their studies, they will alter their strategy to a certain extent.

<p>Sammanfattning: Som arbetsterapeut är det viktigt att kunna skilja på betydelsen och innehållet av aktivitet inom ramen för arbetsterapi från en mer allmän betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrån empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förståelse av begreppet och dess relation till hälsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende på kön eller akademitillhörighet. För att säkerställa att studenter från alla berörda akademier på universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkäter. Enkätens påståenden utformades från resultatet av två empiriska studier om begreppet aktivitet. Insamlad data bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet <em>Statistical Package for Social Science </em>[SPSS]. Svarsfrekvensen var 99 procent. Av 222 inkluderade respondenter var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Överlag instämde majoriteten respondenter helt eller delvis i påståendena fördelade på fem olika kategorier. Störst medhåll av alla frågor fick ”aktivitet utförs av alla oavsett ålder” där 82 procent instämde helt. Slår man ihop andelen som instämde helt och delvis fick ”aktivitet påverkar min personliga utveckling” störst medhåll med 96 procent. Störst avstånd togs till att ”aktivitet påverkar min hälsa negativt”, där 50 procent angav att de inte instämde alls. Ett Mann-Whitney test visade på signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i 17 av 50 variabler. Kvinnorna instämde i högre grad än männen på samtliga av dessa, något som kan bero på att enkätens påståenden i huvudsak beskrev aktivitet från ett kvinnligt perspektiv. Ett Kruskal-Wallis test visade att det fanns signifikanta skillnader mellan studenter från olika akademier avseende 10 av 50 variabler, skillnader som till viss del kunde härledas till studenternas framtida yrkesval. I huvudsak uppfattade studenter vid Örebro universitet aktivitet som något som: utförs av alla oavsett ålder; är att göra; kan vara något vi gör under hela våra liv; skiljer sig från person till person; påverkas av personliga värderingar och intressen, samt är något som påverkar vår personliga utveckling. Det fanns ett tydligare instämmande från respondenterna gällande vad vi gör och varför, jämfört med hur vi gör det.</p>

Unwanted pregnancies and induced abortions are made among Thai youths. The aim of this studywas to examine the knowledge, use and perceptions of Emergency contraceptive pills (ECPs) among undergraduate university students in Bangkok, Thailand, and also investigatedifferences between genders concerning these issues. An empirical descriptive cross- sectional study was performed. A quantitative method was used and Dorothea Orem’s Nursing Theory of Self- care deficit was provided as the theoretical framework. A questionnaire was distributed to 210 students at a university outside Bangkok. The result shows that 84% of the male and 88.9% of the female students knew that the purpose of using ECPs is to avoid unwanted pregnancies. About 36% of the males and 36% of the females had the misconception that ECPs aborts fertilized ovum. Around 21% of the male and 13.7% of the female students had the experience of using ECPs.One common perception among the students was that ECPs are the best method to prevent from unwanted pregnancies, 14.7% of the males and 27.7% of the females perceived that. This study results indicate that more knowledge about ECPs are required for these students. / Även om det är olagligt med aborter i Thailand, förutom under vissa omständigheter, sker dessa. Oönskade graviditeter och inducerade aborter förekommer bland unga thailändare. Syftet med denna studie var att undersöka kunskap, användande och uppfattningar av akut p-piller bland universitetsstudenter i Bangkok, Thailand, och även undersöka skillnaderna mellan kön gällande dessa områden. En empirisk deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes och en kvantitativ metod användes. Dorotea Orems egenvårdteori användes som teoretiskt ramverk i studien. Ett frågeformulär delades ut till 210 studenter på ett universitet utanför Bangkok. Resultaten visade att majoriteten av studenterna visste att akut p-piller ska användas i syfte att undvika oönskade graviditeter, 84% av de manliga och 88.9% av de kvinnliga studenterna visste det. Ca 36% av männen och 36% av kvinnorna hade missuppfattningen att akut p-piller aborterar ett befruktat ägg. Ungefär 21% av de manliga och 13.7% av de kvinnliga studenterna sa att de hade erfarenhet av akut p-piller-användning. En vanlig uppfattning bland studenterna var att akut p-piller är den bästa metoden för att förebygga oönskade graviditeter, 14.7% av männen och 27.7% av kvinnorna hade den uppfattningen. Resultatet visar på att mer kunskap om akut p-piller behövs bland dessa studenter.

Sammanfattning: Som arbetsterapeut är det viktigt att kunna skilja på betydelsen och innehållet av aktivitet inom ramen för arbetsterapi från en mer allmän betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrån empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förståelse av begreppet och dess relation till hälsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende på kön eller akademitillhörighet. För att säkerställa att studenter från alla berörda akademier på universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkäter. Enkätens påståenden utformades från resultatet av två empiriska studier om begreppet aktivitet. Insamlad data bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for Social Science [SPSS]. Svarsfrekvensen var 99 procent. Av 222 inkluderade respondenter var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Överlag instämde majoriteten respondenter helt eller delvis i påståendena fördelade på fem olika kategorier. Störst medhåll av alla frågor fick ”aktivitet utförs av alla oavsett ålder” där 82 procent instämde helt. Slår man ihop andelen som instämde helt och delvis fick ”aktivitet påverkar min personliga utveckling” störst medhåll med 96 procent. Störst avstånd togs till att ”aktivitet påverkar min hälsa negativt”, där 50 procent angav att de inte instämde alls. Ett Mann-Whitney test visade på signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i 17 av 50 variabler. Kvinnorna instämde i högre grad än männen på samtliga av dessa, något som kan bero på att enkätens påståenden i huvudsak beskrev aktivitet från ett kvinnligt perspektiv. Ett Kruskal-Wallis test visade att det fanns signifikanta skillnader mellan studenter från olika akademier avseende 10 av 50 variabler, skillnader som till viss del kunde härledas till studenternas framtida yrkesval. I huvudsak uppfattade studenter vid Örebro universitet aktivitet som något som: utförs av alla oavsett ålder; är att göra; kan vara något vi gör under hela våra liv; skiljer sig från person till person; påverkas av personliga värderingar och intressen, samt är något som påverkar vår personliga utveckling. Det fanns ett tydligare instämmande från respondenterna gällande vad vi gör och varför, jämfört med hur vi gör det.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur universitetsstudenter upplever att sociala interaktioner med kurskamrater påverkas och förändras i digital undervisning, samt vilka hinder och möjligheter som finns i att uttrycka sin identitet som student över Zoom. Det empiriska materialet baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med studenter vid Uppsala universitet och grundar sig i en kvalitativ studie som utgår från en riktad innehållsanalys. De teorier som används och testas i undersökningen är George Meads symbolinteraktionistiska teori och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visar att den digitala undervisningen medför stora negativa effekter på sociala interaktioner mellan studenter. Det som särskilt lyfts fram i intervjuerna är att kommunikationen förändras avsevärt och påverkar den enskilda studentens sätt att vara, vilket får konsekvenser för de sociala interaktionerna. När universiteten förlorar den rumsliga miljön förändras kontexten, vilket leder till att oskrivna regler omförhandlas och ger universitetsmiljön ett nytt sammanhang. Tekniska aspekter öppnar upp för både möjligheter och begränsningar för studenters förutsättningar attge uttryck för sin identitet.

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes. Enkäten bestod av frågor om skratt, stress,social tillvaro och upplevelser av att skratta. ​Syfte:​ Syftet med studien var att undersöka hurskratt påverkar universitetsstudenters upplevda stressnivå samt jämföra skillnaden mellan mänoch kvinnor. Sammanlagt deltog 230 studenter. ​Metod:​ Data från enkätundersökningenanalyserades genom oparad t-test samt deskriptiv statistik som presenterades med hjälp av graferoch tabeller. Jämförelse mellan könen analyserades i Graphpad Prism 8. ​Resultat:​ Resultatet avstudien visade på att de flesta universitetsstudenter har kännedom om hur skrattet påverkar derasstressnivå och hälsa på olika plan. Vikten av att skratta och ha roligt ensam och tillsammans medandra är något de flesta var medvetna om och värdesätter. Enligt resultatet så kan skratt användassom ett verktyg inom hälsopromotion för att minska stressnivån och bibehålla hälsan, med hjälpav något som redan är en positiv del i människors liv. Studien visar på att det finns signifikantaskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor ansåg att det var viktigare att skratta, de blevlyckligare av att skratta och de skrattade oftare inombords (P&lt;0.05). Männen skratta oftareensamma (P&lt;0.05). Universitetsstudenter har ofta roligt med sina kurskamrater och anser detsom en viktig del för deras välmående.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa är ett betydande globalt hälsoproblem som påverkar både fysisk och mental hälsa negativt. Parallellt med samhällets ökade stressproblematik har efterfrågan av metoder att stärka motståndskraften mot stress ökat, på såväl arbetsplatser, skolor och universitet. Antalet universitetsstudenter som sökt hjälp för stressrelaterad ohälsa har ökat. Störd inlärning, störd klinisk prestanda samt påverkan på psykologiskt välbefinnande är några konsekvenser som kan drabba universitetsstudenter. Studier har visat att mindfulness kan skapa en motståndskraft mot stress, metoden visade sig vara effektiv men mer forskning krävs. I denna studie undersöktes mindfulness effekt på universitetsstudenters hälsa. Syfte: Vilken effekt mindfulness har på universitetsstudenters hälsa med de inkluderade områdena sömn, koncentration, minne och stress. Metod: En experimentell icke-kontrollerad interventionsstudie genomfördes, där interventionen bestod av fyra veckors mindfulness. Totalt deltog fem fysioterapeutstudenter. Datainsamling via en enkät före och efter intervention, en avslutande skriftlig intervju samt loggbok. Resultat: Mindfulness i fyra veckor minskade nivån av upplevd stress från i snitt “ibland” till ”nästan aldrig-sällan”. Stressrelaterade koncentrationsbesvär minskade från “ibland-ofta” till “nästan aldrig-sällan”,  minnesbesvär minskade från “ibland” till “sällan”,  sömn var det område som hade minst påverkan. Konklusion: Resultatet visade att mindfulness under en fyra veckors interventionsperiod kan användas som ett verktyg för att skapa motståndskraft mot stress samt uppnå förbättringar inom områdena sömn, koncentration och minne.

Till följd av COVID-19-pandemin och dess restriktioner för att minska smittspridningen har universitet i Sverige behövt stängas. Universitetsutbildningar har övergått till distansundervisning och det råder idag en brist på studier som undersöker hur studenter ställer sig till de förändringar som genomförts. Syftet med denna studie var huvudsakligen att samla in information, undersöka och analysera hur universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som infördes till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera hemifrån. Empiri samlades in med hjälp av en enkät som besvarades av 67 universitetsstudenter. Resultaten visade att upp emot nästan hälften av studenterna ställde sig positivt till distansstudier medan ungefär en tredjedel ställde sig negativt. Vidare fanns det ett samband mellan synen på hemstudier och personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness och openness. Studiens viktigaste slutsatser är att en relativt stor andel, över 40% av studenterna föredrog hemstudier, att de individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt. Slutligen var personlighetsdimensionen neuroticism minst användbart för att predicera synen på distansstudier.

Bakgrund: Människans kropp är uppbyggd för en aktiv livsstil och behöver rörelse för att uppnå en god hälsa. Dessvärre visar trenden i samhället att vi blir mer och mer stillasittande och fysisk inaktiva. En stor riskgrupp för en inaktiv livsstil har visat sig vara universitetsstudenter då majoriteten av deras tid tillbringas sittandes. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga träningsvanor samt faktorer som motiverar eller hindrar till fysisk träning hos studenter vid Luleå tekniska universitet. Metod: En egenkonstruerad digital enkät användes för att samla in material vid tre olika utbildningar vid Luleå tekniska universitet. Studien bestod utav 277 studenter varav 80 besvarade enkäten. Resultat: Studiens resultat visade att studenterna vid Luleå tekniska universitet tränade i genomsnitt 3,98 träningstillfällen i veckan med en duration på 45 minuter per träningstillfälle. I genomsnitt lades två tillfällen/vecka på måttlig intensitet och två tillfällen på hög intensitet enligt Borg-skalan. Styrke- samt konditionsträning var främsta träningsform. Deltagarna motiverades till fysisk träning av en bättre hälsa och hindrades av tidsbrist. Fysioterapeutstudenterna tränade fler tillfällen i veckan jämfört med lärar- och civilingenjörsstudenter. Könsskillnad har setts vid val av träningsform då killar tränade mer lagsport och tjejer tränade mer dans och yoga/pilates. Konklusion: Generellt pekar studiens resultat på att studenterna vid Luleå tekniska universitet uppnådde rekommenderad mängd fysisk träning utifrån FYSS rekommendationer. P.g.a. stickprov från ett universitet och det låga antalet deltagare var det svårt att dra generella slutsatser. Fler studier inom ämnet krävs.

Denna studie handlar om hur covid-19 pandemin ett tag i Sverige, förändrade och stängde ner universitet och tvingade lärare till att hålla undervisningen digitalt. Restriktioner påverkade lärare, elever och studenter i hela Sverige och även runt om i världen. Denna studie undersöker studenters upplevelser när covid-19 pandemin, med sina restriktioner verkade i samhället och tvingade studenter och lärare att arbeta ifrån campus. Texten innehåller en sammanfattning av forskning som gjordes efter pandemin brutit ut i Sverige och skolorna blivit påverkade av restriktionerna, detta för att skapa en bild om hur det gick till i Sverige genom tidigare erfarenheter av pandemin. Sex kvalitativa intervjuer gjordes med universitetsstudenter för att samla in data om fenomenet. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fyra teman skapades, kopplat till dimensioner i lärmiljön. I resultatet sammanfattas intervjuerna och studenternas upplevelser ur teman som skapades, vi diskuterade deras tekniska, pedagogiska, sociala och psykosociala upplevelser, där studenterna delade med sig hur det gått i sina studier under pandemin. Resultatet av intervjuerna ställs i diskussionen mot den tidigare forskningen för att skapa en diskussion kring hur lärmiljön kan utvecklas när det utförs genom digitala verktyg. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>