Den här studien handlar om universitetsstudenters av andra generationens invandrare och deras upplevelser av tillhörighet. Det övergripande syftet är att beskriva upplevelser av tillhörighet hos universitetsstudenter av andra generationens invandrare med ursprung från Mellanöstern och Somalia, detta görs genom beskrivning av studenters upplevelser av olika relationer och emotioner i interaktionen med olika grupper på universitetet. För att besvara syftet kommer jag ta hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever studenterna interaktionen tillsammans med kurskamrater i olika sammanhang/situationer, hur upplever studenterna sitt emotionella agerande i relationerna till de studenter med utländsk bakgrund och till de etnisk svenska studenterna. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem universitetsstudenter av andra generationens invandrare som läser ett program på Karlstad Universitet. Informanternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen jag använt mig av. Jag har utgått från emotionssociologi och det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att informanterna upplever tillhörighet genom sina sociala roller och emotioner i relationerna och interaktionerna tillsammans med etniskt svenska studenter och studenter med utländsk bakgrund. Studenterna intar olika roller i interaktionerna beroende på vilken etnicitet kurskamraterna har och beroende på vilken plats de befinner sig. Studenterna använde sig även av specifika emotionella agerande i relationerna gentemot respektive grupp, där det lärt sig vilka emotioner som är acceptabla. Studenterna både visar, håller tillbaka, dämpar och kontrollerar sina känslor. Rollerna och emotionerna blir en del av tillhörigheten.

Sleep difficulties are a widespread problem that is often caused by high stress and can have negative consequences for many functions such as memory difficulties. The purpose of this thesis was to investigate gender differences between self-rated sleep difficulties, perceived stress and everyday life memory difficulties in university students. Furthermore, associations betweenself-rated sleep difficulties, stress and memory difficulties were investigated. To answer the research questions, three validated questionnaires were used regarding sleep difficulties measured with Insomnia Severity Index (ISI), perceived stress measured with Percevied Stress Scale (PSS) and memory difficulties measured with Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PRMQ). The survey was completed by 99 students at Luleå University of Technology, of which 88 answers (50 women and 38 men) were included in the analysis. The results showed that there were differences between women and men regarding perceived stress, where women reported higher levels of stress. Furthermore, the results showed positive associations between self-reported sleep difficulties and stress, as well as stress and self-reported memory difficulties. In a multiple regression analysis, perceived stress was the only factor associated with memory difficulties. In conclusion, the study showed that women experienced more stress than men, that stress and sleep are strongly correlated, and that stress was the only factor associated with memory difficulties in everyday life in university students. / Sömnsvårigheter är ett utbrett problem som ofta orsakas av hög stress och kan få negativa konsekvenser för många funktioner såsom minnessvårigheter. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka könsskillnader mellan självskattade sömnsvårigheter, upplevd stress och minnessvårigheter hos universitetsstudenter. Vidare undersöktes associationer mellan självskattade sömnsvårigheter, stress och minnessvårigheter. För att besvara frågeställningarna användes tre validerade frågeformulär gällande sömnsvårigheter mätt med Insomnia Severity Index (ISI), upplevd stress mätt med Percevied Stress Scale (PSS) och minnessvårigheter mätt med Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PRMQ). Enkäterna besvarades av 99 universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet, där 88 enkätsvar (50 kvinnor och 38 män) sedan analyserades. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kvinnor och män gällande upplevd stress, där kvinnor rapporterade högre nivåer av stress. Vidare visade resultatet att det fanns positiva samband mellan självskattade sömnsvårigheter och stress, samt stress och självskattade minnessvårigheter. I en multipel regressionsanalys var upplevd stress den enda faktorn som var associerad med minnessvårigheter. Sammanfattningsvis visar studien att kvinnor upplever mer stress än män, att stress och sömn är starkt korrelerade samt att stress var den enda faktor som var associerad med minnessvårigheter i vardagen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevd stress korrelerade med känsla av sammanhang och personlighetsdrag och vidare att även undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera upplevelsen av stress hos universitetsstudenter, i Sverige. Metod: Studien använde ett kvantitativt tillvägagångssätt och genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och med en digital enkät (n=111). Mätinstrumenten i enkäten bestod avPSS-10, för att mäta upplevd stress, SOC-13 för att mäta känsla av sammanhang och TIPI, för att mäta personlighetsdrag. Korrelationsanalys genomfördes för att undersöka korrelationen mellan variablerna och multipel regressionsanalys genomfördes för att undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera stress. Resultat: Korrelationsanalysen visade att upplevd stress korrelerade negativt med känsla avsammanhang (r=-0.77, p<.001) samt personlighetsdragen samvetsgrann (r=-0.32, p<.001) och emotionell stabilitet (r=-0.62, p<.001). Multipla regressionsanalysen visade att känsla avsammanhang och emotionell stabilitet predicerade nivåerna av upplevd stress (R2=0,68,p<.001). Slutsats: Statistisk signifikant samband fanns mellan upplevd stress, känsla av sammanhang och personlighetsdrag. Framtida longitudinella studier skulle kunna utföras för att vidareundersöka relationen dem emellan. / Aim: The aim of this study was to examine how perceived stress correlated with sense of coherence and personality traits and further to examine whether sense of coherence and personality traits could predict the experience of stress in university students, in Sweden. Method: The study used a quantitative approach and was conducted based on a convenience sample and with a digital survey (n=111). The measuring instruments in the survey consisted of PSS-10, to measure perceived stress, SOC-13 to measure sense of coherence and TIPI, to measure personality traits. Correlations analysis was conducted to examine the relationship between the variables and multiple regression analysis was conducted to examine whether sense of coherence and personality traits could predict stress. Result: The correlation analysis showed that perceived stress correlated negatively with KASAM (r=-0.77, p<.001) and the personality traits conscientiousness (r=-0.32, p<.001) and emotional stability (r=-0.62, p<.001). The multiple regression analysis showed that sense ofcoherence and emotional stability predicted the levels of perceived stress (R2=0,68, p<.001). Conclusion: Statistically significant relationship where found between perceived stress, sense of coherence and personality traits. Future longitudinal studies may be conducted to further examine the relationship between them. / Nej

Världens länder har ingått avtal för att förhindra att den globala medeltemperaturenöverstiger 2°C. För att förmå statliga myndigheter att föregå med gott exempel i detsvenska miljöarbetet har de krav på sig att införa miljöledningssystem. En avuniversitetens/högskolornas miljöaspekter är studenternas resor. Denna rapportpresenterar resultaten från en enkätstudie för studenters resvanor där koldioxidutsläppetper år för studenters resor till hemort, andra studieplatser och universitetet harberäknats. Syftet är att ge underlag för att bedöma om studenternas resande är enbetydande miljöaspekt. Inflyttade campusstudenters koldioxidutsläpp kom till störstadelen från resorna till hemorten som var relativt långa och gjordes ofta. Icke inflyttadecampusstudenters och en distansstudenters koldioxidutsläpp kom till största delen frånresorna till universitetet där den icke inflyttade studenten reste ofta och kort ochdistansstudenten reste sällan men långt. Vid inflyttade studenters resor till annanstudieplats, inflyttade campusstudenters resor till universitetet och distansstudentersresor till annan studieplats var koldioxidutsläppet högre under vintern än för de andraårstiderna vilket innebär att färre gick/cyklade under vintern. Slutsatsen är attstudenternas resor bör ses som en betydande miljöaspekter i universitetets ellerhögskolans miljöledningsarbete. Mål och åtgärder bör sättas upp för vad som är aktuelltoch möjligt på studieorten. / The countries in the world have concluded agreements to prevent the global averagetemperature to exceed 2°C. To engage authorities to set an example they're required tohave an environmental management system. One of the universities environmentalaspects is student travel. This report presents the result from a survey of students' travelhabits where the carbon dioxide emission per year from students' travel to hometown,other study places and university have been calculated. The aim is to give theuniversities material to assess if the students' travel is a significant environmentalaspect. The carbon dioxide emission from a student that moved to the area to study wasmost caused by the travel to the hometown wich had a far distance and was frequentlydone. The carbon dioxide emission from a student that already lived in the area and adistance student was most caused by trips to the university wich for the student thatlived in the area was done frequently and had a short distance and for the distancestudent was done rarely with a far distance. When students that moved to the areatraveled to other study places and the university and when distance students traveled toother study places the carbon dioxide emission in the winter differed from the otherseasons wich shows that fewer students walked/biked in the winter. The students travelshould be seen as a significant environmental aspect in the universities environmentalwork. Environmental objectives and actions should be based on relevance andpossibility for the university.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och personlighetsdimensionerna som beskrivits utifrån Femfaktorteorin samt mellan variablerna kön, ålder, civilstatus och antal barn. Vidare var studiens syfte att undersöka om dessa variabler kan predicera alkoholkonsumtion. Deltagarna (N=140) studerade vid ett medelstort universitet i södra Sverige.  Korrelationsanalysen          påvisade samband mellan alkoholkonsumtion, extraversion, agreeableness, kön, civilstatus och antal barn deltagarna hade. I en multipel regressionsanalys försvann sambandet med agreeableness och civilstatus. / The purpose of this study was to examine associations between alcohol consumption and the personality dimensions specified in the Five factor theory as well as between the variables sex, age, civil status and number of children. Furthermore was an aim to examine if these variables could predict alcohol consumption. The participants (N=140) were students from a midsized university in southern Sweden. Correlation analysis demonstrated a connection between alcohol consumption, extraversion, agreeableness, sex, civil status, and the number of children the participants had. The connection between agreeableness and alcohol consumption as well as between alcohol consumption and civil status disappeared in the follow up multiple regression analysis.

Föreliggande studie undersökte uppfattningar och prevalens av utsatthet för ex-partner stalkning bland universitetsstudenter. Det undersöktes om det fanns skillnader mellan unga män och kvinnor i uppfattningen om stalkning utförd av en ex-partner och hur denna uppfattning relaterar till tidigare utsatthet. En enkät, bestående av ett script och en lista av stalkning-relaterade beteenden, besvarades av 508 respondenter varav 195 var män och 313 var kvinnor mellan åldrarna 19-29 (M = 22,7 , SD = 2,3). Resultaten visade att 168 (33,1 %) respondenter blivit utsatta för ex-partner stalkning. Vidare visade resultaten att kvinnor uppfattade att det var mer troligt att stalkning skulle förekomma i jämförelse med män i samtliga fortsättningar till berättelsen i scriptet. De respondenter som blivit utsatta för ex-partner stalkning uppfattade den utsatta i scriptet som ansvarig för sin egen utsatthet i större utsträckning än de som inte blivit utsatta. Dessa resultat betonar vikten av ökad kunskap och förståelse som kan ligga till grund för förebyggande insatser samt efterföljande stöd. / The present study examined the perceptions and prevalence of ex-partner stalking among university students. It examined whether there were differences between young men and women in the perception of ex-partner stalking and how this perception is related to prior victimization. 508 respondents, of whom 195 were men and 313 were women between the ages of 19-29 (M = 22,7, SD = 2,3), answered a questionnaire, consisting of a script and a list of stalking-related behaviors. The results indicated that 168 (33.1%) respondents had prior experience with ex-partner stalking. Furthermore, the results showed that women perceived that it was more likely that stalking would occur compared to men in all continuations of the narrative in the script. The respondents who had prior experience with ex-partner stalking perceived the victim in the script as being responsible for their own victimization to a greater extent than those who did not have prior experience. These results emphasize the importance of increased knowledge and understanding, which can form the basis for preventive measures and subsequent support.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur valadministreringen och tjänstemännens handlande i en tid av politisk polarisering i delstaten Kalifornien, kan tänkas inverka på universitetsstudenters förtroende för valsystemet och valprocessen, och i förlängningen incitamenten att rösta. Studien utförs i den amerikanska delstaten Kalifornien och det har genomförts kvalitativa intervjuer med universitetsstudenter från UCLA. Det teoretiska ramverket som användes var Holmberg och Oscarssons (2004) teori om de tre parametrarna institutionella, kontextuella och individuella, förklaringarna till attityder till röstning. Även Rothstein och Kumlins (2001) teori om socialt kapital & förtroende används i uppsatsen för att förståelse för sambanden mellan korruption, tillit för samhället och de politiska institutionerna. Resultatet i studien visade att respondenterna är positivt inställda till de delar av valprocessen som valadministrationen (de politiskt tillsatta tjänstemännen) inte har ett tydligt inflytande över. I det avseenden där de har ett tydligare inflytande, väcker de misstro och förtroendet för valsystemet och valprocessen är lägre. Resultatet visar att respondenterna har ett mycket lågt förtroende för offentliga tjänstemän generellt. Den politiska polariseringen i USA visar sig påverka valdeltagandet i en positiv riktning, men förvärrar förtroendet för valadministrationen.

Denna studie syftade till att undersöka sambandet mellan internaliserat ochexternaliserat beteende och utsatthet för brott. En kvantitativ ansats användesdär data samlades in i form av en webenkät som skickades ut till enstudentpopulation vilket resulterade i ett urval på 267 respondenter i åldrarna18 – 42 (M = 23,06 SD = 3,80). En logistisk regression utfördes för attundersöka sambandet mellan externaliserat och internaliserat beteende ochutsatthet för brott, när beteendena kontrollerades mot varandra. Resultatenvisade att endast externaliserat beteende var statistiskt signifikant med egenkraft och hade en oddskvot på 1,03 vilket innebär att för varje ökat värde påexternaliserat-skalan var det 1,03 gånger så troligt att respondenterna skullesvara att de hade utsatts för någon av de 11 brott som kontrolleras förinternaliserat beteende. Resultaten visade även statistisk signifikans mellanexternaliserat beteende och utsatthet för brott hos män, men inte hos kvinnor,samt statistisk signifikans mellan internaliserat beteende och utsatthet förbrott för kvinnor men inte för män. Dessa resultat lyfter fram viktiga fyndmellan dessa beteenden och utsattheten för brott. Författarna argumenterar föratt dessa resultat bör användas inom framtida brottsprevention för attprioritera var resurser skall läggas baserat på kön och typ av beteende, för attuppnå de mest adekvata insatserna. / The present study aimed to examine the relationship between internalizingand externalizing behaviors and criminal victimization. A quantitativeapproach was used and a web survey was sent out to a student population. Atotal of 267 respondents participated with an age range between 18 and 42years (M = 23.06; SD = 3.80). A logistic regression was used to investigatethe relationship between externalizing and internalizing behaviors andvictimization of crime while controlling independently for each of the twobehaviors. The results showed that externalizing behavior was significant,while controlling for internalizing behavior, with an odds ratio of 1.03. Thus,for each increased value on the externalizing scale a participant was 1.03times more likely to have responded that they had been exposed to a crime.The results were also significant between externalizing behavior and criminalvictimization for men, but not for women; and significant betweeninternalizing behavior and criminal victimization for women but not for men.These results highlights the association between internalizing andexternalizing behaviors and criminal victimization. The authors argue thatthese results should be used in future crime prevention strategies to prioritizewhere resources should be placed on the basis of gender and type of behavior,in order to achieve effective intervention outcomes.

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svårakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat på studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har också fokuserat påförstaårsstudenters övergångsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera depressiva symtom än studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar på en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de två grupperna, vilket tyder på ett samband mellan flyttenfrån hemorten och alkoholkonsumtion. / University students have often a risky alcohol behaviour andexperience depressive symptoms during their studies, which can haveserious consequences. Explanations to why college students drinkalcohol have often focused on the students’ social motivations. Theliterature has also focused on first-year university students’ being in atransitional phase in their lives when explaining their experience ofdepressive symptoms. This study involved 117 university students at amiddle-sized Swedish university. The main purpose of this study wasto investigate if students who moved from their home districts in orderto attend college drink more alcohol and experience more depressivesymptoms than university students who study in their home district.The result of this study shows a significant difference in alcoholconsumption between the two groups, which indicates a relationshipbetween moving from one’s home district and drinking alcohol.

Syftet med studien var att ta reda på studenters intention att stanna i Luleå efter avslutade studier vid Luleå tekniska universitet. För att ta reda på detta användes Theory of planned behavior (TPB). Deltagarna var 407 studenter från olika program vid LTU. En elektronisk enkät mailades ut till studenterna. Data analyserades med multipla linjära regressionsanalyser. Frågornas reliabilitet kontrollerades med Cronbachs alfa. Generellt var Intention att stanna i Luleå låg. Attityd hade störst effekt på Intention, där att kunna forma sin framtid som man vill var den starkaste bakomliggande faktorn till Attityd. Subjektiv norm påverkade även Intentionen och där var familjens vilja den starkaste bakomliggande faktorn. Upplevd beteendekontroll påverkade ej Intentionen. Kvinnor hade högre intention att stanna än män och utsocknes hade lägre intention än Luleåbor att stanna i Luleå efter studierna. Det visade sig även att möjligheterna till arbete inte påverkar studenters intention att stanna. Korrelationer visade att härkomst har medelstarka till starka samband med intention, där ju längre från Luleå man kom desto lägre var intentionen att stanna. / The purpose of this study was to gain knowledge of students’ intentions to stay in Luleå after finishing their studies at Luleå university of technology. Theory of planned behavior (TPB) was used to gain this knowledge. The sample consisted of 407 students from different programs at LTU. An electronic survey was sent by e-mail to the students. Data was analyzed with multiple linear regression analyses. The reliability of the questions was controlled with Cronbach’s alpha. Generally, the Intention to stay was low. Attitude had the greatest effect on Intention, where being able to form ones’ future as one wants it was the strongest underlying factor to Attitude. Subjective norm also affected Intention and the family’s will was the strongest underlying factor. Perceived behavioral control had no effect on Intention. Women’s intention to stay was higher than men’s and nonresidential students had lower intention to stay in Luleå after finishing their studies than students originally from Luleå had. The result also showed that job opportunities had no effect on students’ intention to stay. Correlations showed that origin had a semi-strong to strong connection with Intention, where the farther away from Luleå one origin, the lower was the intention to stay.